ESS studerar människors grundläggande värderingar


Foto: Torbjörn Berglund
 

(Publicerad 2013-08-29)
Den europeiska socialundersökningen (ESS) har höga ambitioner både när det gäller datakvalitet och frågeinnehåll. Datadokumentationen är den mest omfattande för samhällsvetenskapliga komparativa studier, och ett centralt mål är också att utveckla stabila sociala indikatorer. Hur ska till exempel välmående, lycka och välstånd mätas på bästa sätt? Och hur ska människors utbildning kunna jämföras mellan olika länder?
 
Mikael Hjerm, professor i sociologi vid Umeå universitet, är den som ansvarar för den svenska delen av undersökningen. Han berättar att syftet med ESS är att producera världens bästa komparativa data. Än så länge är detta inte möjligt att göra för så många länder utanför Europa. Ett grundläggande krav för deltagande i studien är till exempel att det finns tillförlitliga folkbokföringsdata i det aktuella landet.
 
Ett annat syfte med ESS är att mäta förändringar över tid. Eftersom studien pågått sedan 2002 börjar detta nu bli möjligt.
 
– Vi är inte ute efter att mäta tillfälliga opinioner utan mer långsiktiga förändringar i människors grundläggande värderingar. Vi mäter inte vädret, utan klimatet, beskriver Mikael Hjerm.
 
Eftersom tidsperspektivet är viktigt återkommer många av frågorna i socialundersökningen från omgång till omgång. Men det ges också utrymme för några nya teman varje gång. Dessa bestäms genom att forskare från olika europeiska länder går samman och skickar in ansökningar till ESS med förslag på frågeteman.
 
– Ansökningsprocessen liknar den som finns vid de nationella forskningsråden. Det brukar komma in mellan tio och femton ansökningar per gång och av dessa väljs de två bästa ut, berättar Mikael Hjerm.
 
Bland de fasta, återkommande frågorna i undersökningen märks ämnen som politiskt intresse och deltagande, förtroende, medieanvändning, politisk ideologi, välbefinnande och hälsa, etik och moral, religiositet etc. Bland de teman som funnits av och till genom åren märks bland andra migration, åldrande, välfärd samt arbete och familj.
 
En viktig princip för ESS är att data så fort de är klara blir tillgängliga för alla. Det finns alltså inget företräde eller någon ensamrätt för de forskare som varit med och arbetat fram undersökningarna. För att underlätta användningen har ESS också satsat mycket på utbildning. På nätet ligger till exempel färdiga undervisningspaket som kan användas fritt av universitet och högskolor. 
 
– Tillgänglighet och transparens är väldigt centralt för oss. Även om innehållet är forskarstyrt så vill vi att det ska användas av alla som är intresserade. Det kan handla om allt från journalister och politiker till studenter och allmänhet, säger Mikael Hjerm.
 
Trots den höga tillgängligheten återstår det enligt Hjerm många obesvarade forskningsfrågor att ta sig an med hjälp av ESS-materialet. Han nämner sitt eget forskningsområde, religion, som exempel. Det finns en hel del forskning om religion och människors religiositet som företeelse, men nästan ingen jämförande forskning om vad religionen har och har haft för betydelse för andra samhällsföreteelser, som till exempel politik.
 
– Det finns mycket sådan forskning i USA, men väldigt lite i Europa. Här kan våra data i ESS bidra med ytterligare kunskap.

En longitudinell komparativ surveyundersökning

ESS har sedan 2002 undersökt grundläggande värderingar och attityder bland medborgare i över 30 europeiska länder. Studien genomförs vartannat år och bygger på intervjuer med ett obundet slumpmässigt urval av ländernas befolkningar. Den senaste omgången (nummer sex), genomförd 2012/2013, publiceras i oktober och blir då direkt tillgänglig via ESS webbsida för alla som vill analysera data.
 
Under 2013 har ESS också blivit utsedd till en så kallad ERIC (European Research Infrastructure Consortium). Detta betyder i praktiken att verksamhetens finansiering är tryggad för en längre tid framåt. I och med beslutet har de deltagande europeiska länderna förbundit sig att finansiera ESS verksamhet under en femårsperiod istället för som tidigare två år i taget. Enligt Mikael Hjerm innebär detta en större trygghet för den koordineringsorganisation som ESS byggt upp och det blir också lättare att arbeta mer långsiktigt gentemot de olika länderna.
 
ESS ingår även i DASISH, ett treårigt EU-projekt som leds av SND. Syftet med projektet är att öka samarbetet mellan olika forskningsinfrastrukturer när det gäller bland annat datakvalitet, tillgänglighet och arkivering.

Av: HELENA ROHDÉN
031-786 12 01