Minnesvårdar reflekterar människors identitet


Kyrkogården i Pargas. Foto: Lara Band.

(Publicerad 2013-07-11)
I stora delar av Europa och i de anglosaxiska länderna har studier av minnesvårdar varit ett framgångsrikt sätt att utforska social och kulturell identitet. I Norden finns däremot få arkeologiska studier på området. Detta var dock inget hinder för Lara Band när hon bestämde sig för att undersöka åländsk identitet med hjälp av minnesvårdar på tre begravningsplatser.

Lara Bands forskningsmaterial är tillgängligt via SND och består av bilder och beskrivningar av sammanlagt 304 minnesvårdar mellan år 1881 och 1939 från begravningsplatsen i Mariehamn (Åland) samt kyrkogårdarna i Pargas (Finland) och Norrtälje (Sverige). Dessa tre städer valdes eftersom de ligger nära varandra geografiskt, de har haft kontakter sjöledes och de har dessutom likheter på flera punkter, som att de är svenskspråkiga och huvudorter i sina respektive regioner.

 Åländsk identitet har under decennier varit ett ämne som debatterats flitigt både i sociala och politiska sammanhang. Åland har tillhört både Sverige och Ryssland och är sedan 1921 en självständig del av Finland.  Den etablerade bilden av ålänningars identitet är att den är starkt sammankopplad med Sverige och svensk kultur. Denna bild går dock att ifrågasätta genom Lara Bands forskningsresultat. I sin studie visar hon att sociala relationer och praktiker på Åland i själva verket är starkare sammanbundna med de svenskspråkiga delarna av Finland.
 
– Jag måste säga att mina resultat blev lite av en chock. Idén att Åland är fokuserat västerut är så otroligt stark och någonting som jag aldrig skulle ha ifrågasatt innan jag utförde min studie, berättar Lara Band.
 
En av skillnaderna mellan Åland och Pargas å ena sidan och Norrtälje å den andra, var att gravstenarna i den svenska staden visade ett mer patriarkalt mönster. I Norrtälje var det betydligt vanligare med en enda gravsten för samtliga familjemedlemmar och på denna stod då enbart ett familjenamn eller familjefaderns för- och efternamn. I Mariehamn och Pargas fanns kvinnonamn på en större andel av minnesvårdarna.
 
Ett annat huvudresultat från Lara Bands undersökning berör Mariehamn och perioden mellan 1917 och 1922, alltså tiden strax före och i anslutning till självständighetsdeklarationen. Under denna period ökade andelen gravstenar med individuella identitetsmarkörer kopplade till exempelvis familjerelationer (make/maka, mor/far, bror/syster etc) och yrke (sjöman, jordbrukare, fiskare etc) till 80 procent. Under de sex föregående åren (1911-1916) var motsvarande andel 38 procent och under de nästkommande sex åren (1923-1928) enbart 25 procent.
 
– Det verkar som om det fanns ett stort behov av att söka efter och uttrycka en individuell identitet i en tid då den nationella identiteten var osäker, hotad och i händerna på andra. När den nationella tillhörigheten var mer klarlagd fanns inte motsvarande individuella behov, förklarar Lara Band.    
 
Men hur mycket går det att fånga av social, kulturell och individuell identitet genom att studera minnesvårdar?
Lara Band anser att det går att utläsa ganska mycket:
 
– Generellt har forskningen visat att minnesvårdar ger en god reflektion av identiteten hos en befolkning, de återspeglar ju en väldigt emotionell tidpunkt i människors liv. Men det behöver göras fler studier på området för att slå fast hur långt vi kan gå i våra slutsatser.

DOI möjliggör citering av forskningsdata

Lara Bands forskningsdata publiceras inom kort i Journal of Open Archaeology Data och har med anledning av detta blivit tilldelad en så kallad DOI från SND. DOI betyder digital objektsidentifierare (digital object identifier) och är ett verktyg för att möjliggöra citering av forskningsdata på samma sätt som citering av vetenskapliga artiklar och andra elektroniska publikationer.
 
SND är medlem i den internationella organisationen DataCite, som sedan 2009 har arbetat med DOI-märkning av forskningsdata. Grundidén med systemet är att den som följer DOI-länken får tillgång till citeringsinformation som till exempel skapare av data, publiceringsår, institution, titel och ursprungsland.
 
SND har genom sitt medlemskap i DataCite rätt att ge en DOI till data som överlämnas till SND samt att lämna ut så kallade prefix till andra långsiktiga forskningsinfrastrukturer som därmed får rätt att dela ut egna DOI-ar. Två av de organisationer som tilldelats sådana prefix från SND är ECDS (Environment Climate Data Sweden) och BILS (Bioinformatics Infrastructure for Life Sciences).
 
Från och med i höst kommer samtliga forskningsmaterial som överlämnas till SND att bli tilldelade en DOI. Då kommer även arbetet att inledas med att ge de data som redan finns tillgängliga via SND egna DOI-ar.

Av: HELENA ROHDÉN
031-786 12 01