Tillgängliggöra data

Tillgängliggörande och långtidsbevarande av data kan betraktas som forskningsprojektets sista steg. Forskningsmaterial som tillgängliggörs kan bli synligt, sökbart, återanvänt och citerat. Återanvändning av forskningsdata kan bli aktuellt långt efter ett projekts slut, t.ex. för att andra ska kunna kontrollera publicerade resultat eller om det uppstår anklagelse om vetenskaplig oredlighet. Dessutom kan tidigare insamlad data komma att användas för ny forskning, s.k. sekundäranalys, då forskningsdata är en värdefull resurs som vanligtvis kräver mycket tid och pengar att producera.

Data kan tillgängliggöras via ett datarepositorium (som SND), eller publiceras som supplement till en tidskriftsartikel. Om data tillgängliggörs i ett datarepositorium  blir det långtidslagrat, beskrivet på ett sätt som möjliggör internationell sökbarhet, och försett med ett unikt ID (till exempel DOI, Digital Object Identifier) som möjliggör citering av data. När data publiceras och tillgängliggörs på ett standardiserat sätt blir det möjligt för andra att referera till materialet på ett korrekt sätt.

Tillgängliggöra data via SND

SND tar emot, långtidsbevarar, beskriver och tillgängliggör forskningsmaterial. Det är rekommenderat att deponera forskningsmaterialet när det fortfarande är i färskt minne och information och kunskap kring det kan överföras till dem som färdigställer det för långtidsbevarande och tillgängliggörande. Det finns samtidigt ingen åldersgräns för forskningsdata som deponeras hos SND, förutsatt att de finns i digital form.

Du kan använda SND:s webbformulär för att beskriva forskningsmaterialet och ladda upp filer direkt i formuläret. För större mängder data eller känsliga data kan en säker överföring tillhandahållas. Forskningsdata med tillhörande beskrivning kan också skickas in till SND på ett lagringsmedium (CD/DVD-skiva, USB-minne, extern hårddisk) eller delas via en molntjänst.

SND tar inte över arkivansvar för något deponerat forskningsmaterial. SND upprättar ett avtal med forskaren som i detalj reglerar hur forskningsmaterialet får tillgängliggöras.

Beskriva data via SND

Om data finns på någon annan plats än hos SND eller om det finns skäl att inte tillgängliggöra data, kan det ändå finnas ett värde i att beskriva forskningsmaterialet hos SND, för att öka dess sökbarhet och synlighet. Använd SND:s webbformulär för att beskriva forskningsmaterialet så utförligt som möjligt.

Tillgängliggöra data på andra sätt

Tillgängliggöra data via andra repositorier

SND kan ge viss vägledning kring långtidsbevarande och tillgängliggörande av forskningsdata inom olika ämnesområden. Behöver du ytterligare information om möjliga sätt att göra data tillgängliga, kontakta någon av våra forskningssamordnare via fosa@snd.gu.se.

Tillgängliggöra data själv

Forskningsprojektets webbsida kan användas för att beskriva och ge tillgång till forskningsmaterial. Detta är dock inte något alternativ för en hållbar lagring och tillgång till data på längre sikt. Om man väljer att tillgängliggöra data via en webbsida bör det alltid finnas en backup och även en plan för att säkerställa åtkomst till beskrivningen av och tillgången till data om webbsidan avpubliceras eller stängs ner.

Tillgängliggöra data via en datatidskrift

Man kan inom en del ämnesområden publicera en dataartikel som beskriver ett forskningsmaterial i en datatidskrift (data journal) eller i en vanlig tidskrift. Ofta hänvisar man då till att forskningsmaterialet finns tillgängligt i ett datarepositorium  med ett unikt ID.

Unika identifierare för forskningsdata

En permanent identifierare, eller PID, är ett unikt ID som hänvisar till ett eller flera objekt, och underlättar för korrekt citering av data. Ett exempel på en PID är DOI (Digital Object Identifier). En DOI länkar till en persistent beskrivning av data, som inte påverkas om datafilernas placering skulle behöva ändras.

SND kan dela ut dessa DOI-prefix till katalogposten för ett dataset tack vare sitt medlemskap i DataCite, som är en internationell organisation vars syfte är att förenkla tillgången till forskningsdata, öka acceptansen för att forskningsdata är legitima vetenskapliga bidrag och att stödja dataarkivering vilket främjar både verifiering av resultat och återanvändning av data i framtida forskning. Om större ändringar görs i materialet tilldelas det en ny DOI, så att olika versioner av samma dataset kan skiljas åt

Unika identifierare för forskare

ORCID (Open Researcher and Contributor ID) är ett register för unika forskar-ID:n. Registret möjliggör bland annat särskiljning av forskare med likadana namn, koppling till forskarens tidigare anställningar, koppling till publikationer, etc. Som forskare skapar du själv ett forskar-ID på ORCID:s webbsida – notera att det även finns lärosäten som tillhandahåller registrering av ORCID:s centralt, t.ex. Chalmers högskola. ORCID är obligatoriskt i det kommande gemensamma ansöknings- och ärendehanteringssystemet för Forte, Formas och Vetenskapsrådet: Prisma. När du fyller i webbformuläret för att beskriva och deponera forskningsdata hos SND finns det möjlighet att fylla i ditt ORCID. I din profil i ORCID har du möjlighet att söka och lägga till länkar till dina forskningsdata.

Datacitering

Datacitering innebär att referera till forskningsdata på samma sätt som till exempel bibliografiska referenser till tidskriftsartiklar, rapporter, konferensbidrag och andra publikationer. I katalogposter från SND finns alltid en citering för dataset som du kan kopiera och använda. DataCite och CrossRef har också tagit fram en DOI Citation Formatter där du själv kan välja stil på citeringen. En citering till data bör inkludera tillräcklig information för att den korrekta versionen av data ska kunna hittas.

Citeringen ska innehålla:

  • Primärforskare/organisation
  • Titel
  • År
  • Version
  • Datarepositorium/förmedlare
  • DOI.

Exempel på datacitering (APA) på ett forskningsmaterial deponerat till SND:

Palm, Lennart. (2013). Sockenvis jordbruksstatistik för 1570. Version 1.0. Svensk nationell datatjänst. doi:10.5878/001684.


Källor:

  • Corti, Louise, Eynden, Veerle Van den, Bishop, Libby, Woollard, Matthew. (2014). Managing and sharing research data: a guide to good practice. Sage publications Ltd., s. 197-209
  • DataCite, Cite your data [Tillgänglig 2015-09-16] https://www.datacite.org/services/cite-your-data.html