PID

En PID (persistent identifier; beständig identifierare) är ett unikt ID-nummer eller en unik kodsträng som identifierar en resurs på ett beständigt sätt. En PID används för att identifiera objekt, personer och organisationer. I digitala sammanhang fungerar PID:en som en länk till webbsidor, filer, dokument och andra objekt.

Det finns olika typer av PID:ar beroende på vad som ska identifieras och vilken organisation som upprätthåller dem. Vanliga PID:ar är till exempel ISBN (International Standard Book Number) för böcker och ISSN (International Standard Serial Number) för tidskrifter. För forskare och andra akademiker finns ORCID (Open Researcher and Contributor ID), och för forskningsorganisationer håller ROR (Research Organization Registry) på att etableras. Alla forskningsdata som ska synas i SND:s forskningsdatakatalog förses med PID:ar av typen DOI (Digital Object Identifier). En DOI länkar till en beständig beskrivning av data som inte påverkas av om datafilernas placering skulle behöva ändras (Om data skulle komma att raderas så anges detta på informationssidan.). Syftet med att data förses med DOI:ar är bland annat att det ska gå att entydigt citera en viss version av ett datamaterial. En sådan citering möjliggör dessutom att du som forskare kan få erkännande om data från ditt projekt återanvänds. Att forskningsdata finns tillgängliga och har en PID är ofta ett krav för att publikationer som bygger på data ska kunna publiceras i en tidskrift.

ORCID 

Som forskare finns det en anledning att skapa, upprätthålla och använda sig av ett ORCID. På så vis kan de data, publikationer och andra vetenskapliga alster som du har bidragit till identifieras unikt även om du delar namn med andra forskare eller om du skulle byta namn. Det gör det även möjligt att enkelt länka till en publikationslista eller meritförteckning. Många forskningsfinansiärer och tidskrifter kräver att du har ett ORCID om du lämnar in en ansökan eller skickar in en artikel.