PID

En PID (persistent identifier; beständig identifierare) är ett unikt ID-nummer eller en unik kodsträng som identifierar en resurs på ett sätt som är beständigt över tid. En PID används för att entydigt identifiera objekt, personer och organisationer. På så sätt undviks också sammanblandning av olika resurser som annars skulle kunna förväxlas.

Det finns olika typer av PID:ar beroende på vad som ska identifieras och vilken organisation som upprätthåller dem. Ett exempel på en vanlig PID som kan dyka upp i vardagen är ISBN (International Standard Book Number) som pekar ut en viss utgåva av en bok. 

I digitala sammanhang fungerar PID:en som en unik och beständig referens som gör det möjligt att hitta och återanvända digitalt material. PID:ar används för att referera till digitala objekt som webbsidor, dokument eller andra filer. I regel fungerar en PID som en hyperlänk och kan därmed slås upp online. Till skillnad från många andra länkar så finns det dock en bakomliggande infrastruktur som ska se till att PID:en alltid pekar på rätt resurs, även om denna skulle flytta på sig i framtiden. Utöver själva utpekandet finns i regel också andra metadata kopplade till en PID, till exempel beständiga beskrivningar. Varje PID i ett PID-system som finns online kan därmed slås upp och tolkas av både människor och maskiner. 

DOI 

DOI (Digital Object Identifier) är en vanlig PID som fått stort genomslag för att identifiera olika resurser online, inte minst forskningsdata. 

Alla forskningsdata som publiceras i SND:s forskningsdatakatalog förses med en DOI. Denna länkar sedan till en beständig beskrivning av data som inte påverkas om datafilernas placering skulle behöva ändras. DOI:en kommer alltid att vara uppslagbar via doi.org, och om data skulle avpubliceras så går även information om detta att nå genom DOI. 

Syftet med att data förses med DOI:ar är bland annat att det ska gå att entydigt citera en viss version av ett datamaterial. En sådan citering gör det dessutom möjligt för dig som forskare att få erkännande om data från ditt projekt återanvänds. Att forskningsdata finns tillgängliga och har en PID som till exempel DOI är numera ofta ett krav för att publikationer som bygger på data ska kunna publiceras i en tidskrift. 

Exempel på en DOI

https://doi.org/10.5878/002353
Den här specifika DOI:en pekar på datasetet Den nationella SOM-undersökningen 1995, version 1.0. Skulle SOM-institutet besluta sig för att skapa och göra en ny version tillgänglig av samma datamaterial så kommer den nya versionen att få en egen DOI. Även om den föregående versionen av datasetet redan använts i analyser och publikationer så förebyggs nu missförstånd, eftersom det går att referera till båda versionerna på ett konsekvent sätt. Även den som gått till den äldre versionen får information om att en nyare version existerar. 

ePIC  

ePIC (Persistent Identifier Consortium for eResearch) är en PID baserad på Handle-systemet. Denna PID fokuserar på att tillhandahålla identifierare till forskningsdata i de tidigare skedena av forskningsprocessen, speciellt i fall då stora mängder data eller datafiler genereras och det är oklart vilka delar av data som kommer att citeras i framtiden. Till skillnad från DOI behövs ingen beständig beskrivning av data för att skapa en ePIC PID, så för långsiktigt publicerade data är DOI att rekommendera.

Exempel på en ePIC PID

https://hdl.handle.net/21.T11998/0000-001D-8A8A-A

Den här specifika ePIC PID:en är en demo som pekar tillbaka till denna informationssida. 

ORCID  

Som forskare finns det anledning att skapa, upprätthålla och använda sig av ett ORCID (Open Researcher and Contributor ID). ORCID är en PID som hjälper till att peka ut dig som upphovsperson på ett beständigt sätt. På så vis kan de forskningsdata, publikationer och andra vetenskapliga alster som du har bidragit till få en unik koppling till dig. 

Ett ORCID förebygger förväxlingar som kan uppstå när du till exempel har samma namn som andra forskare, eller om du skulle byta namn eller organisationstillhörighet. ORCID gör det även möjligt att enkelt länka till en samlad publikationslista och meritförteckning. Vissa publiceringstjänster kopplar automatiskt nya publikationer till ORCID-konton, vilket gör att du inte behöver uppdatera all information själv. Många forskningsfinansiärer och tidskrifter kräver att du har ett ORCID om du lämnar in en ansökan eller skickar in ett manuskript. 

Exempel på ett ORCID

https://orcid.org/0000-0002-1825-0097

Detta ORCID, 0000-0002-1825-0097, pekar på en påhittad forskare, Josiah Carberry. I ORCID-posten (som skapats för demonstrationsändamål) syns Josiahs organisationstillhörigheter och några av hans publikationer. Några förekommande namnvarianter för Josiah finns också angivna, vilket kan hjälpa till att avgöra om det är just han som medverkar i ett visst sammanhang. Dessutom finns en koppling till Josiahs författaridentifierare i ett annat system (Scopus Author ID). Om Josiah hade varit en riktig forskare hade han själv och olika metadatatjänster löpande kunnat underhålla ORCID-posten med ny och aktuell information. 

ROR ID 

För forskningsorganisationer finns Research Organization Registry, ROR, som tillhandahåller en PID som pekar ut specifika forskningsorganisationer, på samma sätt som ORCID pekar ut en exakt person. ROR ID pekar på sammanfattande metadata för organisationen och refererar också till andra identifierare och organisationer som hör ihop med den. 

ROR ID kan användas för att entydigt identifiera och länka till en forskningsorganisation vid till exempel publicering eller ansökan om finansiering. I SND:s forskningsdatakatalog används ROR ID för att peka ut ansvariga forskningshuvudmän och de finansiärer som ger stöd åt ett forskningsprojekt.

Exempel på ett ROR ID

https://ror.org/00ancw882

Detta ROR ID pekar på Svensk nationell datatjänst (Swedish National Data Service). Den engelska namnformen utgör vanligtvis huvuduppslagsord för en forskningsorganisation i ROR-katalogen.