Upphovsrätt

Upphovsrätten är en grundlagsskyddad rättighet (2 kap. 19 § regeringsformen) som regleras i Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL). Upphovsrätt är en slags ensamrätt för den fysiska person som skapat ett verk – upphovsmannen – angående rätten att använda verket. Upphovsrätten innebär ett antal rättigheter för upphovsmannen och ett antal förbud för nyttjaren. Upphovsrättslagen reglerar när och hur det är tillåtet att nyttja upphovsmannens verk.

Upphovsrätten skyddar det litterära och konstnärliga skapandet. Det är således verkets kreativa form som omfattas av skyddet, inte verkets motiv, fakta och idéer, vilka inte kan bli upphovsrättsligt skyddade. Upphovsrätt uppstår automatiskt när upphovsmannen betraktar verket som färdigt, förutsatt att verket är nytt och inte alltför enkelt, och att verket uppnått en viss nivå, så kallad verkshöjd.

Upphovsrätten kan delas in i två typer av rättigheter; en ideell och en ekonomisk:

Ideell upphovsrätt innebär att upphovsmannen har rätt att namnges tillsammans med alstret. Den här rätten kan inte överlåtas, men den kan efterges. Det är också förbjudet att ändra alstret på ett sätt som kränker upphovsmannens anseende eller verkets egenart, och att använda alstret i en form som är kränkande för upphovsmannen.

Med ekonomisk upphovsrätt avses en förfoganderätt som innebär att upphovsmannen har ensamrätt att (a) framställa exemplar av verket, och (b) göra verket tillgängligt för allmänheten. Det förra innebär att skapa fler exemplar av originalverket, till exempel genom nytryck eller kopiering. Det senare syftar på andra metoder för att sprida verket till allmänheten, vilket exempelvis kan göras genom offentliga visningar eller framföranden. Den ekonomiska upphovsrätten kan genom avtal överlåtas till en annan juridisk eller fysisk person. Denna person blir då rättsinnehavare till verkets ekonomiska upphovsrätt.

Skyddstid

Skyddstid för upphovsrätt är den tid som måste förflyta innan verket får nyttjas fritt av andra, det vill säga innan upphovsmannens ekonomiska rättigheter faller. För litterära verk och motsvarande är skydds­tiden 70 år efter upphovsmannens död (för att vara på den säkra sidan räknar man med dödsåret plus 71 år). I de fall då upphovsmannen är okänd gäller istället 70 år efter att verket gjorts offentligt (till exempel utgivningen av en bok). För utövande konstnärer är skyddstiden 50 år efter utgivningsåret och för fotografer gäller 50 år efter att bilden tagits. För fotografiska verk som kan jämställas med konstnärliga verk gäller samma skyddstid som för litterära verk; 70 år efter upphovsmannens död.

Upphovsrättsintrång

Uppsåtligt upphovsrättsintrång är ett brott som kan ge fängelse i upp till två år. Om man döms ska man dessutom kompensera upphovsrättsinnehavaren för de intäkter denne skulle haft om intrånget inte hade skett, och förstöra det olagliga materialet. Det är emellertid värt att observera att upphovs­rätt inte sätter offentlighetsprincipen ur spel. I de fall upphovsrätt föreligger har allmänheten alltjämt rätt att begära ut dessa allmänna handlingar. Däremot påverkar upphovsrätten beställarens rätt att använda materialet.

Creative Commons

Värt att nämna i det här sammanhanget är även att det finns ett licenssystem som är benämnt Creative Commons. Dessa licenser kan användas för att tydliggöra vilka rättigheter man som upphovsrättsman behåller och under vilka villkor man tillåter nyttjande av ett verk. I korthet finns det fyra olika licenser som kan kombineras med varandra:

  • Creative Commons Erkännande (CC-BY) innebär att när andra använder verket måste de alltid uppge upphovsmannens namn. Inga andra restriktioner.
  • Creative Commons Dela Lika (CC-SA) innebär att andra som på något vis förändrar verket eller kombinerar det med annat material måste släppa det nya verket under samma licens som originalverket.
  • Creative Commons Inga Bearbetningar (CC-ND) innebär att verket inte får förändras på något vis.
  • Creative Commons Icke Kommersiell (CC-NC) innebär att verket inte får säljas eller användas i kommersiella sammanhang.

Det går alltså att t.ex. licensiera ett verk som CC-BY-NC-ND om man enbart vill ge andra rätten att sprida verket (användaren måste ange upphovsmannens namn och får inte förändra eller sälja verket). Observera att detta är mycket kortfattade beskrivningar av licenserna.

Krav på öppen tillgång

Vetenskapsrådet ställer från och med de forsknings­bidrag som beviljades år 2017 krav på öppen tillgång – open access – till mottagares vetenskapliga publikationer. Artiklar som tas med vid återrapportering för bidrag från VR ska vara publicerade enligt krav på öppen tillgång och tillgängliga gratis inom sex månader efter att de har publicerats i en vetenskaplig tidskrift. För tillfället gäller detta enbart vetenskapliga artiklar i konferensrapporter och tidskrifter, men Vetenskapsrådet planerar att utvidga kraven även till monografier och bokkapitel. Du kan läsa mer om Vetenskapsrådets krav på öppen tillgång här.