Arbete med datahanteringsplaner utvärderat i Lund

Publicerad: 2016-11-09

Forskares erfarenheter av att arbeta med datahantering och dokumentation under hela forskningsprocessen var huvudtema för SND:s årliga forskarworkshop. Ett av de exempel som diskuterades var det projekt kring datahanteringsplaner som pågår vid Lunds universitet. En utvärdering från projektet visar att osäkerheten kring datahantering är stor, särskilt när det gäller lagring, backup och bevarande.

– Det var intressant att läsa om alla de olika sätt som förekom under projektens gång gällande säkerhet och lagring. Svaren från forskarna beskriver lite den anarki och icke-ordning som kan råda på ett universitet, berättade Maria Johnsson, bibliotekarie vid Lunds universitetsbibliotek.

Maria Johnsson har tillsammans med forskningskommunikatör Carola Tilgmann vid Medicinska fakulteten arbetat med datahanteringsprojektet vid Lunds universitet. I den aktuella utvärderingen av projektet var ett av syftena att samla in några forskares synpunkter kring datahanteringsplaner för att se vilket stöd som behövs från bl a biblioteken för att kunna utforma planerna på ett bra sätt och bli en hjälp i datahanteringen. Nio forskare, mestadels från medicin, bidrog till utvärderingen genom att testa en digital mall för datahanteringsplaner (”DMP online” från Digital Curation Centre) och sedan svara på frågor kring sitt arbete med planerna.

Mer kunskap, tid och resurser krävs

Forskarna hade inga problem med att fylla i mallen och flera av dem hade tidigare erfarenhet av att göra datahanteringsplaner. Ett resultat som kom fram i forskarnas svar var dock att det krävs mer kunskap om samt mer tid och resurser för datahantering inom ramen för ett projekt. Universitetsgemensamma eller nationella mallar för datahanteringsplaner var också något som efterlystes av forskarna.

Flera av de forskare som deltog i utvärderingen hade ingen formell plan för långtidsbevarande av sina data utan hänvisade generellt till universitetsarkivet. Osäkerheten var också stor kring både lagring och vad som skulle bevaras.

– För mig som kommer från läkemedelsindustrin var det chockartat att upptäcka att det finns så begränsat med datahanteringsrutiner på universiteten. Efter över 20 år på labb är jag van vid att precis allt man gör ska dokumenteras så att det är spårbart, sa Carola Tilgmann.

Hon påtalade också att det är bekymmersamt att Sverige ligger efter när det gäller rutiner för och krav på datahantering för att göra forskningsdata öppet tillgängliga och återanvändningsbara.

– Många utländska finansiärer kräver att det finns planer för god datahantering för att en forskare ska få pengar, så vi riskerar att förlora internationella anslag om vi inte blir bättre på detta.

Inget krav bland svenska forskningsfinansiärer

En faktor som diskuterats som central för att skynda på den svenska utvecklingen mot en mer systematisk dokumentation och datahantering under forskningsprocessen är att även de nationella finansiärerna skulle börja ställa krav på datahanteringsplaner. För att undersöka de största svenska forskningsfinansiärernas inställning i frågan skickades en kort enkät till dessa i anslutning till utvärderingen vid Lunds universitet. Av svaren framkom att ingen av de tillfrågade finansiärerna för närvarande har krav på datahanteringsplaner vid forskningsansökningar. På frågan om de planerar att införa sådana krav hänvisade finansiärerna till det arbete som pågår nationellt kring open access och open data samt till regeringens kommande forskningsproposition.