Datahanteringsplaner engagerar på SND:s senaste nätverksträff

Nyheter: 2019-03-14
Deltagare på SND:s nätverksträff
Gruppdiskussioner med tema datahanteringsplaner på SND:s senaste nätverksträff 12 mars.

Att frågan om datahanteringsplaner (DMP:s) engagerar var uppenbart när SND bjöd in till årets första nätverksträff den 12 mars i Göteborg. Träffen, med temat ”Datahanteringsplan – hur och varför?”, slog deltagarrekord med hela 117 anmälda från 35 olika lärosäten och myndigheter.

Kravet på datahanteringsplaner för forskningsdata har under en längre tid förekommit internationellt, och har under de senaste åren blivit en angelägen fråga även i Sverige. Både Formas och Vetenskapsrådet (VR) kräver idag datahanteringsplaner för forskningsprojekt de finansierar, vilket har aktualiserat frågan om ett nationellt verktyg för DMP. I början av 2019 skapade VR en arbetsgrupp för att ta fram en mall för datahanteringsplaner och underlag för ett sådant verktyg, och läget har plötsligt blivit skarpt. Hur ska ett nationellt DMP-verktyg se ut, och vilka möjligheter och begränsningar finns? Detta är förstås även en fråga om perspektiv, något som blev tydligt under SND:s senaste nätverksträff. Under dagen stöttes och blöttes ämnet och flera olika intressenter fick ge sin syn på saken.

Viktiga frågor och perspektiv på ett nationellt verktyg för DMP
Först ut var Vetenskapsrådets Sanja Halling som kort redogjorde för VR:s samordningsuppdrag för öppen tillgång till forskningsdata, för att sedan gå över till att prata om arbetsgruppen för ett nationellt DMP-verktyg. Gruppen, som består av representanter från olika aktörer inom Forskningssverige, har i uppdrag att titta på en nationell samordning av datahanteringsplaner och slutligen att ta fram ett digitalt DMP-verktyg. Detta innebär att kartlägga olika intressenters behov samt de stöd och verktyg som redan finns. Sanja Halling menar att utformningen av ett nationellt verktyg handlar om att hitta en minsta gemensamma nämnare för vad en grundläggande DMP ska innehålla. Sedan måste grunden anpassas efter forskningsområde och eventuella lokala behov på lärosätena.

Flera andra representanter från VR:s arbetsgrupp var också på plats under dagen. Bland dessa fanns SUHF:s (Sveriges universitets- och högskoleförbund) forskningsdatagrupp, som representerades av Sabina Anderberg. Under sin presentation berättade hon om den rekommendation som SUHF:s forskningsdatagrupp arbetar med tillsammans med VR och SND, vilken ska ligga till grund för det fortsatta arbetet med datahanteringsplaner. Sabina Anderberg lyfte även flera viktiga aspekter av det kommande arbetet med ett nationellt DMP-verktyg. Bland annat pekade hon på vikten av att involvera forskare under utvecklingen av verktyget för att det verkligen ska komma forskningen till gagn. Hon uppmanade dessutom alla intressenter att sälla sig till det gemensamma arbetet och inte driva frågorna på egen hand.

Sofia Särdquist från Riksarkivet, pekade på vikten av att samordna arbetet med datahanteringsplaner med arkivredovisningen. Det som ska redovisas enligt RA-FS (Riksarkivets generella föreskrifter) skulle mycket gärna kunna integreras i datahanteringsplanen.

De mer tekniska aspekterna av arbetet med ett DMP-verktyg lyftes av representanter från SNIC och SND, som också är medlemmar i VR:s arbetsgrupp. Dejan Vitlacil från SNIC menade att de växande lagringsbehoven för forskningsdata skapar ett behov av fler riktlinjer och policys för hur e-infrastrukturerna ska hantera data. För att lagra data på ett säkert och effektivt sätt behövs dessutom information: Hur backas data upp? Innehåller den känsliga uppgifter och behöver skyddas? Vilka data ska sparas och vem ska ha åtkomst? Detta är information som till stor del korresponderar med den som finns i en datahanteringsplan. Johan Fihn Marberg och Olof Olsson från SND bidrog med en genomgång av existerande verktyg för DMP och pekade på för- och nackdelar med dessa. De ställde också viktiga frågor kring eventuell flerspråkighet, integrering av lärosätesspecifika system, exportformat och hur en DMP-mall kan struktureras för att förstås av både människor och maskiner.

Erfarenheter från Norge
I Norge har man kommit längre i processen med datahanteringsplaner, och för att dra lärdom därifrån hade Margrete Fotland och Joakim Dyrnes från Universitetet i Oslo (UiO) samt Trond Kvamme från Norsk senter for forskningsdata (NSD) bjudits in till nätverksträffen.

Från UiO fick vi bland annat höra om det pågående arbetet med att ta fram en mall för DMP. DMP-mallen ska utformas för att göra det så enkelt som möjligt att uppnå forskningsdata som uppfyller FAIR-principerna, samtidigt som den ska vara meningsfull och enkel att använda. Mallen måste också infria de krav som ställs av finansiärer så att forskare slipper arbeta med flera olika dokument. Bland de norska mallar som används redan idag finns NSD:s DMP-mall som visades upp av Trond Kvamme. Mallen är en första version som man tänker bygga vidare på. Trond Kvamme berättade att NSD:s mall hittills varit välanvänd med hela 1 100 skapade datahanteringsplaner sedan den publicerades i november 2017. Enligt honom har den bidragit till att öka forskarnas medvetenhet om behandling av personuppgifter, arkivering och delning av data. Men det har samtidigt varit svårt att kommunicera nyttan för forskare, och DMP:n verkar inte heller användas som ett  levande dokument. I framtiden ser man en stramare och maskinläsbar DMP-mall som bygger på anpassningsbara moduler.

Vad kommer härnäst för oss i Sverige? Utredningen av ett nationellt DMP-verktyg går vidare under ledning av VR:s arbetsgrupp. Klart är att det finns mycket att diskutera, och vi följer utvecklingen med spänning.

 

Här kan du ta del av dagens presentationer.