Gustav Nilsonne är forskare i medicin och docent i neurovetenskap vid Karolinska institutet. Hos SND bidrar han med sin expertis kring medicinska data, samtidigt som han samordnar domänspecialisternas arbete. I Koll på en domänspecialist berättar han om sitt engagemang för frågan om forskares incitament för att dela data, och om en het debatt som gav upphov till öppna data-memes.
– Jag har ett starkt engagemang i forskningens öppenhet, reproducerbarhet och transparens. Öppna forskningsdata är kanske den enskilt viktigaste komponenten som gör att forskning går att upprepa, granska, kritiskt ifrågasätta och bygga vidare på så att vetenskapen blir så kumulativ som vi i idealfallet vill att den ska vara.
Så svarar Gustav Nilsonne när han ska beskriva sitt intresse för frågor som rör öppen vetenskap och öppna data. Han berättar att det finns en stor bredd av data inom medicinsk forskning, och samtidigt en bredd av forskningstraditioner där synen på att dela data kan variera.
– Det är till exempel vanligt och accepterat att man delar data inom en del molekylärbiologisk forskning. Genetikerna, speciellt de som forskar på icke-mänskliga organismer, var tidigt ute och etablerade en vana av att dela data och så är det fortfarande, säger han.
Exempel på motstånd inom domänen finns också. Gustav Nilsonne minns en debatt som pågick för några år sedan och fick stor uppmärksamhet. Två av redaktörerna på den medicinska tidskriften The New Englad Journal of Medicine skrev en debattartikel där de kritiserade rörelsen mot öppna data.
– De skrev bland annat att de befarande att det skulle kunna växa fram en ny kategori av "dataparasiter", som helt arbetade med andras data i stället för att samla in sina egna. Det blev uppmärksammat och ganska kritiserat, inte minst i sociala medier. Folk la upp memes där det kunde stå ungefär: "Om jag har sett längre än andra så är det för att jag har parasiterat på andras data". (Urspungcitatet kommer från Isaac Newton: "Om jag har sett längre än andra så beror det på att jag stått på jättars axlar", reds. anm.)
I allmänhet säger Gustav Nilsonne att personuppgifter är en svårighet när det gäller att dela data inom medicin. Där vill han se en bättre samsyn kring vad personuppgifter egentligen är och hur de bäst kan delas. Men det är något som håller på att utvecklas, menar han, och lyfter speciellt det arbete som görs inom SND:s juristnätverk under ledning av Erica Schweder.
Leder EOSC-grupp med fokus på incitament och meritering
Gustav Nilsonne är också engagerad i utvecklingen på ett internationellt plan, bland annat genom EU-kommissionens storskaliga infrastruktur EOSC (European Open Science Cloud).
– Under tio år satsar EU-kommissionen 490 miljoner euro. Vad de här pengarna ska gå till är föremål för ett samarbete (”co-programmed partnership”) mellan EU-kommissionen och medlemmarna. Man har bildat något som heter EOSC Association där olika intressenter som lärosäten, forskningsutövare, finansiärer och infrastrukturer kan gå med. Bland medlemmarna från Sverige finns ett antal lärosäten, Vetenskapsrådet, Formas, SUHF och SND (genom Göteborgs universitet) för att nämna några.
För att utreda och förankra vad pengarna bör läggas på har man bildat ett antal arbetsgrupper (task forces) inom EOSC Association. Gustav Nilsonne blev nyligen utsedd till ordförande (tillsammans med Francesca Di Donato) i arbetsgruppen Research Careers, Recognition, and Credit.
– Tanken är att om man ska få forskare att ändra sitt beteende och dela mer data så måste det också synas och belönas. Man kan säga att vi arbetar med den sociala aspekten av att få till en systemförändring.
Viktigt att inte halka efter i den nationella utvecklingen
När det kommer till framtiden för öppen vetenskap lyfter Gustav Nilsonne gärna frågan om just incitament för forskare. Samtidigt tycker han att det är viktigt att forskarna själva får mer kontroll över arbetssystem, processer och kanaler för vetenskaplig kommunikation och bedömning. Men över lag ser han ljust på framtiden. Han tycker sig se en förändring både i hur forskningen bedrivs och hur vissa ledande internationella aktörer har ändrat sitt förhållningssätt.
– Ur ett nationellt perspektiv tycker jag det är väldigt viktigt att vi ser till att inte halka efter. Stora internationella aktörer ställer nya krav på öppenhet och lärosätena behöver hänga med i utvecklingen. Förut var det tal om att det är svårt att gå före, vilket ju delvis är sant, men nu tycker jag snarare att det är en fråga om att se till att man inte hamnar efter i stället.
Här kan du läsa tidigare intervjuer med SND:s domänspecialister.