Erfarenheter av öppna forskningsdata i Norge och perspektiv på F och R i FAIR på SND:s nätverksträff

Publicerad: 2019-10-04

SND:s nätverksträff 3 oktober samlade totalt 86 deltagare från runt 30 av nätverkets medlemmar. Temat för dagen var F:et och R:et i FAIR, det vill säga arbetet med att göra data sökbara (Findable) och återanvändbara (Reusable). Ämnet avhandlades genom både paneldiskussion och diskussion i mindre grupper. Innan temadiskussionerna fick deltagarna dock höra från dagens huvudtalare: bibliotekarien Leif Longva från norska Universitetet i Tromsø (UiT).

Leif Longva
Leif Longva delade med sig av sina erfarenheter av DAU-arbetet på norska UiT vid SND:s senaste nätverksträff.

I Norge har man generellt sett kommit längre än i Sverige vad gäller arbetet med öppna forskningsdata, och Leif Longva hade bjudits in för att berätta om sina erfarenheter av att vara med och utveckla och driva forskningsdatafunktionen på UiT.

Utvecklingen av forskningsdatatjänster på UiT har gått i rask takt sedan starten 2013. På tre år gick universitetet från att skapa ett institutionellt arkiv för lingvistiska data till att lansera UiT Open Research Data, universitetets repositorium för öppna forskningsdata. Efter beslut från universitetets ledning fanns år 2017 även en forskningsdatapolicy på plats. I linje med denna blev utbildning i datahantering snart obligatoriskt för doktorander. Universitetet började även ställa krav på datahanteringsplaner för forskningsprojekt på doktorandnivå. Samtidigt bestämde man sig för att satsa på att utveckla en lokal lagringslösning på UiT, och DataverseNO lanserades som ett alternativ till en gemensam sökportal för norska universitet. Målsättning för år 2020 är att utveckla en infrastruktur som kan hantera alla typer av forskningsdata.

Idag är totalt åtta norska universitet anslutna till DataverseNO genom partneravtal. Enligt avtalet står universiteten själva för registrering av data i sökportalen. Man ansvarar därmed även för kvalitén på data och metadata, samt att det inte finns några hinder för att göra data tillgängliga. Enligt Leif Longva, som presenterade siffror från 25 september i år, listar DataverseNO 655 dataset med totalt 7 768 nedladdningar. Detta menar Leif är en indikation på att man åtminstone till viss mån lyckats uppfylla F:et i FAIR: man är Findable.

Utbildning och aktiva forskarkontakter förändrar kulturen på UiT

Trots att de rent organisatoriska och tekniska förutsättningarna för att göra data tillgängliga finns på plats, finns det fortfarande en hel del kvar att göra. Inte minst när det gäller att förändra synen på öppna data och skapa rutiner för datahantering. Leif Longva berättar att UiT satsar på utbildning inom datahantering med hjälp av temakurser inom dokumentation, lagring, sökning och citering, arkivering, licensering, datahanteringsplaner och så vidare. De erbjuder även skräddarsydda kurser för forskargrupper, projektgrupper och institutioner. Samtidigt söker man aktivt kontakt med forskare. Varje deponerat dataset ses som en möjlig forskarkontakt och en chans att lära ut goda rutiner inom datahantering. Vidare berättar Leif att det just nu pågår ett projekt för att komma åt de mer seniora forskarna på UiT, som ofta sitter på en mängd värdefulla data de samlat på sig under ett långt akademiskt liv.

Några goda råd på vägen

När Leif Longva ska summera sina erfarenheter och ge några goda råd till nätverksträffens deltagare handlar det både om organisation och kultur. Det är viktigt att hela universitetsorganisationen är med på noterna och inkluderade i arbetet, och att öppna forskningsdata inte enbart blir en fråga för biblioteket. God förankring hos ledningen och samarbete med universitetets IT-avdelning underlättar arbetet. Samtidigt menar Leif Longva att frågan om förankring inte får bli en bromskloss för utvecklingen – det går inte att vänta på att alla detaljer finns på plats. Arbetet med öppna forskningsdata kommer att ta tid, viktigast är att vi sätter igång och att vi lär oss längs vägen.

Diskussioner med fokus på F:et och R:et i FAIR

Resten av dagen vigdes åt att nätverksträffens deltagare fick diskutera FAIR-temat utifrån olika perspektiv. SND:s Ulf Jakobsson bidrog med en introduktion till FAIR med fokus på just sökbarhet och återanvändbarhet. Därefter följde en paneldiskussion om perspektiv på F och R med Caspar Jordan (SND), Cecilia Björkdahl (KI), Jonas Fransson (Mau), Leif Longva (UiT) och Max Petzold (SND). Modererade gjorde SND:s kommunikatör Helena Rohdén. Efter paneldiskussionen delades deltagarna in i grupper för att diskutera det praktiska arbetet med F och R i FAIR. Dagen avslutades sedan med en uppsummering av Elisabeth Strandhagen och Helena Rohdén.

 

Här kan du ta del av alla presentationer från nätverksträffen.