Flera frågor kvar att lösa innan öppen vetenskap blir norm

Publicerad: 2020-08-28

I den tredje artikeln i intervjuserien Koll på en domänspecialist pratar vi med Anders Moberg. Han finns på Stockholms universitet där han är lektor i naturgeografi och koordinator för Bolincentrets databas för klimat- och jordsystemsdata. Genom sin långa erfarenhet av forskningsdatahantering och täta kontakt med forskare har Anders på nära håll kunnat följa utvecklingen mot ökad tillgänglighet för data.

Koll på en domänspecialistI rollen som domänspecialist hos SND har Anders Moberg, tillsammans med kollegan Ulf Jansson, hand om frågor som gäller rumsliga data.

― Själva domänen som Stockholms universitet har tagit på sig heter rumsliga data. Det är ju väldigt mycket bredare än mitt forskningsområde som är klimatforskning. Rumsliga data i sig är allt som innefattar geografiska koordinater, det vill säga allt som kan beskrivas rumsligt inom vilket vetenskapligt område som helst. Jag är själv inte expert på allt detta, utan min expertis ligger inom de rumsliga data som klimatforskare och jordsystemsforskare använder, förklarar Anders Moberg.

Genom egen forskning och arbete i andra roller har Anders lång erfarenhet av forskningsdata inom klimatvariationer baserat på historiska instrumentella observationer och paleoklimatdata (data om klimatet förr i tiden, innan det fanns några meteorologiska instrument). I sitt nuvarande arbete på Stockholms universitet arbetar han bland annat som koordinator för Bolincentrets databas, där han hjälper forskare att tillgängliggöra data från klimatforskning. Anders berättar att hantering och kvalitetssäkring av forskningsdata funnits med som ett naturligt inslag ända sedan han började forska.

― Ända sen jag var doktorand i början av 1990-talet har jag kommit i nära kontakt med klimatdata, och redan från början handlade mycket om just datakvalitet. Om man arbetar med gamla väder- och observationsdata går de inte att jämföra rakt upp och ner med observationer som görs idag. Man måste undersöka dem och kontrollera att man faktiskt får fram hur vädret och klimatet har varierat, oavsett hur mätningarnas förfarande har förändrats.

Som senior forskare har Anders Moberg varit med i flera EU-projekt som genererat klimatdata av olika slag. Genom projekten har han också samarbetat med forskare som åker ut i fält och samlar in data samt med andra som genererar simulerade data med hjälp av klimatmodeller. Han berättar att det finns en enorm bredd vad gäller typer av data man kommer i kontakt med inom hans område.

― Det kan handla om forskare som åker ut och samlar in data från sediment på havsbotten, från sjöar, trädens årsringar eller droppstenar i grottor. Men även om meteorologer och sådana som sysslar med satellitmätningar av olika slag. Gemensamt för de data som genereras är att de alla på ett eller annat sätt är rumsliga.

Enkät ska ta reda på forskares syn på att dela rumsliga data

Genom sin roll på Bolincentret fick Anders frågan om han kunde hjälpa forskningsdatateamet på Stockholms universitet. Forskningsdatateamet inkluderar även universitetets DAU (Data Access Unit), som är en del av SND:s nationella nätverk av enheter för forskningsdata. Genom kontakten med DAU:en fick Anders så småningom också uppdraget som

Anders Moberg
Anders Moberg är domänspecialist för rumsliga data inom klimatforskning.

domänspecialist hos SND. Förutom att erbjuda expertkunskap i SND:s nationella arbete med utveckling av verktyg och tjänster, har Anders även dragit igång lokala initiativ tillsammans med sina kollegor i Stockholm.

― Förra året hade jag tillsammans med min före detta kollega Brian Kuns, som är kulturgeograf, seminarier på våra respektive institutioner där vi pratade om datadelning. Vi har också hjälpt våra forskare att publicera data i SND:s forskningsdatakatalog. Med min nya kollega Ulf Jansson arbetar jag just nu på en enkät som ska skickas ut till forskare på svenska lärosäten som arbetar med rumsliga data. Det var Ulf som kom på idén att göra en enkät. Vi vill ta reda på hur forskarna inom olika ämnesområden ser på delning av data. Har de gjort det överhuvudtaget? Var har de i så fall gjort det? Vi vill också ta reda på vad det finns för önskemål om hjälp, vad de ser som hinder för att dela data och sådana saker. Det ska bli spännande att se vad resultatet blir.

Öppna data är här för att stanna men det finns många utmaningar

Anders Moberg möter många forskare, inte minst i sitt arbete på Bolincentret. Han berättar att det sker ett generationsskifte just nu, och att det finns en tydlig skillnad i hur forskare idag konfronteras med frågan att göra data tillgängliga.

― Jag har varit på Bolincentret i fem år och på den tiden har mycket hunnit förändras. När jag började fick vi i princip gå ut och knacka dörr hos forskare och be dem tillgängliggöra sina data hos oss. Nu är det inte så längre. Nu kommer forskarna till oss och ber om hjälp när de behöver en DOI ”igår”, för att de upptäckt att tidskriften de ska publicera i kräver det. 

Han tror att utvecklingen mot öppna data är här för att stanna, och att vi hela tiden får mer och mer kunskap om hur det ska gå till. Samtidigt får vi också mer data att hantera, vilket ställer större krav på resurser.

― Om det ställs krav på forskare att göra data tillgängliga behövs det också människor som arbetar med att stötta dem i det, så att det inte enbart upplevs som en tung pålaga. Beslutsfattare på EU-nivå och nationell nivå har bestämt att vi ska gå i den här riktningen, men det är inte riktigt genomtänkt från något håll. Det saknas en massa teknisk infrastruktur och stöd till dem som faktiskt ska utföra arbetet. Vi saknar också en enighet i vem som ska stå för kostnaderna. De här problemen behöver lösas för att öppen vetenskap ska bli verklighet och ingå som en naturlig komponent i forskningen.

Trots utmaningarna tycker Anders att det för det mesta är väldigt roligt att arbeta med forskningsdata, och han avslutar med en tankeställare om hur vi värderar produkterna av forskning.

― Det skulle vara roligt om forskningsdata i framtiden får en viktigare roll. Vad är egentligen viktigast av det som forskaren producerar: är det den vetenskapliga artikeln eller är det data? Vad har en annan forskare, säg om 200 år, mest användning för? Det går förstås inte att svara på, men jag skulle gissa att det i många fall är data som är det viktiga för att forskningen ska komma vidare. Tankar kan ju tänkas om och förbättras, men gamla data går inte att samla in på nytt.

Har du frågor om rumsliga data, eller andra frågor om att göra forskningsdata tillgängliga?

Passa på att ställa dessa till Anders Moberg och SND:s andra domänspecialister på digital Dosp-dropin den 9 september.

 

Här kan du läsa tidigare intervjuer i serien Koll på en domänspecialist.