Goda exempel lyftes fram på SND:s diskussionsforum

Nyheter: 2016-11-10

Den ökande öppenheten gällande forskningsdata ställer stora krav på dokumentation och sökbarhet. På SND:s diskussionsforum presenterades flera goda exempel på erfarenheter av hantering och publicering av data. Men det hissades också varningsflagg, bland annat i frågan om återanvändning av data som tagits fram med kvalitativa forskningsmetoder.

Höstens diskussionsforum ägde rum på Artisten vid Göteborgs universitet och lockade drygt 50 deltagare. Som en av punkterna på programmet presenterade tre forskningsdataproducenter sina erfarenheter av datahantering och datapublicering och reflekterade kring hur utvecklingen kan komma att se ut framöver med ökade krav på forskare att dokumentera och dela med sig av sina data.

Harry Lankreijer från ICOS Kolportal lyfte bland annat fram att det är nödvändigt med ett omfattande samarbete för att skapa internationella standarder som kan användas inom ett brett fält. Utan sådana standarder är det svårt att göra data tillgängliga, användbara och citerbara. ICOS mål är att alltid göra forskningsdata inom sina tre temaområden (atmosfär, ekosystem och ocean) tillgängliga så snart som möjligt. Och erfarenheterna hittills är goda. Forskare delar gärna med sig av sina data så länge de får en referens och blir rätt citerade.

Michael Tåhlin från Levnadsnivåundersökningarna (LNU) berättade om de lösningar som LNU tagit fram sedan Datainspektionen i april 2012 fattade beslut om att SND inte längre får hantera undersökningarna på grund av de persondata som materialet innehåller.

– Detta beslut var en stor motgång för vår del. SND hade varit en väldigt viktig kanal för att sprida våra data till forskare. Hanteringen nu är lite av ett provisorium, så vi hoppas verkligen att vi framöver ska kunna lämna över till ett ombud som SND igen, sa Michael Tåhlin.

Efter konsultation med Datainspektionen öppnade LNU i april 2015 en egen webbplats för att förmedla data till externa forskare. Eftersom det för närvarande är få dataset som lämnas ut (i snitt tre per månad) så fungerar hanteringen bra.

– Men skulle det bli väldigt många beställningar skulle vi ha svårt att klara förmedlingen via LNU, då behöver vi extern hjälp, konstaterade Tåhlin.

Tillgängliga forskningsdata en viktig samhällsfråga

Även Daniel Jansson från SOM-institutet betonade att det är en viktig samhällsfråga att både forskningsdata och forskningsresultat görs tillgängliga. De resultat som tas fram inom ramen för SOM-institutets verksamhet används inom forskning och utbildning (som är det dominerande området), men också inom media och opinionsbildning samt som underlag för beslutsfattande (till exempel i statliga utredningar). Sedan många år tillbaka förmedlar SND SOM-institutets undersökningar, och det finns inga planer på förändringar av detta framöver. Daniel Jansson pekade på flera fördelar med att överlämna stora datamängder till nationella infrastrukturer.

– Som dataproducent sparar du resurser på att inte själv hantera beställningar och utlämning av data. Det blir också ordning på diarieföring och statistik och du är säker på att du får en god långtidslagring med hållbara filformat och framtida kompatibilitet.

Ett av eftermiddagens ämnen handlade om problematiken med att återanvända forskningsdata som tagits fram med kvalitativa forskningsmetoder. Zoran Slavnic från REMESO vid Linköpings universitet berättade om utvecklingen på området i framför allt Storbritannien, och vad som kan vara viktigt för oss i Sverige att lära av debatten där. Britterna var relativt tidiga med krav på tillgängliggörande av kvalitativa forskningsdata. Redan 1996 krävde Economic and Social Research Council att alla forskare som fått anslag därifrån skulle deponera kopior av sina kvalitativa data hos Qualidata Centre vid universitetet i Essex. Det dröjde ett antal år innan reaktionerna på denna nya ordning kom igång, men i mitten av 2000-talet gick diskussionen het bland de brittiska forskarna.

Argumenten för tillgängliggörande och återanvändning av kvalitativa forskningsdata var desamma som för kvantitativa data: forskningsprocessen blir mer transparent, offentligt finansierad forskning är allmän egendom, onödigt dubbelarbete kan undvikas, datasäkerheten blir bättre. Tendensen i Storbritannien var att behandla kvalitativa data som om egenskaperna hos dessa var desamma som hos kvantitativa data. Så är dock inte fallet hävdade arkiveringsskeptikerna. De lyfte fram att kvalitativ forskning både härrör från och är beroende av förhållandet mellan den enskilde forskaren och informanterna. Kvalitativa data är socialt konstruerade genom mellanmänskliga relationer. De kan inte separeras från de personer som producerat dem och från de sammanhang där de producerats. Detta gör att delvis andra faktorer måste vägas in för att kvalitativa data ska kunna återanvändas av andra forskare.

Vill involvera forskarna mer

Även i diskussionen i Sverige kring lagring och återanvändning av kvalitativa forskningsdata finns liknande tendenser som i Storbritannien. För att komma vidare med att tillgängliggöra kvalitativa data ansåg därför Zoran Slavnic att forskare som är intresserade av och kunniga i frågorna måste involveras mer i arbetet.

– Det är ett problem att det byggs upp infrastrukturer utan forskare inblandade. Samtidigt är det svårt att få folk att engagera sig innan de måste, det saknas ibland entusiasm och energi.

En möjlig väg framåt som Zoran Slavnic pekade på var att följa de goda exempel som ändå finns. Ett av de exempel han tog upp var en så kallad feasibility study i Tyskland 2003-2005. I denna undersökning frågade en grupp väletablerade samhällsvetenskapliga forskare från universiteten i Bremen och Köln andra forskare vilka kvalitativa data som var möjliga att deponera och återanvända samt vilka behov som fanns av återanvändning inom forskning och undervisning. När denna kartläggning väl var gjord startade arbetet med att skapa en lämplig infrastruktur.