Nu börjar valet till Europaparlamentet närma sig. Den 26 maj är det dags i Sverige när 20 platser ska fördelas mellan de svenska partierna. Även övriga EU-länder håller sina val mellan 23 och 26 maj.
Är du ute efter forskningsdata till och med senaste EU-valet 2014 är CESSDAs katalog som lanserades i december förra året en säker källa. Förutom väljardata går här att hitta bl.a. valmanifest från medlemsländerna 1979–2014, europeiska medieundersökningar 1999, 2004 och 2009 samt studier av attityder till Brexit 2017 och 2018.
En sökning på ”European parliament” + election ger för närvarande (23 april) 239 träffar i CESSDA-katalogen. Bland träffarna märks en hel del data från det svenska valforskningsprogrammet, som går att beställa via SND. Bland övriga stora nationella forskningsmaterial märks väljardata från Tyskland (via Gesis), Finland (via FSD) och Storbritannien (via UKDS). Det går också att få Eurobarometerns data via katalogens länkar.
En "one-stop-shop" för data
CESSDA-katalogen beskrivs på organisationens hemsida som en så kallad ”one-stop-shop”. Det innebär att den hämtar metadata om forskningsmaterial i en mängd olika nationella kataloger i Europa, bl.a. SND:s. Syftet är att en forskare ska kunna söka på ett enda ställe för att få gratis tillgång till dataset inom samhällsvetenskap och humaniora. I dagsläget innehåller katalogen drygt 19 000 poster från dataarkiv och repositorier i tio av CESSDAs medlemsländer, däribland Sverige. Enligt John Shepherdson, som ansvarar för utvecklingsarbetet kring katalogen, kommer ytterligare fem medlemsländer att länka till sina kataloger inom de närmaste månaderna.
Arbetet med att utveckla CESSDAs katalog har varit omfattande, särskilt den inledande fasen tog mycket tid i anspråk när en rad medlemmar i organisationen skulle diskutera sig fram till en gemensam lösning. Slutresultatet av diskussionerna har blivit att forskare nu kan få kunskap om data via en enda källa, istället för att som tidigare behöva söka igenom drygt tio olika kataloger.
– Det var många synpunkter när vi inledde arbetet med katalogen, så det tog rätt lång tid. Men när den första diskussionen var klar kunde vi utveckla verktyget under sex månader förra året. Jag tror att detta arbete gick så pass fort tack vare att vi haft de långa diskussionerna.
En gemensam metadatamodell
John Shepherdson är nöjd med slutresultatet, ”it’s nice, clean and easy to use”, även om det som i alla digitala verktyg behöver göras regelbundna förbättringar. Under april och maj väntar exempelvis några justeringar som ska öka användbarheten ytterligare. Mycket av arbetet när det gäller kvaliteten på själva metadata i CESSDA-katalogen ligger dock lokalt hos varje nationell medlem. För att öka standardiseringen har en gemensam metadatamodell utvecklats inom ramen för CESSDA (the CESSDA metadata model, CMM). Modellen är en nedbantad version av DDI och hämtar element från alla DDI-versioner.
– Av taktiska skäl försöker vi att inte göra så mycket inom CESSDA för att städa upp i metadata, det är bättre att detta görs vid ursprungskällan, det vill säga i de nationella katalogerna. Det vi gör är att rapportera tillbaka till de enskilda medlemsländerna så att de själva kan göra förbättringar om det behövs, säger John Shepherdson.