Vad kan vi lära av varandra? Det var temat för SND:s nätverksträff den 7 juni, som kretsade kring olika aspekter av lärosätenas arbete med att bygga upp och driva stödenheter för forskningsdata (Data Access Unit, DAU). Under fyra presentationer delade medlemmar i SND-nätverket med sig av givande samarbeten, lagringsstrategier och storskaliga e-infrastrukturprojekt.
Först ut att berätta om sina erfarenheter var Ulrika Nyman och Per Nyström, som representanter för Mälardalens högskola. Där är DAU-arbetet relativt nytt, och de delade med sig av insikter från att starta en sådan verksamhet. Till en början handlade det mycket om att orientera sig i organisationen och analysera de behov som fanns. Ulrika Nyman berättade om processen där man förde samtal med forskningsledare, skickade ut en enkät till högskolans forskare och påbörjade ett samarbete med en lokal forskargrupp för att ta reda på vilken typ av forskningsdata, och i vilka mängder, som producerades vid lärosätet. Samtidigt ville man ha svar på vad forskarna saknade för typ av stöd och vilken lucka en DAU kunde fylla.
En annan del av arbetet kretsade kring att forma DAU:en som grupp och hitta sin plats i organisationen som helhet. Enligt Ulrika Nyman har samarbetet med den lokala IT-verksamheten varit väldigt givande. Tillsammans har man skapat en förvaltningsdokumentation som tydligt anger vilka IT-processer och systemsamband som finns på högskolan, samt hur arbetsfördelningen mellan IT och DAU:en ser ut. Det är också något som fört funktionerna närmare varandra.
– Det är viktigt att lära känna organisationen. Det kan kännas självklart, men man kan inte ta allt för givet. Vi behöver till exempel ha en gemensam och begriplig terminologi. Ord som en bibliotekarie tycker är jättebra förklarade kan för någon annan yrkesroll kännas diffusa eller missvisande. Vi behöver förstå och acceptera våra organisatoriska skillnader och förkunskaper, sa Ulrika Nyman under SND:s webbinarium.
Samarbete ger fördelar för mindre lärosäten
Representanterna för Mälardalens högskola lyfte också vikten av att som mindre lärosäte ta vara på sitt nätverk och att ”våga fråga” dem som kommit längre. Och just nätverk och samarbete var temat för presentationen som gavs av Högskolan i Borås, Högskolan i Skövde och Högskolan Väst. Elisabeth Näverå (Högskolan Väst) berättade om lärosätenas samarbete i forskningsdatafrågor, som kommit av ett gemensamt beslut från ledningarna på respektive lärosäte.
Det hela började med att man gick SND:s utbildning BAS Online tillsammans. Sedan anställdes en koordinator för att samordna samarbetet, och en grupp med representanter från de tre högskolorna bildades. Gruppen, som kallas ”Kärnan”, ses varje månad och arbetar tillsammans med texter, omvärldsbevakning och utbildningsinsatser. De diskuterar också verkliga fall kopplade till forskningsdatastöd, utbyter erfarenheter och anordnar nätverksträffar på olika teman.
De tre högskolorna har också haft som ambition att arbeta fram en gemensam forskningsdatapolicy. Det resulterade i en grundstruktur som sedan utvecklades och implementerades efter lokala förutsättningar.
– Det finns så klart lokala skillnader, men samarbetet bygger på de gemensamma delarna. Sedan kan man slutföra på lokal nivå, sa Henrik Levin från Högskolan i Skövde.
Lösningarna ska vara användbara och smidiga för forskarna
Under SND:s arrangemang ”Webbinarium om API för indexering av forskningsdata” den 3 mars presenterade Per von Bahr lagringslösningen Sunet Drive, som utvecklats genom ett samarbete mellan Stockholms universitet och Sunet. Nu fortsatte han på samma spår och utvecklade bakgrunden och några av de resonemang som legat bakom initiativet.
– På Stockholms universitet har det funnits lagring för specifika ändamål, men en allmän bra lösning har saknats. Det fanns ett uppenbart behov av en bred lösning för alla forskare, som samtidigt uppfyller juridiska krav och fungerar under medel till lång tid, sa Per von Bahr under nätverksträffen.
Arbetet påbörjades lokalt vid universitetsbiblioteket men ambitionen var att skapa en lagringslösning som kunde bli användbar även nationellt. Man ville göra det enklare för forskare att lagra, och att lagra på ett korrekt sätt genom hela forskningsprocessen. Lösningen skulle vara efterfrågad, smidig att använda, vara kopplad till SND:s system DORIS och förenkla e-arkivhantering. Den skulle också stödja automatiserade arbetsflöden för datahantering och verktyg för datahanteringsplaner samt fungera enligt riktlinjerna i FAIR-principerna.
I likhet med Stockholms universitet arbetar även Chalmers på en bred lösning som ska göra det enklare för forskare att hantera forskningsdata. Där utvecklar man just nu plattformen eCommons, som ska bli en helt ny e-infrastruktur som kan tillgodose behov av bland annat lagring, tillgängliggörande, hantering och analys av stora datamängder samt storskaliga simuleringar.
– Forskningen digitaliseras vilket innebär nya typer av forskningsresultat, resurser, nya sätt att dela och sprida data, och att genomföra forskningssamarbeten. Det förändrar forskningen och dess processer i grunden: hur man mäter kvalitet, publicerar sig, meritering och så vidare. Det här är en central forskningsfråga, och alltså inget som är specifikt för IT, biblioteket, juridiken, finansiärerna eller bara en politisk fråga, sa Sverker Holmgren som presenterade eCommons under SND:s arrangemang.
Inom eCommons slås befintliga e-infrastrukturer ihop, men där finns också Chalmers Data Office, som nyligen inrättats. Funktionen ska ge stöd genom alla delar av forskningsdatas livscykel – inte bara delning av data – och hantera frågor som rör lagring, datahanteringsplaner, arkivering och hur man gör data FAIR.
Enligt Sverker Holmgren ska plattformen tillhandahålla resurser, både inom och utanför lärosätet, tillsammans med kvalificerad rådgivning. Det ska också vara ett gränssnitt mot nationella och internationella infrastrukturer som exempelvis SND, SNIC, Sunet och EOSC.
– Det bygger på ett omfattande förarbete som pågått under cirka fyra år. eCommons är tydligt inplacerad i organisationen och inrättat av rektor som en Chalmersinfrastruktur, vilket också ger tydliga mandat, sa han.
Efter de fyra presentationerna fick de runt hundra deltagarna möjlighet att välja vilket ämne de ville fördjupa sig i. Man delade in sig i mindre grupper för att ställa frågor, diskutera och jämföra erfarenheter.