Nya personuppgiftslagstiftningen i Europa – problem för registerforskningen

Publicerad: 2014-05-30

Europaparlamentet föreslår en ny europeisk persondataskyddsreglering som om den genomförs ersätter personuppgiftslagen. Förslaget som för Sveriges del innebär problem på flera områden, stöds av majoriteten i parlamentet. Det skriver Olof Nyrén, Magnus Stenbeck och Henrik Grönberg i en artikel i European Journal of Epidemiology.

Den nya persondataskyddsreglering som föreslås av Europaparlamentet ska ersätta de nationella lagarna på området. För svensk del kan den komma att ersätta Personuppgiftslagen.

Även om Sverige motsätter sig detta finns det små chanser att behålla vårt gamla system i framtiden, eftersom en majoritet av medlemsländerna stödjer inrättandet av gemensamma regler, skriver Olof Nyrén, Magnus Stenbeck och Henrik Grönberg i en artikel i European Journal of Epidemiology.

Det nyinrättade Europaparlamentet kommer att få till uppgift att förhandla med ministerrådet om den exakta lydelsen av den föreslagna förordningen.

Artikelförfattarna slår fast att det inför detta är viktigt för Sveriges del att slå vakt om de regler som gör att den registerbaserade och annan forskning, som använder sig av personuppgifter, kan bedrivas.

Det handlar bland annat om att de förbättringar av de svenska reglerna som kommer att föreslås av Bengt Westerbergs sittande Registerforskningsutredning – läggs fram den 26 juni 2014 – ska kunna genomföras. 

Det finns enligt artikelförfattarna flera oroväckande delar i parlamentets förslag. Det allvarligaste är att det som kan kallas ”forskningsundantaget” saknas. I nuvarande regler finns ett undantag från den så kallade ändamålsbegränsningen vad gäller forskning. Det gör att man efter etikgodkännande får använda persondata för specificerade forskningsändamål, även om uppgifterna från början samlats in för andra ändamål.

Undantaget från grundregeln att data endast får användas för det ändamål för vilket de ursprungligen samlades in saknas i parlamentets förslag, vilket kan göra det mycket svårt för forskare att få använda myndigheternas registerdata i epidemiologisk samt även annan forskning, menar författarna vidare.

Ett annat problem är att förslaget kan medföra långtgående krav på pseudonymisering av data vilket i sin tur kan komma att innebära att stora delar av de databaser som forskare idag får använda måste raderas.

I European Epidemiology Federations kommande nyhetsbrev finns även ett bidrag från Svensk epidemiologisk förening som redogör närmare för de problem som behöver undanröjas för att de nya reglerna ska fungera för forskningen i framtiden. Bidraget baseras på ovan nämnda artikel i European Journal of Epidemiology.

Av: MONICA BENGTSON