SND öppnar för en ny typ av utvecklingsprojekt i form av flaggskepp och riktade insatser. Det är projekt som ska drivas av medlemmar i SND:s konsortium och fokusera på att utveckla lösningar på området öppen tillgång till forskningsdata. Under 2022 kommer Lunds universitet, Chalmers och KTH att testa den nya modellen genom två pilotprojekt.
SND drivs av ett konsortium bestående av nio lärosäten. Under SND:s nuvarande finansieringsperiod har alla dessa lärosäten bidragit till verksamheten med expertis i form av domänspecialister. Domänspecialisterna är experter på forskningsdata inom ett visst område och fungerar som nationella resurser för både forskare och dem som arbetar med forskningsstöd på lärosätena. När SND går in i nästa finansieringsperiod från och med år 2023 kommer konsortiesamarbetet att anta nya former. Domänspecialisterna kommer att finnas kvar, men lärosätena kommer också att kunna använda medlen som finansierar de här tjänsterna för att driva så kallade flaggskeppsprojekt och riktade insatser. Dessa initiativ ska fokusera på forskningsdataområdet och resultera i något som är användbart för lärosäten och andra forskande organisationer i Sverige.
SND:s föreståndare Max Petzold menar att lärosätena som driver flaggskeppsprojekten kommer att gå före i utvecklingen.
– Under de här projekten är kommunikation och dokumentation väldigt viktigt, och även spridning av resultatet för att göra det möjligt att implementera det hos andra organisationer, säger han.
Lunds universitet skapar lösning för att bevara och tillgängliggöra databaser
Under 2022 kommer den nya samarbetsmodellen att testas genom två pilotprojekt. Ett av projekten drivs av Lunds universitet och handlar om att utforma och implementera en process för långsiktigt bevarande och tillgängliggörande av databaser som skapas under forskningsprojekt.
Kristoffer Holmqvist, chef för Avdelningen för vetenskaplig kommunikation vid Lunds universitet, sitter i styrelsen för projektet. Han berättar att man identifierat behov, särskilt hos forskare inom humaniora och samhällsvetenskap, av att bevara och hålla databaser uppdaterade även efter att ett projekt tagit slut och finansieringen upphört.
– Forskarna är i akut behov av den här typen av lösning för bevarande och tillgängliggörande, och att få till en process för hur man ska arbeta med frågorna, säger han.
Fokus för projektet kommer att ligga på att skapa en lösning som lämpar sig för mindre databaser. Det är något som inte riktigt täcks in av andra initiativ på området, enligt Kristoffer Holmqvist.
– Det finns väldigt stora databaser som vi kanske inte främst kommer titta på, och inte heller data som innehåller personuppgifter, utan det handlar om lite mindre databaser som också löper risk att försvinna om de inte tas om hand.
Projektet ska inte bara resultera i en teknisk databaslösning, utan man vill också utveckla det stöd universitetet erbjuder forskare som skapar och arbetar med databaser i sin forskning.
– Det är helt centralt att inkludera forskare och att den här lösningen blir en del av forskningsprocessen, säger Kristoffer Holmqvist.
I slutet av året är målet att ge förslag på en databaslösning som kan finansieras och drivas permanent. Man ska också ta fram en generell arbetsgång för anslutning och drift, med tydlig ansvarsfördelning mellan IT, biblioteket och forskare. Resultatet ska samtidigt fungera över ämnesgränser och vara applicerbart på ett nationellt plan.
Chalmers och KTH utforskar möjligheter med maskinläsbara datahanteringsplaner
Det andra pilotprojektet som pågår under 2022 drivs gemensamt av Chalmers och KTH. Det handlar om hur man kan använda maskinläsbara datahanteringsplaner för att underlätta för forskare och andra som arbetar med data i en svensk lärosäteskontext. Tanken är att man ska kunna återanvända informationen i en datahanteringsplan genom att koppla den till andra system som forskare använder, exempelvis CRIS-system eller plattformar för publicering. På så vis kan man göra delar av forskningsprocessen smidigare, samtidigt som datahanteringsplanen blir mer användbar.
– Begränsningarna för en traditionell datahanteringsplan är att de är ganska statiska och ofta beroende av vad vissa finansiärer har för krav. De bygger ofta på fritext, vilket kan vara svårt att analysera och använda på ett automatiskt sätt. De kanske inte uppdateras så ofta heller, utan man ser det som något som ska göras i början av projektet för att det krävs av en finansiär. Då kan de inte användas till så mycket förutom rapportering, säger Urban Andersson, bibliotekarie och IT-utvecklare vid Chalmers, som är med och driver projektet.
Den första delen av projektet handlar om att utveckla en lösning för att koppla datahanteringsplaner till systemet DORIS, som används för att dela data i SND:s forskningsdatakatalog. Målet är att viss information ska hämtas automatiskt från datahanteringsplanen till DORIS när forskaren ska dela data.
Urban Andersson förklarar att man vill skapa en kunskapsresurs som kan användas av alla lärosäten, inte bara av dem som driver projektet.
– Det vi levererar ska vara så dynamiskt och anpassningsbart som möjlig. Man ska inte behöva ha ett specifikt system för datahanteringsplaner utan det ska gå att anpassa lokalt, säger han.