Publicerad: 2008-11-14
11-12 november på Nalen i Stockholm
Symposiet arrangerades av Vetenskapsrådet (VR) Kungliga Biblioteket (KB) och Riksbankens Jubileumsfond (RJ). Syftet var att samla företrädare för minnesinstitutionerna, forskningsfinansiärerna och forskarsamhället för att diskutera digital infrastruktur i samverkan för humaniora och samhällsvetenskap. Det informerades inledningsvis att en liknande konferens hållits 1999. Konferensen ABM, IT och forskningen 1999 arrangerades av RJ och hölls på KB. En rapport (ABM, IT och forskningen. Rapport från en konferens på Kungliga Biblioteket den 17 november) finns på http://abm-centrum.se/PDF/ABM_IT_forskn.pdf. Det konstaterades senare under konferensen att fokus hade flyttats från digitalisering i sig till tillgängliggörande och bevarande. Det finns idag också en annan medvetenhet om vikten av att skapa tillämpningar och användare för att skapa forsknings produktivitet. Många initiativ har tagits sedan 1999 och det pågår projekt på flera håll, både på ett nationellt och på ett europeiskt plan. Nu måste stora ansträngningar göras för att skapa system som faktiskt samverkar med varandra och inte producera visioner, projekt och lösningar var och en för sig.
Flera av talarna och debattörerna poängterade att det är nödvändigt att inkludera forskarna i utvecklingen av den digitala infrastrukturen. Det var överlag stor samsyn när det kommer till utgångspunkterna för arbetet med den digitala forskningsinfrastrukturen; utvecklingen ska vara driven av användarna; den utvecklade infrastrukturen bör ha god grundfinansiering för att inte strypa flöden med avgifter och Open Access leder till bättre och mer forskning.
Från vissa håll kom inlägg som kan sägas vara skeptiska till den utveckling vi ser. Dessa inlägg handlade om huruvida de unga forskarna gör det för lätt för sig när de hämtar allt sitt material från internet och kanske aldrig besöker arkiven och samlingarna. Om forskarna får driva utvecklingen riskeras arkivens och museernas samlingar. Andra hävdade att digitaliseringen i sig leder till att det skapas ordning även i de fysiska samlingarna, digitaliseringen blir en anledning att gå igenom, gallra och ordna samlingar som inte använts i stor utsträckning hittills. Det påpekades också att forskarsamhället är dåliga på tillgängliggörandet av forskarmaterial, något som ABM sektorn är bra på men att man givetvis har mindre eller mycket lite forskning inom ABM sektorn. Den uppenbara lösningen är då att samverka. Mer forskning ute i på museum och arkiv och bättre tillgängliggörande av forskarnas material genom samarbete med biblioteken.
Många uttryckte stora förhoppningar på Svensk Nationell Datatjänst och föreståndare Monica Langerth Zetterman presenterade också verksamheten på symposiet. Iris Alfredsson och Adam Brenthel från SND deltog också i symposiet. SND ska bli en stark länk mellan ABM sektorn och forskarsamhället och vi kan göra mycket för att forskarnas material ska bli synligt och tillgängligt för andra forskare. Vi har en viktig roll att spela i infrastruktur i samverkan inom humaniora, samhällsvetenskap och socialmedicin.
Vetenskapsrådets tidskrift Tvärsnitt var med och dokumenterade symposiet och Håll utkik efter kommande nummer av Tvärsnitt. Det händer mycket nu och de stora infrastruktursatsningarna som görs nu kommer att påverka den framtida forskningen.