SND:s ordförande - en optimist som har lätt att se lösningar

Nyheter: 2012-09-20

– När jag fick frågan var det svårt att säga nej.
Anders Brändström ser fram emot sitt nya uppdrag som ordförande för SND. Idéerna kring hur verksamheten kan utvecklas är många, och de eventuella hinder som kan finnas på vägen tar han med ro. Ibland kan det vara bra att det stormar lite, anser han.

Som exempel nämner han de frågor kring person- och registerdata som varit aktuella i debatten den senaste tiden.  

– Det är bara positivt att detta tas upp till diskussion. När det gäller Datainspektionen till exempel så tolkar jag deras beslut som att de vill visa på problematiken med persondata, att de vill få beslutsfattarna att röra på sig och ta tag i de problem och den osäkerhet som finns med den nuvarande lagstiftningen, säger han.

Att frågorna kommer upp på bordet ser Anders Brändström som något som i första hand öppnar för nya möjligheter. Denna tolkning ligger väl i linje med det svar han ger på frågan om vad som är hans stora styrka:

– Jag är alltid optimist, jag tror alltid att det finns lösningar. Sedan är jag tjurig och uthållig också, jag ger mig aldrig. De egenskaperna är en ganska bra kombination, säger han skrattande.    

Foto: Torbjörn Berglund


Anders Brändström är professor i historisk demografi och bland annat föreståndare för Demografiska databasen vid Umeå universitet. Den egna forskningen har framför allt fokuserat på perioden före 1900 och bland ämnena märks folkhälsans utveckling, spädbarnsdödlighet och lasarerettshistoria. På senare tid har även frågor om åldrande och livsvillkor samt hur sociala mönster överförs mellan generationer tilldragit sig Anders Brändströms forskningsintresse. Han ger ett exempel på detta:

– I en av studierna undersökte jag familjer med stora barnaskaror och såg hur mönstret fördes vidare till nästa generation, som då också fick många barn. Och det var inte kvinnorna som bestämde hur många barn familjen skulle ha utan detta styrdes av om mannen kom från en familj med många syskon eller inte.

Hundra procent ledningsuppdrag

Under de senaste åren har Anders Brändströms egen forskning varit stadigt krympande; från att ha minskat till en månad per år har den nu i princip blivit lika med noll. Brändström är dock noga med att betona att detta har varit ett frivilligt val från hans sida.

– Jag har valt att ta på mig administrativa och forskningsledande uppgifter. En del klarar av att ha dubbla roller, men när de administrativa uppgifterna börjar ta hundra procent då handlar det om att göra ett vägval.

Förutom att på halvtid leda den demografiska databasen med nästan 70 anställda är Anders Brändström ledare för ett Linnéstöd med ett 30-tal forskare och han har även uppdrag inom bland annat Vetenskapsrådet, Riksbankens jubileumsfond, KK-stiftelsen och Centrala etikprövningsnämnden. Ett par av uppdragen avslutas i år, vilket bidragit till att Brändström kunnat ta på sig rollen som SND:s styrelseordförande de närmaste fem åren.

– Jag har följt SND sedan dess tillblivelse och det ska bli roligt att nu göra det som ordförande. SND har en viktig och nödvändig uppgift att fylla i forskar-Sverige, säger Anders Brändström.

Vill vidareutveckla kontakten med forskarsamhället

Bland de uppgifter han vill vara med att utveckla inom SND finns kontakten med och supporten till forskarsamhället. Här ser han ett område där SND behöver bli mer proaktivt. Det kan handla om att bjuda in till konferenser och workshops, att erbjuda föreläsningar och lyfta fram goda exempel inom forskningsdatahantering.

– Vi måste tillskansa oss den här arenan och visa på den stora specialkompetens som finns på SND. Här kan forskare få hjälp kring till exempel hur man dokumenterar data på bästa sätt eller vad som gäller juridiskt för olika typer av undersökningar.

I utvecklingsarbetet kommer inte minst de tre ämnesteamen inom humaniora, medicin och samhällsvetenskap att spela en avgörande roll, tillsammans med de referensgrupper av ledande forskare som ska bildas för varje team. Hur teamen och referensgrupperna ska arbeta rent konkret är inget som ordföranden eller styrelsen ska bestämma, men Anders Brändström tror att arbetet kommer att se olika ut inom de olika ämnena.

– Den samhällsvetenskapliga sidan har ju hållit på länge och har därför den mest upparbetade strukturen. Medicin är annorlunda med sina kvalitetsdataregister och biobankssidan. En viktig utmaning när det gäller arbetet där är hanteringen av känsliga persondata och sekretess.

Ser med tillförsikt på framtiden

Det knepigaste fältet, som Anders Brändström uttrycker det, är humaniora. Här ligger SND:s riktigt stora utmaningar anser han. Det handlar om att forskarna arbetar med helt andra typer av material än vad som används inom exempelvis samhällsvetenskap. Det kan röra sig om bild, ljud och föremål av olika slag.

– Det är ett jättematerial som är ganska nytt för SND, så här måste vi vara med och definiera vår arena. Vi kanske inte ska ta hand om alla typer av material inom samtliga områden. Det gäller alltså för teamet och referensgruppen att sätta sig ner och se vilka områden man vill prioritera, säger Brändström.

Anders Brändström ser med tillförsikt på framtiden och kommer att tillsammans med resten av styrelsen prioritera det kommande budgetarbetet.

– Det är mycket viktigt att säkra den långsiktiga finansieringen av SND och här ser vi att det behövs en väsentligt ökad insats av resurser, säger han.

Hallå där…

…SND:s förre ordförande, professor emeritus i sociologi, Rune Åberg.

Vad har du för råd att ge din efterträdare, Anders Brändström, inför starten på uppdraget?

– För det första vill jag säga att det är väldigt bra att han har tagit över ordförandeskapet. Han har verkligen mycket goda kunskaper inom området. När det gäller vad som är centralt inför framtiden så är det en väldigt viktig strategisk fråga att SND är med i diskussionen kring registerforskningen och vilken roll SND ska spela för denna. En annan huvudfråga är hur SND ska nå ut till forskarsamhället på ett bättre sätt.

Rune Åberg och Anders Brändström är eniga i sina idéer kring hur SND kan utvecklas i relation till forskargrupper och enskilda forskare. Aktiviteter som konferenser och referensgrupper till ämnesteamen lyfts fram av dem båda.

– Framför allt skulle jag vilja att aktiviteterna mot databaserna sätts i centrum. Det gäller dels hur SND kan arbeta för att hjälpa svenska forskare att få information och material från de stora internationella databaserna, dels hur SND ska jobba upp relationer med de nationella databaserna och tillgängliggöra dessa för fler forskare.

Vilka nationella databaser kan det handla om?

– Ja till exempel en stor databas som Demografiska databasen i Umeå, som Brändström själv är föreståndare för. Och LifeGene förstås, som också finns representerad i styrelsen via Nancy Pedersen. Sedan finns ju flera andra stora datasamlingar, vid exempelvis IFAU i Uppsala när det gäller arbetsmarknadsområdet och vid SOFI i Stockholm. För att nu bara nämna några.

Rune Åberg ser framför sig ett SND som fungerar som en nod för alla stora databaser i Sverige.

– Det skulle vara bra om SND kunde skapa en samlande verksamhet, en som ger information om databaserna, svarar på frågor och leder forskarna rätt.

 

Foto: Torbjörn Berglund                             Av: HELENA ROHDÉN
                                                               031-786 12 01