”Det ska vara lätt att göra rätt.”
Med detta som ledord arbetar Stockholms universitet med sin lösning för lagring av forskningsdata. Systemet är baserat på molntjänsten Sunet Drive och använder SND:s API för repositorier.
Wilhelm Widmark, överbibliotekarie vid Stockholms universitet (SU), är den som sett till att satsningen förverkligats, bland annat tillsammans med samordnande förvaltningsledare Per von Bahr. Per presenterade SU:s arbete vid det webbinarium som SND, Sunet och SNIC höll i början av mars.
Systemet ska täcka in hela livscykeln för forskningsdata
– För oss handlar det inte bara om att installera en lagringslösning. Det är viktigt att systemet är tillgängligt, säkert och smidigt. Det ska också täcka in hela livscykeln för forskningsdata. Vi startar med datahanteringsplan, sedan finns det också stöd för bland annat metadatastandarder, namngivning av mappar, gallring, bevarande och arkivering, berättar Per von Bahr.
Projektet har från början inkluderat en rad olika experter och användare, bland annat IT:s servicedesk, forskningsdatateamet, ekonomer och inte minst forskare. En huvuduppgift har varit att skapa information och funktioner som är så tydliga och enhetliga att det mesta av den administration som krävs ska ligga på de forskningsprojekt som har stora lagringsbehov.
För att skapa riktigt bra användarguider lät projektgruppen tio forskare testa systemet, helt utan instruktioner. Användarguiderna har sedan baserats på de frågor som uppstod i forskargruppen medan testet pågick.
200 gigabyte kostnadsfri lagring per forskare
– De flesta forskare behöver inte ha så stort lagringsutrymme. Kanske bortåt 80 procent av dem klarar sig med de 200 gigabyte som varje forskare och doktorand vid SU nu ska få utan kostnad. Genom att ge 200 gigabyte direkt sparar vi in mycket onödig och dyr administration, säger Per von Bahr.
Om ett forskningsprojekt kräver mer lagringsyta än så görs en beställning från ansvarig institution, som sedan får betala sex öre i månaden per extra gigabyte. Enligt Per von Bahr är kostnaden en viktig principiell fråga.
– Den här lagringsytan ska vara en professionell yta för professionellt material, den får så att säga inte bli en kyrkogård för data. Att det finns ett pris för lagringen gör att det måste fattas ett aktivt beslut kring vad som ska göras med data exempelvis när ett forskningsprojekt tar slut.
Grundläggande lagkrav och IT-säkerhet
Några andra viktiga principer för lagringsprojektet har varit att det ska uppfylla grundläggande lagkrav, som till exempel dataskyddsförordningens bestämmelser gällande känsliga personuppgifter, och krav för IT-säkerhet, som till exempel skydd mot spionage.
– Här har vi bedömt att Sunets molnlagringslösning är den tjänst som bäst lever upp till kraven. Molnet är privat, serverhallarna finns bara inom Sveriges gränser och även ägarna finns bara inom Sveriges gränser, säger Per von Bahr.
Sunetlagringen vid SU har varit i drift sedan december 2020. Forskare har bjudits in i begränsad omfattning sedan slutet av januari, men från och med denna vecka kommer information att gå ut i stor skala och verksamheten att utökas allt mer. Målsättningen är att lagringslösningen ska vara en del av ett sammanhållet stöd för forskare på SU.
– Genom att skapa en harmoni i IT-arkitekturen, tidigt fånga in relevant information och koppla ihop samt automatisera processer, effektiviserar vi administrationen på ett sätt som gör det lättare för forskare genom hela forskningscykeln. Dessutom underlättas arbetet för dem som ger forskarna olika typer av stöd under forskning och publicering liksom för kommande e-arkivering, säger Per von Bahr.