I SUHF:s uppdrag ingår att underlätta lärosätenas övergång till öppen vetenskap. Nu kommer två nya rekommendationer framtagna av SUHF:s experter: en vägledning med konkreta åtgärder för öppen vetenskap och en rekommendation om tillämpning av regelverk angående gallring och bevarande av forskningsinformation. Båda presenterades vid SND:s senaste nätverksträff.
Regeringens mål är att forskningsdata som skapas hos myndigheter ska delas öppet senast år 2026. Detta ställer stora krav på en snabb omställning bland svenska lärosäten. SUHF:s (Sveriges universitets- och högskoleförbund) nationella arbetsgrupp för forskningsdata har haft i uppgift att ta fram en nationell färdplan för öppen vetenskap. Färdplanen, som publicerades i mars förra året, talar om vad lärosätena behöver göra för att uppnå regeringens mål och skynda på övergången till öppna forskningsdata och resultat.
SUHF:s färdplan kokar ner till åtta rekommendationer för åtgärder som lärosätena behöver vidta för att nå ett öppet och FAIR vetenskapssystem. Åtgärderna spänner över områden som utveckling av forskarstödjande tjänster, samarbeten med andra lärosäten och finansiärer, internationellt arbete samt skapandet av forsknings- och utbildningsmiljöer som uppmuntrar och värderar arbetet med öppen vetenskap.
Här kan du läsa rekommendationerna i sin helhet.
Ny vägledning ska stötta implementering av färdplanen
För att stötta lärosätena i implementeringen av rekommendationerna har SUHF nu även lagt fram ett förslag till en ny vägledning. Vägledningen tar fasta på den internationella utvecklingen och identifierar ett antal konkreta åtgärder som behövs för att svenska lärosäten ska kunna ingå i EOSC, den europeiska infrastrukturen för öppen vetenskap. Varje åtgärd är tidsatt och kopplad till någon av de åtta rekommendationerna i färdplanen. Det handlar om ett flertal omfattande satsningar för lärosätena, där några exempel är:
- att det senast 2025 finns en ändamålsenlig utbildning på forskarnivå i datahantering
- att datahanteringsplaner är praxis senast vid slutet av 2022
- att lärosätenas forskare erbjuds en heltäckande och behovsanpassad datacentrerad uppsättning av e-infrastrukturtjänster och arbetsflöden, exempelvis tjänster för analys, lagring, publicering, delning och långsiktigt bevarande av data senast under 2023
- att lärosätena samverkar inom till exempel policyarbete, utbildningsmaterial, gemensamma utbildningstillfällen, gemensamma tekniska lösningar och liknande
- att under 2024 revidera de kriterier för meritvärdering som står i konflikt med målsättningar om öppen vetenskap, med utgångspunkt i det arbete som pågår nationellt och internationellt
- att aktivt stödja en förändring av publiceringslandskapet där prenumerations- och hybridpubliceringsavtal fasas ut.
– Vägledningen ska ses som ett stöd till lärosätenas ledningar. Den visar att vi behöver arbeta vidare med frågorna och kan fungera som argument för att besluta om resurser för olika aktiviteter, sa Gustav Nilsonne, som varit med och tagit fram vägledningen, under sin presentation på SND:s nätverksträff.
Vägledningen togs upp under SUHF:s förbundsförsamling den 16 mars (då kallad "handlingsplan") och kommer att revideras efter de synpunkter som kommit in från lärosätesledningarna.
Rekommendation om tillämpning av regelverk angående gallring och bevarande av forskningsinformation
En annan resurs som ska göra lärosätenas uppdrag tydligt i förhållande till hanteringen av forskningsdata är den nyligen publicerade rekommendationen om tillämpning av regelverk angående gallring och bevarande av forskningsinformation. Rekommendationen är framtagen av SUHF:s expertgrupp för arkiv och informationshantering och presenterades av Hanna Höie och Margareta Ödmark under SND:s nätverksträff.
Rekommendationen är tänkt som ett hjälpmedel för de stödfunktioner som finns på lärosätet, exempelvis arkivet, forskningsdatastödet och IT, i att tolka och konkretisera gällande lagstiftning. Det är en förlängning och fördjupning av delarna i SUHF:s färdplan som rör bevarande och arkivering. Rekommendationen består av två delar: den ena delen handlar om lärosätets ansvar som myndighet samt vilka lagar och regler som gäller, medan den andra går igenom informationstyperna och hur de ska hanteras, och förklarar om de kan gallras eller inte.
Enligt Hanna Höie och Margareta Ödmark har behovet av att tydliggöra de här bitarna funnits länge. Riksarkivets generella föreskrifter (RA-FS) gör gällande att forskningsdata får gallras, men innan ett sådant beslut tas behöver en prövning göras. I praktiken sker dock sällan någon prövning vid lärosätet. Istället gallras data utan att det gjorts en värdering av informationen, vilket kan innebära förlust av material som skulle kunna bli värdefullt i framtiden. Rekommendationen understryker lärosätenas ansvar för arkivbildning och uppmanar till att ta fram tillämpningsbeslut och relevanta styrdokument, så som strategier för bevarande och forskningsdatapolicyer, att luta sig mot i de här frågorna.
SUHF:s rekommendation är på en generell nivå och Hanna Höie och Margareta Ödmark menar att informationen behöver bearbetas och tolkas på varje lärosäte för att mynna ut i konkreta riktlinjer för forskare.
– Frågan om hantering av forskningsdata är mer än en DAU-fråga [stödfunktion för forskningsdata, reds. anm.] och måste engagera ledningen, flertalet stödfunktioner och inte minst forskarna själva. Implementeringen av rekommendationen är en fråga för arkivet men den måste också nå ut i resten av verksamheten för att det ska bli ett bra genomslag, sa Hanna Höie under SND:s nätverksträff.