Jättesvårt att sia men media är A och O, säger Linda Berg inför söndagens EU-val

(Publicerad 2014-05-23)
I EU-valets slutspurt lyfter vi fram EU-parlamentsvalundersökningarna som månadens data.
– Romer diskuteras extremt mycket, överhuvudtaget när fattiga människor från EU rör sig till andra delar, från Grekland och Bulgarien etcetera. Att hantera den fria rörligheten är en framtidsfråga, säger Linda Berg, fil dr och universitetslektor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.


Vi ringer upp Linda Berg för en intervju när Europaparlamentsvalets närmar sig sin slutspurt. Hon är föreståndare för Centrum för Europaforskning, Göteborgs universitet (CERGU). Hennes forskning rör aspekter som politiskt förtroende, välfärd, migration och europeisk integration.

Tillsammans med Henrik Ekengren Oscarsson ansvarar hon för Europaparlamentsvalsundersökningen 2014, som ingår i det svenska Valforskningsprogrammet.

I samband med varje val görs en undersökning av åsikter bland de svenska väljarna.

Hur ser ditt arbete ut så här mot backens krön?

– Jag och Henrik träffar regelbundet våra eminenta medarbetare Per Hedberg och Per Oleskog–Tryggvason som kodar, sammanställer och utformar enkäterna och går igenom de gamla, vi ser vad vi vill behålla och vad vi ska göra om.

Ett annat viktigt inslag i arbetet under året har varit möten med en större grupp forskare för att diskutera vilka frågor och aspekter på valen som är intressanta att undersöka. I slutskedet av arbetet måste flera olika intressen vägas samman till en lagom stor enkät där tidigare frågor samt nya, dagsaktuella, tas in.

– Forskarna ges utrymme att att testa sina hypoteser. Enkäten är nu sänd till tryck och kommer att landa hos utvalda personer från och med måndag 26 juni.

Nytt sätt att arbeta 2014

2014 görs Europaparlamentsvalsundersökningen på ett nytt sätt. På grund av det så kallade supervalåret där nationella och internationella val sammanfaller har SCB inte haft tillräckliga resurser för att möjliggöra traditionella besöksintervjuer i samband med alla val under året.

– Så vi har fått byta tillvägagångssättet vi samlar in på, och har gått från besöksintervjuer till postenkäter, säger Linda Berg.

Ett byte av metod får många konsekvenser. Det handlar om vilken sorts frågor som kan ställas, men också om att svarsfrekvensen troligen blir lägre. Men en fördel är att antalet personer i urvalet kan utökas kraftigt, från 2700 till över 6000.

– Ju större totalt urval desto större möjligheter till analyser, konstaterar Berg. 

Hur ser du på det låga valdeltagandet?

– 2009 låg det på 45,7 procent vilket då var en ökning sen gången innan, tidigare var det sjunkande.

Det är ju ändå väldigt dåligt jämfört med allmänna svenska val som håller sig kring 80 procent. En av anledningarna till ökningen var att Piratpartiet mobiliserade vilket lockade nya väljargrupper, unga män, eftersom det handlade sådant som nedladdning och övervakning på internet.

Flera av partierna pratade 2009 mer om sakfrågor och innehåll istället för att som tidigare argumentera för och emot EU. I vissa grupper innebar det ett ökat valdeltagande. Exempelvis gick Piratpartiet och Miljöpartiet, som i tidigare val varit kritiska till EU men nu ville använda EU till driva frågor, starkt framåt. Folkpartiet lyfte också fram sakfrågor, som migration etc.

– Det var en delvis annorlunda valkampanj då jämfört med tidigare. De partier som kampanjade utifrån sakfrågor och vad de ville arbeta för om de fick mandat gick sedan också fram i valet.

Kan du resonera kring hur det kommer att gå?

– Det är väldigt svårt att förutsäga valutgången i EU-valet eftersom valdeltagandet är lågt och många bestämmer sig sent. Utfallet kan påverkas mycket av vilka väljargrupper som kan mobiliseras att faktiskt rösta, säger Berg.

Det är väldigt få opinionsundersökningar som fokuserat på röstning till Europaparlamentet jämfört med hur många som görs om riksdagsvalet.

– I de tidiga opinionsmätningarna låg S och M högre än valresultatet 2009, men det är typiskt för tidiga undersökningar och i senare mätningar har de minskat något. Miljöpartiet ser ut att ha ett ganska starkt stöd och brukar också göra bättre val till Europaparlamentet än till riksdagen.

När det gäller små partier finns det i år ökad konkurrens eftersom det är en fyraprocentsspärr även i EU-valet.

– Generellt sett kan det då bli svårare för vart och ett av dem.

Det handlar både om att de små partiernas kampanjer syns men framförallt att de får med sig media.

– Media är A och O, slår Linda Berg fast.  

Hon tycker det är synd att valkampanjen kom igång sent, vilket även var fallet 2009. Inte minst borde den ha startat tidigare i år eftersom det är viktigt för partierna att göra bra ifrån sig för att kunna dra nytta av sina resultat i det nationella valet i september.

Vilka frågor är mest aktuella i år?

– Å ena sidan debatteras ekonomi och arbetslöshet mycket, vilket M och S fokuserar på. Det är frågor som i huvudsak är nationella, men man kan också diskutera vad EU kan göra.

Vad gäller ekonomi, som är en mer påtaglig fråga, handlar det om hur man ser på Europas ekonomi i allmänhet och hur EU:s ekonomiska situation kan förbättras. Där finns klassiska vänster och högerståndpunkter.

– När det gäller arbetslöshet ligger grundansavaret på nationell nivå, men det går att diskutera vad EU:s budget ska användas till, exempelvis projekt för långtidsarbetslösa eller innovationsstöd.

Grundläggande vänster- och högerideologi finns även i den europeiska politiken. Lite förenklat handlar det om skillnad i synsätt ifall det ses som viktigast att hålla koll på plånboken och trygga finanssektorn, eller att spendera och stimulera olika projekt för att få igång ekonomin.  

Hur ser du på hur romernas situation i Europa inverkar på valet?

– Romer diskuteras extremt mycket just nu, överhuvudtaget när fattiga människor från EU rör sig till andra delar, från Grekland och Bulgarien etc. Det är en framtidsfråga att hantera den fria rörligheten.

Hon fortsätter resonera om exempelvis tiggeri, anses det som försörjning eller ej? Och även sådant som barns rätt till utbildning, där olika regelverk krockar.

– Kommuntjänstemän och socialsekreterare löser akuta situationer. Grundproblemet är att det är olika ekonomiska förutsättningar i olika delar av EU, plus diskriminering för romernas del. De blir utsatta för rasism som att ha svårt att få jobb till att attackeras i sina bostadsområden och våldsattacker. Det är inte bara i Rumänien det sker, konstaterar Berg vidare.

– Flera av de mindre partierna driver frågor som rör migration och rörlighet i Europa i vid mening. MP och FP vill på olika sätt vill öppna möjligheterna för att ta sig lagligt in i Europa, för att minska risken att människor dör, medan SD har en omvänd inställning och vill stärka de svenska gränserna även gentemot europeiska medborgare.


En sådan fråga måste drivas nationellt påpekar Berg, eftersom öppna gränser är inskrivet i EU:s fördrag så det är ju ingen fråga som Europarlamentet beslutar om, men EU-valet är ändå ett tillfälle att lyfta frågan.   

Dina tankar kring:

Fascismen i Europa

– Det finns ett brett spektrum av olika former av partier på yttersta högerkanten i EU, allt från allmänt populistiska till starkt fascistiska och med olika grader av invandrarkritiska däremellan. Det finns en ökning i vissa länder, som Jobbik i Ungern, och UKIP i Storbritannien. 

Hon berättar att partierna skiljer sig sinsemellan och många gånger de vill undvika att samarbeta med dem som har ännu sämre rykte.

– Många har framgång och tyvärr är risken att de når en ökad framgång i valet eftersom lågt valdeltagande gynnar dem.

Men hon menar ändå att de trots detta har en relativt stor svårighet att få inflytande, eftersom förutsättningen är att man kan bilda en partigrupp.

– Vi kommer att se försök. Några kommer att lyckas. Men det krävs minst 25 ledamöter från sju olika länder för att bilda en ny grupp vilket inte är alldeles enkelt.  Front National har sänt ut trevare till SD exempelvis. Men många kommer att vara grupplösa, vilket det redan finns en hel del i dag.

Miljöfrågorna

– Miljöfrågorna drivs framförallt av MP. C har också profilerat sig men vill ha gemensamma regler för klimat, men att frågor om skydd av hotade arter som vargjakt ska beslutas nationellt. MP är emot kärnkraft medan C ser den som ett led att minska kol och sådant som hotar klimatet.

Frågor om hur mycket makt EU ska ha?

– I samband med 2009 års kampanj minskade fokus på frågan om för eller emot EU och istället kom fler sakfrågor på agendan. Nu verkar det finnas en tendens till återgång till att fler partier pratar om för och emot EU, om vi ska ha ett gemensamt beslutsfattande eller inte. De som är mest uttalat kritiska, som SD, vill se Sverige gå ut ur EU.

– Sen finns det EU-kritik från flera andra, till exempel V och MP, som mer handlar om innehållet i den förda politiken och dess konsekvenser.

Taktikröstning

– Taktikröstning är mest aktuellt i riksdagsval då regeringsfrågan står på spel, med exempelvis röstning på små partier som stöder/ingår i regeringsalternativ ifall de riskerar att trilla ut. I Europaparlamentsvalet står inte regeringsfrågan på spel, men vi ställer fler frågor om detta i årets valundersökning, berättar Linda Berg vidare. 

Hon avslutar med att slå fast att vi i Sverige är världsunika med våra undersökningar som har bra kvalitet, höga svarsfrekvenser, årligen finansiering till varje val.

Läs även intervju med valforskningens nestor professor Sören Holmberg.  


Europaparlamentsvalundersökning

Inom det svenska valforskningsprogrammet analyserar forskare väljarbeteenden. Kort sagt handlar det om att ta reda på varför folk röstar som de gör. Efter söndagens EU-val kommer en valundersökning att genomföras.  

Det fjärde svenska valet till EU-parlamentet hölls den 7 juni 2009. Som vid alla allmänna val och folkomröstningar i Sverige sedan 1956 genomfördes en valundersökning. Ämnet var väljarbeteende i samband med val till Europaparlamentet, men även frågor om inställning till EU och politik i allmänhet, men frågor från tidigare svenska valundersökningar fanns också med.

Europaparlamentsvalundersökning 1999

Europaparlamentsvalundersökning 2004

Europaparlamentsvalundersökning 1995

SND har även ”Eurobarometern” som finansieras av kommissionen och görs två gånger varje år. Det är en opinionsstudie som handlar om attityder till Europa och till EU och europeiska frågor som policyfrågor med mera. Samt undersökningar som exempelvis ”Åsikter om Sverige och det europeiska enandet 1992”.

Av: MONICA BENGTSON
Bild: Göteborgs universitet