Nya data om 2000 år gamla dekorationsputser i Pompeji

Basilikan i Pompeji. Foto: Agneta Freccero

(Publicerad 2013-02-28)
Ett av de senaste tillskotten i SND:s samlingar är data om 2000 år gamla väggputser i Pompeji. Forskaren Agneta Freccero har i studien Pompejanska putser bland annat analyserat materialens sammansättning och kronologi. Ett av hennes resultat visar att invånarna i Pompeji var mycket kvalitetsmedvetna och att hantverkarna i staden lade ner betydligt större möda på offentliga byggnader än enkla hem.

Den stora skillnaden i kvalitet i Pompeji är inte olik den som förekommer i dagens samhälle. Agneta Frecceros fynd visar att invånarna i staden ibland prioriterade låg kostnad och ett snabbt utförande framför lång hållbarhet och konstnärlig utsmyckning.  

– Det är precis på samma sätt som att vi idag kan se på till exempel ett linne- eller sidentyg att det är bättre än något annat. Även om väggputserna i Pompeji består av precis samma sorts material så kan man se att hantverket är bättre gjort i ett tempel än i en enkel privatbostad. På väggarna i templet har exempelvis kalken inga klumpar, putsen är bättre blandad och den är också pålagd i ett tjockare lager, berättar Agneta Freccero.

Skillnaden i kvalitet kan till och med återspegla sig i ett och samma hus. Den billigaste putsen dög bra till korridorer, kök och badrum. I utrymmen som däremot visades upp för besökare var det mer noga, där var putsen av bättre kvalitet med mer raffinerade målerier.

Agneta Freccero har genom sina analyser funnit en tydlig kronologi bland putserna i Pompeji och anknyter därmed till tidigare forskning på området. Proverna hon arbetat med daterar sig från 300-talet före Kristus till cirka 100 efter Kristus och är indelade i nio olika grupper.

– Man kan se att det handlar om en successiv utveckling av de olika putserna. Det är alltså inte så att de plötsligt bara bytte från ena dagen till den andra, utan de förfinade sina metoder under en längre tid, säger Agneta Freccero.

Agneta Freccero hoppas att den undersökningsmetod hon utvecklat med hjälp av sitt material från Pompeji ska kunna fungera som mall för andra arkeologers och konservatorers projekt. Genom studier i mikroskop har hon gjort en första bestämning av putsproverna. Dessa bestämningar visade sig överensstämma mycket väl med de betydligt mer avancerade analyser av materialet som senare gjordes vid ett laboratorium i Florens.

– Det är roligt att metoderna kompletterar varandra så bra och att man med hjälp av min enklare metod kan nå väldigt långt, säger hon.

Databas med uppgifter om hus, prover och typer

Studien som presenteras i Databasen över pompejanska putser innehåller information om dekorationsputser som använts vid väggmålning i Pompeji. Databasen består av tre delar: hus, prover och typer. De äldsta identifierade typerna är de som tillhör grupp 0 (noll) därefter följer ytterligare åtta grupper i kronologisk ordning.

Huvudsyftet med projektet var att undersöka kalkputs för att hitta en tydlig relation mellan typologi och stratigrafi. I databasen ingår fotografier och mätdata, vilka bland annat innefattar uppgifter om svärta och färg, samt om materialet är vulkaniskt, kompakt, poröst, kristallint etc. Data går att beställa via SND och kräver primärforskarens tillstånd vid angivna tillfällen.                      Putsprover från Basilikan

Av: HELENA ROHDÉN
031-786 12 01