Tvillingars relationer starkt förknippade med identitet

Foto: Torbjörn Berglund

(Publicerad 2013-01-25)
Ofta tror omgivningen att de är lika både utvändigt och invändigt, men för en enäggstvilling kan detta bli en frustrerande begränsning.
– Det finns stereotypa föreställningar, inte minst i massmedia, att tvillingar är likadana människor. Det kan därför bli extra viktigt för tvillingar att lyfta fram att bakom det yttre är de unika individer.

Sirpa Pietilä Rosendahl disputerade i somras vid Hälsohögskolan i Jönköping med en avhandling om tvillingskap. I avhandlingen undersöker hon 35 äldre tvillingars livsberättelser med fokus på individualitet och relationer. Intresset för äldre tvillingar väcktes i samband med att Sirpa Pietilä Rosendahl arbetade som forskningssjuksköterska i SATSA, en kvantitativ studie om åldrande baserad på det svenska tvillingregistret.

– I mitt arbete med SATSA träffade jag hundratals tvillingar och jag bestämde mig för att intervjua några av dem för att få veta mer om hur de själva upplevde och såg på sina liv som tvillingar. Jag ville komma åt sådant som inte syns i ett strukturerat frågeformulär, berättar hon.

Med hjälp av SATSA- och Gender-studierna valde Sirpa Pietilä Rosendahl ut sina undersökningspersoner. Kriterier vid urvalet till studien var att det skulle finnas både män och kvinnor, enäggstvillingar, samkönade tvåäggstvillingar och olikkönade tvåäggstvillingar samt tvillingar som blivit samuppfostrade respektive säruppfostrade. Tvillingarna skulle också vara minst 70 år och några av dem skulle ha förlorat sin tvilling på äldre dar.

Ett centralt resultat i Sirpa Pietilä Rosendahls undersökning är att tvillingars upplevelse av tvillingrelationen är starkt förknippad med deras identitet och självbild. Tvillingarna kan sägas växla mellan dubbla identiteter; dels den som tvilling, dels den som unik individ inom tvillingrelationen. I samspelet mellan relation och identitet skapas tre olika relationstyper: den närande, den tärande och den ytliga tvillingrelationen. I den närande relationen står tvillingarna varandra mycket nära, men deras primära identiteter är individuella. Relationen upplevs som uppbygglig, berikande och som en källa till glädje och känslomässigt stöd. I den tärande relationen är den gemensamma tvillingidentiteten väldigt stark och de individuella identiteterna svaga. Relationen beskrivs som känslomässigt mycket tung och komplicerad. I den ytliga relationen står inte tvillingarna varandra särskilt nära, utan relationen upplevs som en artig bekantskap med begränsat känslomässigt engagemang. De individuella identiteterna är här mycket tydliga hos båda tvillingarna.

– Undersökningen visar att en nära relation inte alltid är god. Är den nära relationen också tärande, med mycket svaga individuella identiteter, så kan en förlust av den ena tvillingen skapa en identitetsförvirring hos den andra. Vem har dött, är det hon eller jag?

I en av avhandlingens delstudier står just äldre tvillingars sorgeprocess i fokus, vilket är en typ av studie som inte tidigare genomförts.

– Mina resultat visar att hur man upplever sorgen skiljer sig inte så mycket mellan yngre och äldre tvillingar. Sorgen är lika djup oavsett ålder. Något som däremot är en skillnad är att en äldre tvilling också förlorar många gemensamma minnen när den andra tvillingen går bort.

Bland tvillingforskare runtom i världen är det bara ett fåtal som arbetar med kvalitativa metoder, de flesta undersökningar bygger på kvantitativa data liknande dem som finns i SATSA-studien.

– Det är viktigt att betona att jag inte ser mina forskningsfrågor som en motsats till den kvantitativa forskningen utan som ett komplement till denna. Genom att också använda kvalitativa data kan vi få en mer sammansatt bild av en människas livsberättelse. Vi ser hur relationerna har utvecklats över tid eftersom intervjupersonerna har berättat om sina liv från barndom till ålderdom. Detta kan ge en utökad kunskap när det gäller den sociala aspekten, det kan väcka ytterligare frågor som man kanske inte sett innan, till exempel kring vilken betydelse nära relationer har för hälsan.

En longitudinell forskningsstudie om åldrande

SATSA är en longitudinell forskningsstudie som startade 1984. I studien ingår äldre samkönade tvillingar som är samuppfostrade eller säruppfostrade. Syftet med SATSA är att förstå vad som händer under åldrandet och vilka processer som föregår och förlänger det goda åldrandet. I studien ingår enkätdata med frågeformulär som skickats ut 1984, 1987, 1990, 1993, 2004, 2007, 2010 och 2012. Ytterligare ett enkätutskick är planerat för 2014. Även intervjuer, hälsoundersökningar samt test av minnes-, tanke- och funktionell förmåga ingår i SATSA-studien.

Med data från SATSA är det möjligt att studera många olika aspekter av åldrandet. Några av de områden som har analyserats är betydelsen av arv och miljö för åldrandet, med särskilt fokus på minnes- och tankeförmåga samt fysisk hälsa. Data från SATSA inkluderar allt från gener till livsstil och sociala förhållanden. Några av de faktorer som finns kartlagda i studien är matvanor, personlighet, rökning, demens, ärftlighet, kroppsvikt, social miljö och fysisk aktivitet.

SATSA-materialet finns vid ICPSR i Michigan och är tillgängligt via beställning hos SND.

Av: HELENA ROHDÉN
031-786 12 01