Sören Holmbergs tips inför valet: Viktig valforskning i SND:s samlingar

Nyheter: 2014-04-30

SND träffar valforskningens nestor Sören Holmberg och pratar politisk taktik i Supervalårets tröga uppförsbacke. Han lyfter fram värdet av de datamängder SND förvaltar.

– Vallokalundersökningarna, VALU, är väldigt viktiga, de har inspirerats av amerikanarnas Exit Polls och jag vet inte om forskare och andra vet om att ni har dem i era samlingar, det måste spridas ytterligare inskärper Holmberg, som inför valet aktar sig noga för spåkulan men generöst bjuder på sina analyser.

Professor Sören Holmberg, ständig expertkommentator i svenska val sen 1979, tar sig tid för en intervju när vi har 30 dagar kvar till EU-valet och knappa fem månader till riksdagsvalet. Han ska sitta i teves valsoffa på valnatten, jag slår mig ned i soffan i det minimala rummet på Statsvetenskapliga institutionen med 70 inramade bokomslag bakom mig och en byst av hans favorit Aristoteles framför mig. Sören Holmberg besvarar mina frågor med stor generositet och en innerlig tydlighet.

Vallokalundersökningarna VALU har gjorts sen 1991, tillsammans med KTH och SVT, från början inspirerade av Exit polls i USA. Det är en liten valundersökning, som har uppgifter om ålder, kön, yrke och vad man röstat på tidigare.

– Men den är mer utvecklad än andra länders; en riktig undersökning med uppåt 50 frågor. Och vi är väldigt glada över att vi var gång undersökningen är klar kan skicka den till SND så den blir publikt tillgänglig för forskning och för andra att titta på!

Det gör de även med Europaparlamentvalet, vilket innebär att analysmaterial för att kunna förstå hur folk röstat finns tillgängliggjort. Holmberg anser att VALU är en underskattad resurs i Sverige.

– I Amerika används mer Exit polldata för där får man ett större underlag. I en SIFO-undersökning handlar det om några tusen personer men i VALU får man så mycket mer.

Holmberg som var en av grundarna av SOM-institutet berättar att kombinationen av valdata och SOM-data ger ett ännu större urval. Vi kommer förstås osökt in på politiken och de stundande valen.

Blir det regeringsskifte?

– Om man tror på de enkla prediktionsmodeller som finns på området så blir det regeringsskifte, enligt några men inte enligt andra. Vad detta visar är att dessa modeller är för enkla och att sia om framtiden är svårt.

Han slår fast att vare sig valforskningen, statsvetenskapen eller för den delen ekonomer eller vädergubbar, säkert kan förutspå något som ligger långt fram i framtiden.

– Men vi vet ju hur de historiska prognoserna ser ut och om man ligger så långt efter som alliansen gör nu är det tufft att hinna ikapp. Då får man göra bättre ifrån sig i spurten, än man gjort tidigare. Men man har ju några exempel historiskt på bra spurt från april till september, så det är väl inte omöjligt.  

Hur ser du på samarbetet mellan MP, V och S?

– Det finns ett rödgrönt block i den meningen att åsiktsmässigt i många viktiga frågor står de här partierna närmare varandra än de står de fyra allianspartierna och så är det även bland väljarna, men den här gången har de rödgröna ju inte innan valet sagt något om vilken regeringssamarbetsform de har tänkt sig.

Han fortsätter:

– Om det blir en Löfvenregering, kanske en minoritetsregering ensam, så räknar man med stöd av Miljöpartiet och Vänsterpartiet och om de tre partierna har fler röster i riksdagen än de fyra allianspartierna har, då kan det – eller inte – hänga på Sverigedemokraterna om ett förslag går igenom. Om SD blir tungan på vågen eller inte.

Vilken regering vi får blir naturligtvis en förhandlingsfråga mellan riksdagspartierna efter valet.

– Hur vi röstar kommer att ge förutsättningarna för den diskussionen. Till exempel om vi får ett starkt Sverigedemokraterna, om de blir tungan på vågen, så kan det ge möjlighet för, eller tvinga fram en blocköverskridande regering. Då vill man kanske inte ge Sverigedemokraterna inflytande.

Då kan det hända att något borgerligt parti går ihop med Socialdemokraterna i regeringsställning eller åtminstone ger långsiktigt stöd, för att minska Sverigedemokraternas inflytande, menar Holmberg vidare.

– Sen vet vi ju inte vad som händer med de borgerliga småpartierna, även om det går bra för alliansregeringen, så kan det hända att Centern eller Kristdemokraterna ramlar ur. Då kommer de ju mandatmässigt att försvagas.

Socialdemokraterna och moderaterna, är det tänkbart att de kan samarbeta i regeringsställning?

– Det är möjligt att det kan hända i Sverige som i andra länder, Tyskland någon gång och Finland där det är vanligt. Men under min livstid tror jag inte det kommer att hända, det är inget som ligger nära i alla fall.

Under andra världskrigets extremt hotfulla förhållanden hade Sverige en samlingsregering, högern gick ihop med Socialdemokraterna.

– Men i fredstid har vi inte haft det i Sverige, inte än i alla fall. Fast osvuret är bäst, om Sverigedemokraterna gör ett väldigt bra val kan man tänka sig någon typ av nationell samling.

Väljarna ser att S och M närmat sig varandra, men fortfarande är det hyfsat stort avstånd mellan blocken. Grundfrågorna är ju de klassiska vänster-högerfrågorna; grad av inflytande av marknaden kontra offentlig sektor, sociala frågor, jämlikhet, välfärdens organisering, om man ska kunna köpa välfärd för pengarna eller om det ska vara rättigheter och lite mer behovsprövat samt hur mycket skatt man ska betala: Ska de rika betala mer än de fattiga eller ska alla betala lika mycket procentuellt sett?

Hur tänker du kring Feministiskt Initiativ, Vänsterpartiet och strategival; en aktuell diskussion inför valet?

– FI består till övervägande delen av väljare som uppfattar sig stå till vänster om mitten, så i den meningen samt de ideologiska ståndpunkterna i den mån man kan se sådana, så är de till vänster.

FI fick 2,2 procent i förra EU-valet, vilket forskarna sedan kunnat studera och tydligt visa att den lilla ström man kunnat se hitintills består av vänster- och miljöpartister.  

– Unga kvinnor från de partierna, är det starkaste stödet hitintills. Så enkelt uttryckt är FI, om de kommer in, ett parti till vänster om mitten och ett parti som man kanske kan misstänka oftare skulle votera ihop med det rödgröna blocket än med moderaterna.

Helt säker kan man dock inte vara, enligt Holmberg.

– Om de kommer in, så tar de i så fall från vänster, som det ser ut nu.

Han polemiserar mot Göran Greider som har gått ut med att röstning på FI skulle kunna gynna borgerligheten eftersom rösterna skulle vara bortkastade om FI inte kommer in. Men Holmberg kallar det för skräcksyn och ser ett annat tänkbart scenario.

– Om FI närmar sig, kan det tvärtom bli taktikröstning från det rödgröna blocket för att rösta in FI. Om de hittar på ett namn, som motsvarar Kamrat 4 procent (begrepp i svensk politik som syftar på när i huvudsak socialdemokrater röstat på VPK för att hålla dem kvar i riksdagen) exempelvis Feminist 4 procent.

Så har det varit historiskt för Kristdemokraterna när de var nära att ramla ur och så har det varit för andra partier; att de fått stöd för att räddas kvar och därmed har man kunna bärga ett regeringsstöd.

– Så om de rödgröna skulle stå inför situationen att antingen kommer tre procent att vara bortkastade eller så taktikröstar några, så att FI kommer upp på fyra och en halv och kommer in, och blocket blir större.

Det skulle dock inte bli okomplicerat om så skulle bli fallet. Holmberg resonerar vidare:

– Det kan bli svårstyrt med fyra partier från den rödgröna sidan som ska samordna sig, men det kanske är bättre än att kasta bort tre procent av rösterna, speciellt då om den ”bortkastningen” innebär att alliansen vinner. Så du ser det kan bli mycket intressanta saker för Göran Greider att diskutera, han kanske till slut uppmanar folk att taktikrösta på Feminist 4 procent!

Är det något annat spännande inför valet i år som du ser?

– Vi får inte glömma att vi inom en månad har valet till Europaparlamentet, nu börjar det komma igång lite, än så länge har det varit väldigt tyst och väldigt få mätningar.

Supervalåret med sammanfallande nationella och internationella val samt dessutom folkomröstningar, talas det inte så mycket om ännu; kampanjerna är i sin linda.

– De har inte kommit igång och jag är rädd för att slagskuggan av riksdagsvalet, som alla intresserar sig mer för, har gjort att Europaparlamentsvalet har kommit på skuggsidan. Är det något folk spekulerar i så är det att om det går bra i Europaparlamentsvalet för något parti får man en liten trampolin in i riksdagsvalet.

För de stora partierna brukar det gå dåligt i EU. Människor känner sig mer fria att rösta på mindre partier och partier som inte är så regeringsfähiga, eftersom regeringsfrågan ju inte är aktuell i Europavalet, säger Holmberg vidare.

– Piratpartiet kom ju in en gång men det är inte med än i debatten, Junilistan försöker igen men de syns inte heller i mätningarna.

Junilistan var skeptisk till Euron och ville inte ha så mycket integration och federalism inom EU, även om de accepterar mellanstatligt samarbete.

– FI hade 2,2 sist och då fick de ju pengar från Benny Andersson och lite annonspengar, och det finns lite resonemang nu att de börjar synas kring en och en halv procent och själva säger de att medlemstillströmningen är stor, så om det går bra för dem i Europaparlamentvalet, kan de få ökat intresse och relevans inför riksdagsvalet, menar Holmberg.

Sverigedemokraterna är just nu inte är så starka i mätningarna.

– Om de gör ett dåligt val i Europaparlamentvalet, kan det vara lite negativt för Sverigedemokraterna, de har ju haft en framgångsvind och har legat på 8 till 10 procent i mätningarna.

När det gäller de stora partierna är det nästan intecknat att de inte kommer att göra så bra ifrån sig.

– Folkpartiet däremot är lite intressant, de har ju tidigare haft hjälp av Marit Paulsson vilket vi har kunnat visa i två val, att hon personligen har varit med och dragit röster, vi får se om hon lyckas i år igen, resonerar han.

Holmberg talar om en besvikelse för FP i så fall, eftersom de kan riskerar att förlora mycket, de har varit uppe på 12-14 procent.

– Miljöpartiet samma sak de har haft över tio procent och om de inte får det nu blir det ju också en besvikelse.

Annars tänker man ju mycket på det här med Nyfascismens utbredning i Europa och hur den utvecklingen ser ut.

– Det jag tittat på nu, de invandrarkritiska, nationalistiska, rasistiska partierna; det finns många namn på dem, ligger väldigt bra till i mätningarna. I Storbritannien ligger UKIP etta och Front National i Frankrike ligger tvåa, Sannfinnländarna i Finland har nästan 20 procent, Dansk Folkeparti ligger etta med över 20 procent, Jobbik i Ungern tvåa men Gyllene Gryning i Grekland är inte extra starka just nu. Sverigedemokraterna, vad jag sett hittills, har inte varit lika starka i Europaparlamentsvalet som de är i riksdagsvalet.

Kan man göra den kopplingen att ju sämre tider desto mer ökar de här tendenserna?

– Nej, så enkelt är det ju inte, det är en av faktorerna om det är ekonomisk kris men mycket har ju med ideologi och politik att göra; om det finns media och andra som är duktiga på att komma fram; politiker som organisar sig och driver frågorna, så kan det i sig vara framgångsfaktorer.

Det är alltså inte bara arbetslösa unga män på landsbygden som stödjer SD utan det är även andra, tillägger han.  

SOM-undersökningarna visade nyligen ett stöd för vinstförbud i välfärden; betyder det att vänstern har vind i seglen?

– Både när människor klassificerar sig själva och när man mäter så är stödet större nu än 2010, varje år sen dess har lite av högervågen ebbat ut och lite mer av vänsterstämningar märks i den svenska folkopinionen. Men det är fortfarande så i mätningarna att fler sätter sig på högerkanten än vänsterkanten och det har inte bara med alliansregeringen att göra utan även med SD, eftersom de flesta sverigedemokrater uppfattar sig som liggande höger om mitten. Frågar man svenska folket är det en övervikt som anser dem som ett högerparti långt ut på högerkanten.

Du kommer fortfarande att sitta i valsoffan, hur känns det?

– Jadå, jag har varit med varenda val sedan jag började 1979 och nu ska jag i alla fall vara med i år, det är roligt! 

Rummet vi sitter i kallar han skämtsamt för dinosaurierummet, eftersom han fått överta det från valforskningens egentliga anfader Jörgen Westerståhl, som nu gått ur tiden men vars skylt står stadigt på hyllan.

– Westerståhl och den unge assistenten Bo Särlvik, från Borås startade valforskningen i Sverige på femtiotalet med en provundersökning i Göteborg och på landsorten utanför Borås.

1956 satte nationella mätningar av riksdagsvalet igång, vilket ger Sverige världens näst äldsta valmätningsprogram, efter USA.

– Jörgen hade varit och träffat valforskarna i Michigan och New York och kom hem med de här idéerna.

Hur kom du själv in på valforskning?

– När jag skulle bli doktorand var Jörgen professor på institutionen och jag jobbade ihop med Bo Särlvik, vi intervjuade riksdagsmän och väljare och det skrev jag min avhandling på, med Särlvik som handledare.

Efter några år fick Särlvik huvudansvaret, och Holmberg tog över 1979, resten är historia. Sverige har med personnumren en unik bas för forskningen och gammal tradition att vara världsledande på statistik och kunskap om det svenska samhället. Valforskningen leds i dag av professor Henrik Ekengren Oscarsson vars blogg om kommande val du kan läsa här.

Vilken betydelse har det att vi i Sverige har en så omfattande valforskning, att det är en utmärkt källa för vidare forskning är ju självklart men kan det även påverka politiken och politikerna?

Holmberg berättar med självdistans om att han brukar gnälla över att forskningen inte används tillräckligt men kontrar sen med utsagor från både Ingvar Karlsson, Tage Erlander och Gösta Boman om hans analysers betydelse:

Visst det finns väl bevis för att det använts men oavsett effekterna har vi ett bättre kunskapsunderlag än de flesta andra länder, om vilka väljare som rör på sig, när man bestämmer sig, alla dessa fakta har man bättre ordning på i Sverige.

Men visst, inflikar han som slutkläm, vore det roligt om ännu fler bläddrade i de publikationer och broschyrer som inte minst i samband med valen ges ut. Att SOM-undersökningarna är bland de mest populära i SND:s samlingar är han nöjd med.

När har du haft rätt och när har du haft fel om kommande val?

– En gång på Statistiska centralbyrån presenterade jag en prediktionsmodell och sade skämtsamt att alliansen var rökt, men jag visste ju inte att det satt någon journalist på läktaren och skrev om det! Det var ju inte någon publicerad modell och vi vet ju att det är högst osäkert.

Folkomröstningar tycker han är bra, men de ska inte vara för många i en representativ demokrati som den svenska, tycker han. Särskilt som de bara är rådgivande och inte beslutande. Bland de folkomröstningar som skall hållas runtom i landet i år är Göteborgs om trängselskatten störst.

– Det hade ju varit trevligt om de folkomröstat innan de byggdes, frågan är ju om det går att ändra på det nu. Men jag är lite förtjust i att vi har det då och då, så att politikerna håller sig i schack och vet att vi kan ha folkomröstningar.

Han hade dock tyckt att den skulle legat på en egen dag, som det nu är kan det bli mycket slentrianröstande och själva kampanjen riskerar bli influerad och komma i skuggan av andra val.

Av: MONICA BENGTSON
Bild: Johan Wingborg, Göteborgs universitet