PRINCIPPROGRAM
.
PRINCIPPROGRAM
ANTAGET VID
KRISTDEMOKRATERNAS
RIKSTING 2015
Tryck: Bomastryck, Sollentuna, 2017
Innehållsförteckning
KAPITEL 1. Kristdemokratins värdegrund...........................5
KAPITEL 2. Människan – ängel eller best?........................25
2.1. Demokrati.............................................................................26
2.2. Författning............................................................................31
2.3. Rättssamhälle och kriminalpolitik...................................35
2.4. Säkerhet och försvar.......................................................... 41
2.5. Europeiska unionen (EU) .................................................. 47
KAPITEL 3. Människan – unik eller ett djur
bland alla andra?................................................................................ 55
3.1. Äldre och unga .................................................................... 58
3.2. Hälsa och sjukdom.............................................................61
3.3. Medicinsk etik......................................................................64
3.4. Personer med funktionsnedsättning............................. 68
3.5. Kultur ..................................................................................... 71
3.6. Religion och livsåskådning................................................74
3.7. Skola, utbildning och forskning ....................................... 77
3.8. Jämställdhet.......................................................................... 84
KAPITEL 4. Människan i samhället – sig själv nog eller
i behov av andra? ................................................................ 89
4.1. Familjen.................................................................................91
4.2. Social omsorg ...................................................................... 95
4.3. Föreningsliv .......................................................................... 98
4.4. Boende och samhällsbyggande....................................100
4.5. Integration och migration...............................................105
4.6. Utvecklingssamarbete och frihandel
i en global ekonomi..................................................................108
4.7. Mänskliga rättigheter i utrikespolitiken.......................111
KAPITEL 5. Ett medmänskligt samhälle – går solidaritet
och effektivitet att förena? ..............................................115
5.1. Social marknadsekonomi................................................117
5.2. Skattepolitik och rättvisa.................................................120
5.3. Kommunikationer.............................................................122
5.4. Företagande och näringsliv............................................126
5.5. Arbetsmarknad..................................................................128
5.6. Regionalpolitik ...................................................................132
5.7. Naturens näringar............................................................134
KAPITEL 6. Framtidens samhälle – förbrukat
eller förvaltat? ..................................................................... 137
6.1. Naturresurser och miljö..................................................140
6.2. Naturvård, biologisk mångfald och djurskydd...........142
6.3. Jakt, fiske och viltvård.......................................................144
6.4. Genteknik............................................................................145
6.5. Energi...................................................................................147
ORDLISTA............................................................................ 150
KAPITEL 1. Kristdemokratins värdegrund
KRISTDEMOKRATI ÄR DEMOKRATI byggd på kristen människosyn
och värdegrund. Med kristna värden avses de
allmänt giltiga värden som inspirerats och förvaltats
av den kristna traditionen. Kristdemokratin är värdeorienterad.
Med detta menas en politik som har människovärdet
och de etiska grundvärdena i centrum.
Människosynen utgår från att människan till sin
natur är rationell eller förnuftig, vilket ger henne frihet
och möjlighet att välja mellan ont och gott. Hon är
moraliskt medveten och råder över sina egna handling-
ar. Det gör henne moraliskt ansvarig. Värdet ger henne
rättigheter och ansvaret ger henne skyldigheter.
Människan är ett mål i sig. Ingen annan männi-
ska får äga henne eller på ett kränkande sätt använda
henne som ett medel. Denna människosyn brukar be-
skrivas som att människan är en person, vilket innebär
att varje människa är en unik och oersättlig individ
och har samma absoluta och okränkbara värde oavsett
kön, ålder, social position, funktionsvariationer, sexu-
ell identitet, etnisk eller religiös tillhörighet. Människovärdet
är knutet till existensen, inte till olika stadier
eller situationer i den enskilda människans livscykel
eller till hennes förmågor eller egenskaper. Det faktum
att människan i olika livsstadier och situationer eller på
PRINCIPPROGRAM |5
grund av någon skada inte kan handla rationellt upphäver
inte hennes rationella natur.
Varje människa är således en unik person i och med
att hon existerar, och som person är hon född in i ett
sammanhang av andra personer med ett ömsesidigt
beroende. Människan har såväl kroppsliga och själsliga
som andliga behov. Kristdemokratisk politik tar sin utgångspunkt
i denna helhetssyn på människan. Detta
kallas för personalism. Utifrån en personalistisk människosyn
vill vi värna alla människors liv, frihet och
värdighet. Vi vill solidarisera oss med de svaga och förtryckta.
Vi vill bygga demokratin på denna människo-
syn och värdegrund.
Demokrati som beslutsmetod garanterar i sig inte att
människovärdet och att mänskliga fri- och rättigheter
respekteras. Med demokrati som statsform och politisk
metod följer yttrandefrihet och alla medborgares
lika möjlighet till inflytande, men med majoritetsbe-
slut kan också en minoritet förtryckas och fri- och
rättigheter kränkas. Därför behöver alla samhällen
en gemensam värdegrund. Vi anser att de värden,
rättigheter och skyldigheter, som inspirerats och förts
vidare av den kristna traditionen, är oundgängliga
som grund.
Med den enskilda människans ansvar för sitt liv, sina
resurser, beslut och handlingar följer ett förvaltarskap.
6 | PRINCIPPROGRAM
Ansvaret att förvalta gäller såväl de egna som de gemensamma
tillgångarna. Ett vitalt och solidariskt
samhälle med ett gott förvaltarskap kräver att vi alla
odlar viktiga medborgerliga dygder och karaktärsegenskaper.
Det handlar om rättvisa, måttfullhet, mod och
praktisk klokskap, men även om omsorg och kärlek. Vi
kommer aldrig någonsin att helt och fullt kunna leva i
enlighet med dessa dygder, men vi behöver dem för att
vi som människor ska sporras till ett gott förvaltarskap
av våra talanger och tillgångar.
Förvaltarskap över gemensamma resurser rör såväl
materiella som andliga värden. Miljön och naturresurserna
måste förvaltas ansvarsfullt, så att goda livsbetingelser
inte äventyras och så att kommande gene-
rationer också får del av dem. Människan bör därför
ingripa i naturen med försiktighet och klok urskiljning.
Andliga och kulturella värden utgör ett rikt arv,
som behövs för att bevara och vidareutveckla en civiliserad
identitet och samhörighet. All politik måste
ta hänsyn till det känsliga samspelet i naturen.
En socialt och ekologiskt ansvarsfull marknadsekonomi
byggt på ett fritt företagande ger goda politiska
förutsättningar för ett gott förvaltarskap. Förvaltarskapsprincipen
hjälper oss att tänka långsiktigt
och att därmed värna de nödvändiga livsbetingelserna.
Förvaltarskapsprincipen är en god politisk led-
stjärna för det gemensamma bästa och för ett gott
samhälle.
PRINCIPPROGRAM |7
Kristdemokraterna vänder sig emot de avigsidor i
konsumtionssamhället som lett till en materialistiskt
inspirerad slit- och slängfilosofi med en oansvarig
hushållning och
förgiftning av luft, vatten och mark
som följd. Vi vänder oss också emot en panteistiskt
färgad
natursyn,
ekosofismen,
där människan varken
tillåts ingripa i naturen eller förvalta den, utan reduce-
ras till en länk i kretsloppet utan ett specifikt värde.
Enligt kristdemokratiskt synsätt ska samhället byggas
underifrån. Människor, som till sin natur är sociala
varelser, formar gemenskaper med frihet och förvaltarskap,
rättigheter och skyldigheter utifrån särskilda
ändamål. Det börjar med gemenskaper som uppstår
naturligt, såsom familjer, släkt och vänner. Också det
civila samhällets övriga gemenskaper som grannskap,
intresseföreningar, fackföreningar och trossamfund
kan rationellt motiveras utifrån sin ändamålsenlighet.
Vi kallar dem för naturliga gemenskaper. De utgör
stommen i samhället och kompletteras med lokala och
regionala gemenskaper till den statliga nivån. Därefter
kommer internationella organisationer och samarbe-
ten mellan länder.
Varje naturlig gemenskap har ett värde i sig. Värdet
ger dem rättigheter och skyldigheter gentemot sina
medlemmar men också gentemot andra gemenskaper
och nivåer. Dessa naturliga gemenskaper har också rättigheter
att utifrån sina ändamål förverkliga allmänt
8 | PRINCIPPROGRAM
giltiga och grundläggande värden. Dessa värden behöver
inte vara identiska för alla gemenskaper. Frihet är
emellertid ett grundläggande gemensamt värde för såväl
varje människa som varje naturlig gemenskap. För
till exempel en familj innebär ”frihet” att kommunen
eller staten inte ska gå in och bestämma i familjens ställe.
Däremot spelar de offentliga nivåerna en viktig roll
som stöd och för konfliktlösning mellan naturliga gemenskaper
på lägre nivåer.
Det en gemenskap på ett ändamålsenligt sätt kan
sköta ska den också få sköta. De överordnade gemenskaperna
har en skyldighet att stödja där så behövs och
detta stöd måste också respektera de enskilda människornas
rättigheter och gemenskapernas eget kompetensområde.
Varje nivå är således i första hand kompletterande
till de lägre och ska inte ersätta eller beröva
dem vare sig dess uppgifter eller frihet. Om en överordnad
gemenskap vill överta en funktion från en under-
ordnad ligger bevisbördan för bättre ändamålsenlighet
på den överordnade gemenskapen. Detta kallas subsidiaritetsprincipen.
Människan är en gemenskapsvarelse. Hon utveck-
las och mår bäst av att leva i en gemenskap som präglas
av omtanke, ansvarstagande och solidaritet. Solidaritet
kan definieras som den medmänsklighet och kärlek,
som utgår från den gyllene regeln – allt vad du vill
att människor ska göra mot dig ska du också göra mot
dem. Denna solidaritet sträcker sig bortom de naturli-
PRINCIPPROGRAM |9
ga gemenskaperna. Det är en strävan efter social rätt-
visa, det vill säga en ambition att utjämna strukturella
orättvisor och skapa en rättvis fördelning av samhällets
goda. Alla räknas och omfattas av samhällsgemenska-
pen. Detta kallar vi för solidaritetsprincipen.
Kristdemokratin vänder sig mot såväl individualis-
men som kollektivismen. Människan är beroende av
nära gemenskap med andra. I den lilla gemenskapen
får människan chansen att bli sedd och bli kompletterad.
Det är i samspelet med andra som individen
utvecklas till en unik personlighet. Den liberala individualismen
betonar individen på bekostnad av de
naturliga gemenskaperna. Människor har emellertid
inte ansvar bara för sig själva utan även för sina närmaste
och för andra människor. Socialismen betonar
kollektivet framför den enskilda människans frihet.
Personer, familjer, civilsamhället och minoriteter ho-
tas av kollektivismen och av sådana demokratiska
beslut som inte respekterar personers, familjers och
naturliga gemenskapers rättigheter och skyldigheter.
Vi lever i en ofullkomlig värld. En värld där människan
ständigt finns i ett spänningsfält mellan ont och gott.
Tanken om människans ofullkomlighet pekar därför på
något typiskt mänskligt. Alla människor begår misstag.
Vi kallar detta för ofullkomlighetstanken. Ibland väljer
vi till och med att göra det vi vet är orätt. Vi begår fel. Vi
10 | PRINCIPPROGRAM
erkänner det ibland och förnekar det ibland. Längtan
efter makt, status eller pengar kan förblinda så att vi
gör saker som vi egentligen inte borde göra. En vana att
handla fel kan också döva samvetet.
I människans ofullkomlighet ligger också en stor potential.
Hon kan välja det goda och hon kan välja att utveckla
och förvalta sina förmågor. I denna valmöjlighet
ligger det oanade drivkrafter att förändra människors
villkor i positiv riktning bort från fattigdom, sjukdom
och okunnighet. För att kunna förändra människors
villkor till det bättre, krävs på det personliga planet en
karaktärsutveckling, där dygd och duglighet i kombination
med moralisk medvetenhet och integritet leder till
att vi väljer det goda.
Insikten om människans ofullkomlighet klargör be-
hovet av medborgerlig samverkan och maktdelning och
lägger en viktig grund för en utvecklad och realistisk
syn på demokratin. I de politiska sammanhangen ger
ofullkomlighetstanken dessutom insikten att inget politiskt
parti ensamt står för den kompletta sanningen.
Detta ger en ödmjuk inställning till politikens möjligheter.
För kristdemokraterna som politisk rörelse leder
ofullkomlighetstanken och avståndstagandet från alla
former av utopier till en öppenhet för debatt och kritik
om möjligheterna att förverkliga de politiska idealen.
Denna prövande attityd innebär att kristdemokratin är
en samhällskritisk och reformerande kraft och intar en
PRINCIPPROGRAM |11
öppen hållning för samarbete med olika demokratiska
och politiska rörelser. Sökandet efter samförstånd
istället för konfrontation är ett kännetecken för kristdemokratin.
Insikten om människans ofullkomlighet är en spärr
mot utopiska föreställningar och drivkrafter. Utopism
kan beskrivas som en romantisk vision om det per-
fekta
politiska systemet,
till exempel kommunismens
tro på det egendomslösa samhället. Tron på möjlighe-
ten att nå det fullkomliga samhället leder ofta till en
farlig fanatism oavsett om den är kollektivistisk eller
individualistisk.
Alltför sällan diskuteras frågor om vad som gör den en-
skilda människan till en god medborgare eller hur man
får ett gott samhälle. Det handlar om etikens respektive
karaktärens grundläggande betydelse för samhällsgemenskapen.
Ett gott samhälle kan inte kännetecknas
av att människor bekämpar varandra. Det handlar
istället om att skapa ett så gott samhälle som möjligt
för hela gemenskapens skull, både för att det är rätt i
sig men också för att alla vinner på att arbeta för det
gemensamma bästa. För det behövs medborgare som
kan skilja goda handlingar från dåliga och som vågar
ta ställning. Målet är det gemensamma bästa och det
förverkligas utifrån gemensamma värden.
12 | PRINCIPPROGRAM
Behövs politik?
Behövs verkligen politik? Behövs partierna? Ordet
”politik” kommer av grekiskans ord för stadsstat, och
har i västerlandets historia betecknat gemensamma
angelägenheter för medborgare i en stad eller ett land.
Politik innebär statskonst, det vill säga konsten att ta
ansvar för, leda och försvara ett samhälle genom lagar
och förordningar, myndigheter och rättsväsende. I vår
tid handlar det om allt från vägar och skolor till relationer
med andra länder. Gemensamma angelägenheter
berör alla och allmän beskattning behövs för att
finansiera dem. Visst förekommer det att politiska be
slut fattas om sådant som mår bäst av att inte styras av
politik. Därför behövs också politiska samtal och beslut
för att avgränsa politikens område och inskränka den
politiska makten.
Allt är inte politik. Alla människor och alla naturliga
gemenskaper ska ha frihet och rättigheter att fullfölja
sina livsmål. Goda förutsättningar för ett levande civilt
samhälle, vid sidan av det offentliga, är mycket viktiga.
Människor ska bestämma över sina egna liv; familjer
till exempel över sin egen barnomsorg; fackföreningar
och arbetsgivare över sina verksamhetsområden och
avtal. Politiker måste motstå frestelsen att i onödan
lägga sig i. Politikens uppgift är istället att genom lagar
och regler skapa förutsättningar för människor att for-
ma ett bra liv och en värdig tillvaro.
PRINCIPPROGRAM |13
Religion är inte politik. Politik är heller inte religion. I
många kulturer är emellertid religionen bärare av den
människosyn och etik,
som genomsyrar samhället.
I det
avseendet är i vår del av världen kristendomen den ton-
givande förmedlaren av den människosyn och de grund
läggande värden, som motiverar mänskliga rättigheter
och skyldigheter. Kristdemokratins etik och människo-
syn kan förklaras och försvaras såväl teologiskt som
filosofiskt.
Det kan ske genom den kristna idétraditionen
men också genom den filosofiska personalismen
och
naturrätten.
Båda sätten är legitima,
men i ett sekulariserat
samhälle som också präglas av trosmässig
mångfald söker kristdemokratin en gemensam grund
med förnuftiga skäl för det gemensamma bästa oav-
sett trosuppfattning. Det är således möjligt att motivera
människosyn och grundvärden med samma innebörd
utan att referera till Gud eller den kristna traditionen.
På samma sätt är kristdemokratins etiska grund för politik
oberoende av personlig trosuppfattning när det gäller
livsåskådning eller religion. Politiken rör människors
gemensamma angelägenheter medan religionen dessut-
om rör människornas relation till Gud. Det finns således
en distinktion mellan politik och
trosliv.
Samtidigt finns
det alltid en risk att människor gör politik av sin religion
eller gör religion av sin politik.
Politik kan bedrivas utan partier. Föräldrar kan engagera
sig i hur skolan ska fungera; upprop kan göras om
14 | PRINCIPPROGRAM
väginvesteringar och demonstrationer kan genomföras
på gator och torg. Men alla berörda kan inte vara med
och besluta om allt av gemensamt intresse. I moderna
demokratier har vi valt att i allmänna val välja personer,
som genom politiska partier representerar sina
väljare, den representativa demokratin. Partiernas roll
är att utifrån sina värderingar väga olika intressen mot
varandra och därmed att stå för en ansvarsfull helhets-
syn. De politiska företrädarna måste inse sina begränsningar
och koncentrera sitt arbete på områden där dess
värden och styrsystem behövs eller är överlägsna till
exempel marknadens, det civila samhällets och familjens.
Det innebär bland annat att säkerställa de långsiktiga
spelreglerna för samhället.
Kristdemokratin bildar front såväl mot anarki som
mot alla slags totalitära tendenser. Anarkismen, som
vänder sig mot alla former av offentligt styre och auk-
toritet, kan idag spåras i militanta rörelser till vänster,
till höger och i vissa extremt liberala riktningar. Om
majoritetsbeslut får legitimera brott mot mänskliga
fri- och rättigheter inom västerländska demokratier
är detta ett uttryck för ett totalitärt förhållningssätt.
Hör etik ihop med politik?
För att ett samhälle ska kunna fungera behövs att invånarna
omfattar vissa gemensamma värden. Varje civiliserat
samhälle utgår från en sådan värdebas, en etik,
PRINCIPPROGRAM |15
som klargör hur man bör uppträda mot varandra. I alla
samhällsbyggen har etik successivt kodifierats till lagar
som medborgarna haft att rätta sig efter. Etiken har blivit
till lagstiftning ungefär som naturliga stigar blivit till
allmänna vägar. Etiken bildar således ett sammanhang
med politiken. Orsaken till att vi kristdemokrater betonar
etikens grundläggande betydelse för politik är det
faktum, att etik är och fungerar som en närande jordmån
för rätt och lagstiftning.
Begreppet rättvisa förekommer ofta i den politiska
retoriken och kan fungera som ett exempel. Om
rättvisa överhuvud taget ska kunna skipas mellan
medborgare eller mellan det offentliga och medborgarna,
måste det ske utifrån en gemensam bas av vär-
den. Traditionellt menas att ”rättvisa” som dygd är
en förmåga att erkänna och garantera andras rättigheter.
Men allt tal om rättvisa är bara tomma ord in-
för planlösa beslut,
om det inte finns en medvetenhet
eller kunskap om vilka allmänt giltiga värden alla
människor har rätt att förverkliga och har ansvar för
att även andra får förverkliga. Om stat, landsting/regioner
och kommuner ska garantera att rättvisa ski-
pas, måste politiker veta vilka värden det är som ska
garanteras alla människor. Om barnen ska vara i centrum
för politiken måste politiker veta vilka grundläggande
värden det är som ska garanteras barnen, till
exempel liv, hälsa, kunskap, sanning, frihet, naturliga
gemenskaper etcetera. Saknas denna kunskap om vär
16 | PRINCIPPROGRAM
den blir orden om rättvisa och rättigheter innehållslösa.
Politik utgår ifrån människosyn och värden. Det
är viktigt att partierna tydligt redovisar vilken etik och
vilka värden man utgår från.
Inga politiska beslut tas utan att människosyn och
etik spelar en grundläggande roll. Lagstiftning är ett
uttryck för samhällets etik, som i sin tur byggs upp av
värden, rättigheter och skyldigheter. Värden kan identifieras
genom att fråga efter det som verkligen är värdefullt
för den enskilda människan, för alla människor
och för samhället. Gemensamma eller allmänt giltiga
värden är livet, människovärdet, hälsa, kärlek, sanning,
frihet, kunskap, den goda miljön etcetera. De är
värden i sig. En rättighet innebär anspråk att få förverkliga
och uppleva ett värde. Det handlar om rätten
till ett meningsfullt liv, att bemötas med värdighet och
respekt, uppleva kärlek, att få ta del av sanning, få till-
ägna sig kunskap och att få uppleva en ren miljö. En
skyldighet påtalar ett ansvar för värdena och rättigheterna
till dem. Det kan gälla att respektera liv och and-
ras människovärde, att visa kärlek, att hålla sig till
sanning och hederlighet, tillägna sig kunskap och att
värna miljön.
I den kristdemokratiska idétraditionen är samvetet
och samvetsfriheten viktiga. Samvetet är en central
del av personligheten. Det handlar om vår förmåga att
uppfatta och handla utifrån vad som är moraliskt gott
och ont, vad som är rätt och vad som är orätt. I traditio-
PRINCIPPROGRAM |17
nell etik och naturrätt är samvetet kopplat till allmänt
giltiga värden som till exempel liv, hälsa och sanning.
Ska lagstiftning och juridik bygga på etik?
Det finns en etisk grund för rätten, som inte kan avskaf-
fas genom politiska beslut och som finns i människan
oavsett kultur. Denna grund för rätten återfinns i den
kristna etiken och naturrätten. Båda har präglat västerländsk
rättsuppfattning. Den har under historiens gång
manifesterats från Magna Charta till en lång rad rättighets-
och frihetsdeklarationer i Europa, USA och FN.
Det är en realistisk etik, som innehåller allmänt giltiga
värden, vilka alla människor har rättighet att uppleva
och realisera samt ansvar och skyldighet att låta andra
uppleva och förverkliga. Lagstiftning är ett uttryck för
ett samhälles etik, och strävan ska vara att såväl ett
samhälles lagstiftning som dess etik ska överensstäm-
ma med de allmänt giltiga värdena.
Etik förutsätter ömsesidighet. Om var och en själv
ska bestämma värden och vad som är rätt eller fel kan
egentligen de beslut som var och en fattar varken ifrågasättas
eller tillbakavisas.
Orsaken är att det inte finns en
måttstock att värdera utifrån. Alla uppfattningar tycks
vara lika riktiga eller felaktiga. Men detta går inte ihop
med de flestas erfarenhet och övertygelse att en del mo-
raliska ståndpunkter har mer fog för sig än andra. Att till
exempel ljuga, misshandla eller tortera en människa är
18 | PRINCIPPROGRAM
moraliskt fel oavsett var i världen det äger rum, har ägt
rum eller kommer att äga rum. Kristdemokratisk politik
utgår ifrån en realistisk etik, som är allmänt giltig
och oberoende av enskilda individer eller traditioner.
Vi kristdemokrater vänder oss emot den politik, som
enbart baseras på nyttoetiken (utilitarismen). Enligt
denna etik skulle det rätta kunna beräknas med hjälp
av den kalkylerbara nyttan. Enligt detta synsätt är
det ibland fel att döda ett oskyldigt människoliv och
ibland är det rätt. Allt beror på effekterna. Något
människovärde i sig finns inte. Vi vänder oss även mot
den rättspositivism som vilar på antagandet att en-
bart den av riksdagen fastlagda rätten äger legitimitet.
Likaså vänder vi oss mot den så kallade värde
nihilismen som hävdar att det inte finns några allmänt
giltiga värden. Svenska filosofer, statsvetare, jurister
och politiker har i stor utsträckning under 1900talet
präglats av den så kallade Uppsalaskolan. Detta
har påverkat utformningen av till exempel det svenska
statsskicket och det svenska rättssystemet samt
bidragit till den i vår mening felaktiga uppfattningen
om statens neutrala roll inom etiken och om rättens
enbart instrumentella karaktär för politiken. Kristdemokratins
utgångspunkt för rätten och demokratin är
diametralt motsatt denna värdeneutrala eller värdenihilistiska
inställning.
PRINCIPPROGRAM |19
Kristdemokratins framväxt och egenart
De moderna kristdemokratiska partierna har vissa
rötter i 1800- och det tidiga 1900-talets kristligt so-
ciala partier såsom tyska Zentrum, italienska Partito
Popolare och det holländska antirevolutionära partiet.
Dessa partier, inte minst i Syd- och Centraleuropa, var
ofta inspirerade av den katolska socialläran, var ickesocialistiska
reformistiska partier med brett väljarstöd
ur alla samhällsklasser, inte sällan med stöd från den
kristligt sociala fackföreningsrörelsen. Värdeorienteringen,
värnandet om familjen, rätten till fria skolor och
stöd för småföretagandet är, tillsammans med en med-
vetet social välfärdspolitik, drag som dagens partier
ärvt från denna tid. Emellertid var dessa partier ofta
konfessionella till sin karaktär i så motto att katoliker
röstade på ett parti, protestanter på ett annat. Under
mellankrigstiden försökte dessa partier i det längsta
bjuda motstånd mot kommunism, fascism och nazism.
Åtskilliga kristligt sociala politiker arresterades eller
drevs i landsflykt.
Med det tredje rikets fall uppstod ett politiskt vaku-
um i länder som Tyskland, Italien och Beneluxländerna.
En del politiska partier var komprometterade. Anting-
en var de nazister, fascister alternativt kommunister
eller så hade de samarbetat med dessa partier. Andra
partier hämtade sig från förföljelse och landsflykt.
Det uppstod en stark reaktion mot nazism och fascism
20 | PRINCIPPROGRAM
men även mot den makthungriga och snabbt växande
kommunismen. Dessa totalitära samhällssystem hade i
Tyskland och Italien uppstått ur svaga och havererade
demokratier under depressionen och ur ett feodalt och
förlegat privilegiesamhälle som Tsarryssland. Såväl
som i närmast oreglerade kapitalistiska demokratier
som i de totalitära diktaturerna hade sekularisering-
en fört med sig värdeförskjutning och värderelativism.
Människovärdet hade under början av seklet försvagats
i västvärlden och kom att förtrampas och förnekas
i diktaturerna.
I och med att katolska och protestantiska väljargrupper
övervann de konfessionella hindren och gick
samman växte kristdemokratiska partier snabbt fram
som en ny och självständig politisk kraft i de befriade
länderna i Europa. I deras efterkrigsanalys identifierades
i nazismen, fascismen och kommunismen,
men också i mellankrigstidens kapitalism, en gemensam
orsak till människovärdets urholkning och etikens
förfall. Det var den filosofiska materialismens människosyn
och etik. Det går inte att bygga ett gott samhälle
med en människosyn där den enskilda människan
inte är någonting värd. Det går inte att bygga ett gott
samhälle där etiken är att makt går före rätt. Gemensam
blev nu ambitionen att återuppbygga Europa på
de kristna värden som övergivits under den sekulariseringsprocess
som pågått sedan upplysningstiden.
PRINCIPPROGRAM |21
Krigsförbrytare ställdes inför rätta och dömdes för
brott mot mänskligheten trots att de följt sitt lands la-
gar. Med FN:s allmänna förklaring om de mänskliga
rättigheterna fick ett naturrättsligt synsätt och männi
skovärdet en världsvid renässans. Kristdemokratin påvisade
politikens och rättssamhällets sårbarhet utan
en hållbar etik och värdegrund. Med personalismen,
förvaltarskapsprincipen, ofullkomlighetstanken, sub-
sidiaritetsprincipen, betoningen på naturliga gemenskaper,
klassförsoning och samhällsgemenskap, social
marknadsekonomi och internationell solidaritet visa-
de kristdemokratin sin politiska särart och ideologiska
styrka. Kristendomen och det kristna arvet utgjorde
en självklar utgångspunkt och inspirationskälla för de
kristdemokratiska partier som ledde Europas återuppbyggnad.
Kampen stod mot människoförakt, rasism,
klasskamp, planekonomi, laissez faire-liberalism och
egoism. Fronterna var mot såväl vänster som höger.
Samtidigt med händelseutvecklingen i efterkrigstidens
Europa växte stora kristdemokratiska partier
fram i Latinamerika. Först efter Berlinmurens fall har
kristdemokratiska partier i ökad omfattning vuxit fram
i Öst- och Centraleuropa. Med norska Kristelig Folkeparti
som främsta förebild bildades i Sverige ett kristdemokratiskt
parti först 1964. Sverige hade inte deltagit
i kriget, vilket bevarade den partipolitiska strukturen
men också den positivistiska rättstraditionen. Från
22 | PRINCIPPROGRAM
början präglades partiets politik mycket av en protest
mot den tilltagande sekulariseringen i samhället, som
innebar att staten och olika institutioner som till ex-
empel skolan skulle vara neutrala i den etiska under-
visningen. Kristendomsämnet togs bort i skolan. Den
kristna etiken försvagades samtidigt som den filosofiska
materialismen växte sig allt starkare i samhället.
Partiets namn var först Kristen Demokratisk Samling
(KDS), men ändrades 1987 till Kristdemokratiska Sam-
hällspartiet med förkortningen KdS, i samband med en
revision av partiprogrammet. År 1996 ändrades partinamnet
till Kristdemokraterna. Kristdemokraterna är
med i det kristdemokratiska Europapartiet EPP samt
dess parlamentsgrupp i Europaparlamentet. Partiet är
även medlem i den kristdemokratiska Internationalen
CDI.
PRINCIPPROGRAM |23
24 | PRINCIPPROGRAM
KAPITEL 2. Människan – ängel eller best?
MÄNNISKAN EXISTERAR I spänningsfältet mellan gott
och ont. Hennes inneboende förmåga att skilja på rätt
och fel ger henne samtidigt en stor potential och stora
möjligheter att skapa ett gott samhälle. Hon har möjlighet
och förutsättningar att utveckla sina personliga
resurser och sin personlighet. I detta ligger tydliga
drivkrafter att förändra människors villkor i en positiv
riktning bort från fattigdom, okunnighet och kränkande
behandling.
Människans ofullkomlighet innebär att för mycket
makt inte får läggas i en enskild människas, grupps el-
ler partis händer. Det krävs alltid någon form av balansskapande
maktdelning. Ofullkomlighetstanken ger
också en realistisk grund för synen på demokratin som
arbetsform. Ingen person, parti eller grupp vet allt om
hur ett samhälle ska skötas, men genom samarbete kan
det gemensamma bästa främjas.
Rätt makt på rätt plats, det är den kristdemokratiska
subsidiaritetsprincipens innebörd. Principen är en
maktfördelningsprincip och därmed ett arbetsverktyg
som hjälper oss att analysera var makten ska ligga.
Subsidiaritetsprincipen är således ingen renodlad decentraliseringsprincip,
utan både en när- och fjärrprincip.
Det beror på vilken uppgift som ska utföras. I synen
PRINCIPPROGRAM |25
på maktfördelning mellan enskilda, familjer, grupper,
kommuner, regionala nivåer, statliga och överstatliga
nivåer har principen fundamental betydelse.
Subsidiaritetsprincipen innebär att det som en liten
gemenskap själv klarar av att hantera ska den också själv
ansvara för och besluta om. De större gemenskaperna
ska stödja de små gemenskaperna att bevara denna kompetens.
De uppgifter som de mindre gemenskaperna
inte på ett ändamålsenligt sätt klarar av ska de större gemenskaperna
ta ansvar för. På så sätt är subsidiaritetsprincipen
också en stödprincip.
Denna princip innebär att bevisbördan vilar på dem
som vill beröva en mindre gemenskap på lägre nivå
dess funktion och därmed dess frihet och ansvar. De
måste bevisa att gemenskapen på den lägre nivån är ur
stånd att fullgöra sin uppgift på ett tillfredsställande
sätt och att den högre nivåns gemenskap kan göra det
mycket bättre.
2.1. Demokrati
Kristdemokratin bygger på idén om alla människors
absoluta och okränkbara värde. Den moderna demo-
kratin är den bästa styrelseformen när den utgår från
denna människosyn och värdegrund. Det innebär att
medborgarna måste visa tolerans gentemot varandra
och respekt för de människor man inte är överens med.
Värderingen ger skäl för empati och solidaritet, för ett
26 | PRINCIPPROGRAM
engagemang och ansvar som sträcker sig utöver egenintresse,
familjeband, kön, etnicitet, religion och så vi-
dare. På denna värdegrund byggs den mellanmänskliga
tillit, som i sin tur är en förutsättning för att konflikter
ska kunna lösas på fredlig väg. Om inte denna värdegrund
ständigt poängteras, prövas och vårdas riskerar
den att undergrävas och förtvina. Därmed bereds plats
för maktmissbruk, elitism och i förlängningen någon
form av diktatur.
Den moraliska grunden för demokratin bildas och
formas i de sociala sammanhang som formar ett samhälle.
Givetvis är hemmet och familjen, skolan, religiösa
samfund, föreningar, organisationer och folkrörelser av
största betydelse. En demokratisk stat är beroende av
att det finns ett värdevitalt samhälle med levande och
medvetandegjorda moraluppfattningar hos enskilda och
grupper, samt att de moraluppfattningar som där finns
ger grund och stöd för demokratin.
Det ideal som kristdemokraterna framhäver är en
demokrati där varje medborgare ges möjligheter till
deltagande, inflytande och delaktighet, inte bara vid
valtillfället utan kontinuerligt. För det krävs att arbetsformerna
inom det representativa politiska systemet,
den offentliga förvaltningen och partierna utvecklas så
att det aktiva deltagandet uppmuntras och att verkligt
inflytande kan uppnås. En fungerande demokrati förutsätter
jämställdhet mellan kvinnor och män.
PRINCIPPROGRAM |27
Det är också av största vikt att uppmuntra och
förstärka medborgarnas egna demokratiska ansvarstagande.
Denna känsla för det gemensamma samhället
bör bygga på vissa medborgerliga karaktärsegenskaper.
De dygder som vi vill lyfta fram som
betydelsefulla går tillbaka till den klassiska och den
kristna kulturen i västerlandet. Det handlar om de
klassiska fyra kardinaldygderna rättvisa, måttfullhet,
mod och praktisk klokskap. Rättvisa rör relationer
människor emellan. Var och en försvarar sina men
respekterar också andras rättigheter. Måttfullhet innebär
att förnuftet bör råda över alltför vidlyftiga önskningar.
Mod betyder en moralisk styrka att våga möta
faror och stå upp mot oförrätter. Det handlar om civil-
kurage och integritet, vilket innebär att uppriktigt
både söka och stå för sanning och rätt, inte minst när
det är inopportunt. Sådant civilkurage hör ihop med
och vinner stöd av samvetsfrihet. Den kristna traditionen
har förstärkt och kompletterat innehållet i de
klassiska dygderna med dygden kärlek som berikar
samhällsgemenskapen, inte minst med oegennyttig solidaritet
och barmhärtighet.
Den viktigaste av de fyra kardinaldygderna är praktisk
klokskap. Med den avses en kritisk urskiljningsförmåga
att avgöra vad som är rätt och fel i olika val-
situationer. Praktisk klokskap är överordnad de andra
tre, eftersom vare sig rättvisa, måttfullhet eller mod kan
28 | PRINCIPPROGRAM
praktiseras utan klok urskiljning. Denna kardinaldygd
stämmer väl överens med vad som också kallas för kritisk
rationalism, vilket innebär en vilja att sätta sig in i
olika frågor, ifrågasätta, engagera sig, ta ansvar, ta initiativ
och försöka förstå också hur andra resonerar.
Dygder är inget man får sig givet, utan de förvärvas,
odlas och tränas upp under livet. Ett demokratiskt
livaktigt samhälle förutsätter att vi odlar några viktiga
dygder. Inte för att vi någonsin till fullo kan leva i en-
lighet med dem, utan för att vi som människor behöver
idéer och ideal.
En förutsättning för ett fungerande demokratiskt
samhälle är att demokratiskt fattade beslut följs och
att lagar efterlevs. Lag och god moral behöver emellertid
inte i alla lägen vara samma sak. En lag kan vara
demokratiskt stiftad, men ändå inte stämma med de
grundläggande moraliska värden, rättigheter och skyldigheter
samma demokrati vilar på. Civil olydnad
kan därför vara moraliskt försvarbar om människovärdet
eller grundläggande fri- och rättigheter hotas
eller kränks. En sådan handling måste dock alltid av re-
spekt för den demokratiska ordningen vara utan våld
och skadegörelse och ske i syfte att skapa dialog. Den
civilt olydige måste alltid vara beredd att ta sitt straff.
Ett vitalt civilt samhälle är av största vikt för en levande
demokrati och ett mänskligt samhälle. Därför måste
stat och kommun främja det engagemang som finns i för-
PRINCIPPROGRAM |29
eningar och folkrörelser, i religiösa samfund och i andra
sociala rörelser. Ett pluralistiskt samhälle förutsätter att
stat och kommun ger olika grupper möjlighet och frihet
att ansvara för verksamheter, genom församlingar och
föreningar, som är centrala för dem. Skolan har ett stort
ansvar för att förbereda de uppväxande medborgarna för
ett deltagande i demokratin. För det krävs att elevernas
kunskaper om demokratin utvecklas. Skolan måste vara
en demokratisk miljö som tillåter olika åsikter och visar
hur oenighet kan hanteras på ett konstruktivt sätt.
Kommunal demokrati förutsätter kommunal självstyrelse.
Den kommunala självstyrelsen ska vara stark
och tydligt reglerad i grundlagen. De regionala och
kommunala nivåerna ska ha egen beskattningsrätt.
Andra former av invånarinflytande bör finnas och utvecklas.
För att ge rimliga förutsättningar för en majoritet
att bedriva en långsiktig politik ska mandatperioderna
vid allmänna val vara fyraåriga. Valsystemet ska vara
proportionellt och därmed utformat så att varje röst i
princip tillmäts lika värde. Valhemligheten ska skyddas.
Ett starkt inslag av personval bör finnas. Rösträtt
ska tillkomma myndig svensk medborgare samt i kommunala
val alla folkbokförda som uppnått svensk myndighetsålder.
Folkomröstningar ska kunna användas både på na
tionell och lokal nivå. Möjlighet ska finnas för en stark
30 | PRINCIPPROGRAM
opinion att få gehör för önskemål om folkomröstning
på kommunal, regional och nationell nivå.
Ett starkt skydd för yttrande- och meddelarfriheten
samt anonymitetsskyddet, liksom för mötes- och föreningsfriheten,
är av stor vikt för en levande demokrati.
Grundlagsskyddet av yttrandefriheten och den därmed
sammanhängande tryckfriheten innebär att det all-
männa inte får ingripa mot yttrandefriheten, annat än
i de fall och den ordning som föreskrivs i grundlagen.
Lagstiftningen på området bör så långt möjligt vara
oberoende av använd teknik.
Offentlighetsprincipen, det vill säga tillgången till
allmänna handlingar, är central för en öppen och vital
demokrati. Sekretessmöjligheten ska nyttjas restriktivt.
2.2. Författning
Våra grundläggande författningar – regeringsformen,
successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och
yttrandefrihetsgrundlagen – som vanligen kallas grundlagen,
utgör den skrivna och rättsligt bindande normen
för vår demokrati. Grundlagen ska vara djupt förank-
rad i den svenska och västerländska kulturtraditionen
och därmed också grundad på en samhällssyn som
präglas av kristen etik och humanism.
Grundlagen ska uttrycka en värdegrund som bygger
på alla människors absoluta och okränkbara värde och
personliga värdighet, och med detta som en given ut-
PRINCIPPROGRAM |31
gångspunkt skapar en balans såväl mellan den offentliga
maktutövningen och de enskilda människorna som
mellan de olika nivåerna av beslutande organ i samhället.
Grundlagen ska vara den fasta grunden för alla
offentliga normer och beslut.
Grundlagen ska säkerställa de rättigheter som alltid
ska finnas för den enskilda människan och skydda dessa
rättigheter från övergrepp. Den ska alltså garantera och
skydda de mänskliga rättigheterna. Sådana rättigheter
är framför allt rätten till liv, personlig frihet och integritet,
åsiktsfrihet, religionsfrihet, yttrandefrihet, tryckfrihet,
mötesfrihet, föreningsfrihet, demonstrationsfrihet
och rätten till egendom. Fri- och rättighetsskyddet ska
vara relaterat till förhållandet mellan det allmänna och
den enskilde såväl som mellan enskilda.
Rätten till egendom är en mänsklig rättighet och
därför ska en regel finnas i grundlagen som garanterar
fullgod ersättning vid olika former av inskränkningar i
äganderätten.
Grundlagen ska även säkerställa att ingen diskrimineras
på grund av kön, ålder, funktionsvariationer, et-
niskt ursprung, religion, sexuell identitet, politisk eller
annan åskådning, nationellt eller socialt ursprung, ekonomisk
eller social ställning.
Intrång i den fredade sfär som varje person bör
vara garanterad innebär att den personliga integriteten
kränks. Den personliga integriteten ska ha ett starkt
32 | PRINCIPPROGRAM
grundlagsskydd och det offentliga måste tillämpa stor
försiktighet och respekt för den personliga integriteten
vid hantering av personuppgifter.
En realistisk människosyn säger att alla människor
är ofullkomliga. Därför kräver en fungerande demo-
krati en klar maktdelning mellan den lagstiftande, den
verkställande och den dömande makten. Gränserna
mellan dessa maktcentra ska tydliggöras i grundlagen.
Domstolarnas ställning ska vara stark och självständig.
Den enskilda människan får därigenom en starkare
ställning i sina mellanhavanden med stat och kommun,
och balansen mellan den enskilda människan och den
offentliga maktutövningen säkerställs.
Det måste finnas effektiva medel mot maktmissbruk
och maktkoncentration. En obunden och kompe-
tent revision på statlig och kommunal nivå måste av
detta skäl finnas.
Det ska finnas en effektiv lagprövningsrätt. En författningsdomstol
ska därför finnas för att stärka demo-
kratin och kontrollera maktutövningen hos riksdagen,
regeringen och kommunerna. Den ska i första hand be-
handla frågor som rör grundlagen eller har anknytning
till denna. En viktig uppgift för domstolen ska vara att
pröva om lagar och andra författningar står i överensstämmelse
med grundlagen. En annan viktig uppgift
ska vara att pröva klagomål angående riktigheten av
allmänna val och därmed sammanhängande frågor.
PRINCIPPROGRAM |33
Regeringsformens portalparagraf pekar ut den kommunala
självstyrelsen som ett medel att förverkliga demokratin.
I grundlagen ska det finnas bestämmelser
om hur den kommunala beslutskompetensen ska utövas.
För att sådana skrivningar ska ha rättsliga verkningar
för förhållandet mellan stat och kommun krävs
en tydlig lagprövningsrätt, som medger att kommunerna
kan hävda utövandet av sitt av grundlagen fastlagda
kompetensområde gentemot regering och riksdag. På
detta sätt blir den kommunala självstyrelsen ett uttryck
för subsidiaritetsprincipen. Denna princip bör finnas
inskriven i svensk grundlag som riktlinje för den vertikala
maktdelningen.
Samtidigt som kommunerna ges en vidsträckt be-
stämmanderätt inom sitt kompetensområde måste de
enskilda människorna kunna lita på att deras lagliga rättigheter
respekteras av kommunala organ. Finansieringsprincipen
måste respekteras när staten ålägger kommunerna
nya uppgifter. Så kallat lagtrots av kommuner i
enskilda fall ska beivras på ett effektivt sätt.
Den som stadigvarande, med permanent uppehållstillstånd,
vistats i Sverige en längre tid bör i princip kunna
bli svensk medborgare. Barn som föds i Sverige ska
få svenskt medborgarskap om minst en av föräldrarna
har permanent uppehållstillstånd. Internationaliseringen
och flyktingströmmar innebär att människor i
allt högre grad bor och arbetar i fler än ett land under
34 | PRINCIPPROGRAM
sin levnadstid. Detta innebär att allt fler känner djup
samhörighet och anknytning till mer än ett land. Eftersom
medborgarskapet i grunden är en fråga om säkerhet,
trygghet, rättigheter och skyldigheter, men även
om identitet och kulturellt/etniskt ursprung bör möj
lighet till dubbelt medborgarskap finnas.
Monarkin har en stark folklig förankring och är en
viktig identitetsskapande del av det svenska samhäl-
let. Den betyder mycket för svensk kultur, historia och
nationell sammanhållning. Sverige ska därför fortsätta
vara en konstitutionell monarki.
2.3. Rättssamhälle och kriminalpolitik
Den kristdemokratiska rättspolitiken bygger på en kris-
ten människosyn och värdegrund. Den utgår ifrån den
realistiska insikten att människan är ofullkomlig och
att brott mot medmänniskor och mot samhället alltid
kommer att finnas. Samtidigt måste strävan från samhällets
sida vara att begränsa brottsligheten så långt
som möjligt.
Rättvisa handlar om det rätta handlandet i relation
till våra medmänniskor. Rättvisa är ett grundvärde, som
i en samhällsgemenskap förutsätter en balans mellan
alla människors intressen, rättigheter och skyldigheter.
Denna rättvisebalans rubbas när någon begår ett brott
och handlar orätt. I många fall har gärningsmannen
med uppsåt låtit sin handlingsfrihet gå ut över andras
PRINCIPPROGRAM |35
rättigheter att förverkliga grundläggande värden. Det är
då det offentligas uppgift att skipa rättvisa och att återställa
balansen så långt det är möjligt.
Alla människor har ett personligt ansvar för sina
medvetna handlingar. Omgivningen har samtidigt en
skyldighet att visa civilkurage och stödja varje person
att göra det rätta. Det måste finnas en samsyn mellan
människors uppfattning om vad som är rätt och fel och
rättsordningens. Ett effektivt tillrättaförande av brottsförövare
bör dessutom ha inslag av såväl allmänprevention
som individualprevention.
Allmänpreventionen, det vill säga att samhället gör
klart att på brott följer straff, ska innefatta snabba och
förutsägbara reaktioner som är förankrade i en human
och tydlig lagstiftning. Samhället ska ställa sig på
brottsoffrets sida. Övergrepp och kränkningar av med-
människors integritet och egendom kan aldrig tole-
reras. Respekten för lagarna ska därför upprätthållas
med fasthet och förövare av brott ska skyndsamt lag-
föras.
Individualpreventionen, det vill säga avsikten att
avhålla från nya brott, ska innefatta en mångfald av in-
satser från samhällets sida. Den som är dömd för brott
ska återanpassas så att han eller hon i möjligaste mån
fortsättningsvis visar respekt för sina medmänniskor
och omgivningen genom att följa de i demokratisk ordning
beslutade reglerna.
36 | PRINCIPPROGRAM
Brottsförebyggande insatser
Det viktigaste sättet att bekämpa brottslighet är genom
förebyggande insatser och det är framför allt vuxnas
ansvar gentemot barn och ungdomar. Familjens roll att
fostra och leda de unga är av största vikt. Det offentliga
ska prioritera insatser som stärker föräldrars möjlighet
att kärleksfullt och positivt sätta gränser och ge stöd till
sina barn. Det offentliga ska vidare genom olika åtgärder
ge föräldrar möjlighet att tillbringa mer tid tillsam-
mans med barnen. En stark sammanhållning mellan
föräldrar och barn minskar riskerna för dåliga skolresultat
och för att unga hamnar i arbetslöshet, utanförskap
och dras in i brottslighet.
Vuxnas deltagande i barns och ungdomars vardag
behöver vara starkt. Frivilliga insatser från enskilda
och organisationer som engagerar sig för att ge barn
och ungdomar meningsfulla fritidsaktiviteter ska uppmuntras
och stödjas. Samhället måste vidare ge tydliga
signaler om vad som är rätt och vad som är fel. En
snabb reaktion på begångna brott och en ökad upptäcktsrisk
för förövarna är viktigt. Socialtjänsten, poli-
sen och skolan har en stor uppgift i detta avseende och
ska ha en nära samverkan med varandra för att på ett
tidigt stadium förhindra kriminalitet hos barn och ungdomar.
Skolans undervisning och relation till eleverna ska
vara så utformad att den väcker respekt för människans
PRINCIPPROGRAM |37
egenvärde och människolivets okränkbarhet. Staten
måste konsekvent upprätthålla de rättsregler som be-
slutats. Alla brott ska effektivt och utan undantag beivras,
också sådana som kan avfärdas som smärre brott
och förseelser.
Den övervägande delen av våldsbrottsligheten sker
under inflytande av alkohol och andra droger. Insatser
ska göras för att motverka ungas alkoholkonsumtion
och drogfria miljöer ska främjas.
Kriminal- och frivården ska ges tillräckliga resurser
för att kunna ge erforderlig vård och i övrigt stödja
och hjälpa dömda, både under och efter verkställighet
av påföljder, i syfte att förebygga fortsatt brottslighet.
Påföljder
Påföljder för brott ska tjäna flera ändamål: de ska av
hålla förövarna från nya brott och de ska avskräcka
andra från liknande handlingar samt skydda samhället
mot övergrepp och andra destruktiva handlingar. De
ska också så långt som möjligt göra att förövaren gottgör
brottsoffer ekonomiskt för det lidande eller den för-
lust som uppstått och visa brottsoffret respekt genom
att samhället ställer sig på brottsoffrets sida.
Straffet ska vara så utformat att det ger brottslingen
insikt om den skada som han har åstadkommit. Straffet
som utdöms för ett brott är därför ett sätt för brottslingen
att sona sin skuld både gentemot staten, som
38 | PRINCIPPROGRAM
har till uppgift att värna rättvisan, och gentemot brottsoffret.
Genom att avtjäna ett rättvist straff sonar å and-
ra sidan brottslingen sin skuld, och förtjänar därefter
att behandlas som vilken annan medborgare som helst.
Dödsstraff är ej förenligt med synen på människolivets
okränkbarhet. Den utdömda påföljden ska normalt
vara tidsbestämd.
För såväl förövare som brottsoffer kan det vara me-
ningsfullt att sammanträffa. Brottsoffret kan konfrontera
förövarna med sin upplevelse av brottet och förövarna
kan därigenom förstå vilken skada som har
åstadkommits och ges möjlighet att visa ånger och att
försöka sona sitt brott.
Samhällstjänst ska alltid övervägas i första hand
som påföljd för ungdomar som begått brott. Samhällstjänsten
har en både pedagogisk och social funktion som
syftar till att bryta ett brottsligt mönster hos den unge
och anpassa denne till ett normalt och meningsfullt liv.
Alla anstalter ska vara drogfria. Frivilligorganisationer
ska ges goda möjligheter att verka inom anstalterna till
gagn för de intagna och för samhällets insyn i anstalternas
verksamhet. Samhället har ett ansvar att stödja den
straffade med hjälp till drogfrihet, arbete, utbildning
och bostad för att denne efter avtjänat straff ska kunna
återinträda i samhället och inte återfalla i brottslighet.
Frivilligorganisationerna ska uppmuntras att vara
en aktiv del i detta arbete.
PRINCIPPROGRAM |39
Polis, åklagare och domstolar
Tilltron till rättssamhället bygger på att människorna
kan förlita sig på att en effektiv brottsbekämpning och
en fri och oberoende rättskipning ger trygghet för per-
sonlig integritet och egendom. Polisens uppgift är att
förebygga brott, upprätthålla ordning samt att utreda
och beivra brott. Nära och förtroendefulla kontakter
mellan polis och allmänhet ska utgöra grunden för ett
bra polisiärt arbete. Det utåtriktade brottsförebyggande
arbetet är viktigt och samarbetet med socialtjänst och
skola ska ges en hög prioritet.
Åklagarna ska skyndsamt väcka och utföra åtal. Det
är särskilt viktigt att myndigheterna reagerar snabbt på
brott som begås av ungdomar.
För att möta den internationella brottsutvecklingen
krävs ett väl fungerande samarbete över myndighetsgränser
och ett utvecklat internationellt polissamarbete.
Domstolarna ska stå fria och oberoende från
statsmakterna och handlägga mål och ärenden på ett
rättssäkert och effektivt sätt. Domstolsväsendet ska
vara organiserat så att domar och beslut kan ges inom
rimlig tid. Det är också viktigt med ett lokalt förankrat
rättsväsende.
40 | PRINCIPPROGRAM
2.4. Säkerhet och försvar
Krig och konflikter mellan såväl enskilda människor
som stater uppstår till följd av människans ofullkomlighet.
Vår rädsla för det okända, girighet, avund, maktlystnad
och prestige är ofta orsak till att en konflikt växer
och övergår i krig. En framgångsrik säkerhets- och
försvarspolitik bygger på tidiga varningssystem och
förhindrar och förebygger att konflikter leder till vålds
handlingar, förmår lindra dess konsekvenser och skyddar
människors liv, frihet och egendom.
Rätten till liv är en grundläggande mänsklig rättighet.
Respekten för den är en förutsättning för att den
enskilda människan ska kunna åtnjuta sina övriga rättigheter.
Rätten till liv, kroppslig integritet och respekt
för den personliga värdigheten innefattar även rätten
att försvara sig mot angrepp.
Vid konflikter har fredliga metoder, såsom diskussion
och förhandling, företräde framför vapenbruk.
Aggression och offensivt krig är inte etiskt försvarbart.
Utifrån ett kristdemokratiskt synsätt kan dock vapenmakt
brukas under iakttagande av följande kriterier,
och då alla andra ansträngningar att lösa konflikten
med fredliga medel har prövats:
• För att förebygga att konflikter växer, främja
uppbyggnad av fred och vara till stöd för samt
skydda olika humanitära hjälpinsatser.
PRINCIPPROGRAM |41
• Om det är ett försvarskrig måste det föreligga
ett rättfärdigt ändamål, det vill säga självförsvar,
skydda oskyldigas liv eller säkrande av
grundläggande mänskliga rättigheter.
• Vapeninsatsen måste stå i proportion till det
som avses att försvaras, och den förödelse som
därigenom uppstår. Aggression riktad mot civila
är ej försvarbar.
• Det måste alltid finnas en seriöst grundad utsikt
till framgång. Även försvarskrig upphör
att vara legitimt då det enbart leder till fortsatt
lidande och ödeläggelse.
Människosläktet utgör en enhet, vars medlemmar och
gemenskaper är etiskt bundna till varandra genom
ömsesidiga rättigheter och skyldigheter. Fred kan inte
byggas utan aktiva och skapande ansträngningar. För
att öka samt effektivisera internationellt samarbete
i dessa frågor bör lämpliga gemensamma institutio
ner finnas.
FN, EU,
NATO och OSSE är exempel på
internationella organisationer som stundtals varit
lyckosamma i att förebygga konflikter och därmed bi-
dra till en fredligare värld. I FN-stadgans första artikel
manifesteras emellertid den olösta spänningen mellan
stat och folk. Stadgan utgår från folkrätten, där folk
utgör naturliga gemenskaper med lika rättigheter och
42 | PRINCIPPROGRAM
självbestämmanderätt. FN:s medlemmar utgörs dock
av stater som åberopar suveränitet oavsett hur maktförhållandena
och de ofta godtyckliga gränserna har
kommit till. Något som också kan dela folk snarare än
förena.
Självständiga stater har ett stort värde, som
ansvariga för det gemensammas bästa inom sina
gränser. Men då stater misslyckas med att skydda
människors säkerhet, eller systematiskt bryter mot
mänskliga rättigheter finns det en förpliktelse att
ställa upp för utsatta medmänniskor. Aggression
får aldrig löna sig och ingen har rätt, i en attityd av
passiv neutralitet, att överge människor som utsätts
för krigshandlingar. Därför måste det i folkrätten
finnas regler för hur och när internationella organisationer
som FN och EU kan ingripa, även militärt,
för att förhindra systematiska övergrepp mot
civilbefolkningen också inom ett land, genom en så
kallad humanitär intervention. Det handlar om att
skapa en säkerhetspolitik som i högre grad bygger
på människors säkerhet istället för enbart staters
säkerhet.
Sveriges säkerhetspolitik ska präglas av samarbete,
förutseende och helhetslösningar inom en inter-
nationell säkerhetssamverkan. För att säkerställa att
Sveriges säkerhetspolitiska behov tillgodoses ska samverkan
med andra länder och organisationer vara en
PRINCIPPROGRAM |43
naturlig del av säkerhetspolitiken. En given förutsättning
för all sådan samverkan är att folkrätten och de
mänskliga fri- och rättigheterna respekteras. Målet
är att fördjupa fredsuppbyggnaden i vårt närområde,
i Europa samt i övriga världen. FN bör vara effektivt
och starkt som organisation för global krishantering,
och EU samt OSSE som regionala europeiska säkerhetsorganisationer.
Ett öppet och nära samarbete
med NATO bör, givet nämnda kriterier, vara en naturlig
del av svensk säkerhetspolitik.
Sverige ingår i EU där ett europeiskt säkerhets- och
försvarspolitiskt samarbete växer fram. Vi kan inte stå
neutrala om våra grannländer anfalls. Vi bör vara delaktiga
i att lösa säkerhetsproblem i Europa och närområdet,
och efter förmåga även i övriga delar av världen.
Svenska åtaganden ska främja bland annat europeisk
säkerhet och vara fredsbevarande. Genom ett europeiskt
försvarssamarbete stöds också den svenska försvarspolitiken
som syftar till fred och frihet. Svenska militära
insatser ska genomföras först efter självständiga
svenska beslut.
Kriser måste mötas med politikens alla preventiva
möjligheter. Säkerhetspolitiken bildar tillsammans med
utrikes- och försvarspolitiken liksom närings-, miljö-
och biståndspolitiken en helhet. Den bästa förutsättningen
för att undvika väpnade konflikter är att främja
respekten för de mänskliga rättigheterna och att säkra
44 | PRINCIPPROGRAM
en demokratisk samhällstradition. Dessa grundvärden
måste ständigt erövras och försvaras.
Nya typer av konflikter och hot leder till ett vidgat
säkerhetsbegrepp. Hoten sträcker sig från den hårda
kärnan av traditionella hot till dem som följer av det
moderna samhällets sårbarhet. Sverige måste kunna
möta angrepp från internationell kriminalitet, terrorism,
cyberkrigföring, biologiska vapen, kemiska vapen
och kärnvapen. Dessutom krävs förmåga att hantera
nya konflikter av bland annat inomstatlig karaktär och
där mänskliga rättigheter kränks eller när utomstatliga
aktörer agerar för att överta territorier.
Försvarsmaktens huvuduppgift är att värna människors
liv och frihet. Det sker i regel bäst genom att värna
territoriell integritet och utöva gränsskydd samt
värna fredstida yttre säkerhet. Därutöver krävs att total-
försvaret förmår upprätthålla beredskap för att kunna
delta i hanteringen av katastrofer och andra svåra påfrestningar
i samhället samt att delta i förebyggande åtgärder
för att begränsa riskerna för sådana. Dessutom
bör Sverige kunna delta, efter beslut i FN:s säkerhetsråd
eller utifrån folkrättsligt godtagbara kriterier, även utanför
Europa. Försvarsmakten ska ha en sådan styrka,
sammansättning, beredskap och gruppering att den
kan verka krigsavhållande vid säkerhetspolitiska kriser
i närområdet.
Alla svenska medborgare ska omfattas av en total-
PRINCIPPROGRAM |45
försvarsplikt. Därigenom förankras det svenska försvaret
hos det svenska folket. På vilket sätt personal-
försörjningen ska tryggas och vilka som ska tas ut för
utbildning i fred ska avgöras utifrån försvarets uppgifter
och hotbilder. Den som är verksam inom försvarsmakten
bör se på sig själv som varande i fredens tjänst
och väktare av medmänniskors trygghet och frihet.
Militärutbildning bör så långt som möjligt bygga på frivillighet
och de som av samvetsskäl inte vill göra vapentjänst
inom totalförsvarsplikten, ska bemötas med res-
pekt och beredas tjänstgöring med civilplikt.
Det samlade totalförsvaret måste ha tillräckliga re-
surser för att kunna garantera befolkningen ett gott
skydd mot effekterna av såväl civila katastrofer som
aktuella militära hotbilder. Det ekonomiska försvaret
är en viktig del av totalförsvaret. Sverige ska i princip
kunna svara för befolkningens livsmedels- och energiförsörjning
samt hålla en god beredskap inför avspärrning
av utrikeshandeln.
Civilmotstånd och andra alternativa försvarsfor-
mer ska vara ett komplement till det militära försvaret
och vara en möjlighet till aktiva insatser för medborgare,
som utan att bruka vapen vill delta i försvaret av
Sverige.
Som en följd av försvarets uppgifter krävs en försvarsmateriell
kompetens inom landet, vilket förutsätter
en inhemsk försvarsindustri. Vapenexporten ska begrän
46 | PRINCIPPROGRAM
sas till demokratiska stater och omgärdas av noggrann
kontroll. Export ska ej gå till offensivt krigförande länder
eller till stater där det förekommer systematiska kränkningar
av mänskliga rättigheter.
2.5. Europeiska unionen (EU)
Människors gemensamma angelägenheter avgörs på
en mängd olika nivåer i samhället. Det är gemensam-
ma erfarenheter av det sena 1900talet
att alltfler sådana
angelägenheter måste lösas genom internationellt
samarbete. Den enskilde medborgarens problem och
möjligheter är i allt större utsträckning ett resultat av
internationella omständigheter.
Det är denna koppling till den enskilda människans
verklighet, som gör den europeiska unionen nödvän-
dig. EU är en strävan att på över- och mellanstatlig nivå
skapa det medborgarskap – ett demokratiskt ansvarstagande
– som är nödvändigt för att bygga ett gott samhälle.
Vi vill skapa ett medborgarnas Europa, där unionen
är öppen för medborgarnas kontroll och där med-
borgarnas trygghet och välstånd skyddas av unionen.
EU får aldrig bli enbart en intressegemenskap.
Unionens folk förenas också av gemensamma vär-
den som grundar sig i vårt gemensamma arv från den
judisk-kristna traditionen och humanismen. Här ligger
ett starkt och livskraftigt arv som EU-länderna
har att förvalta. Idag grundar sig vår gemenskap för-
PRINCIPPROGRAM |47
utom på dessa grundläggande traditioner, också på
övertygelsen om det demokratiska systemet och de
mänskliga rättigheterna. Till detta kommer den socia-
la marknadsekonomin. Denna värdegemenskap bör
EU söka att stärka, utan att för den skull resa murar
mot omvärlden. Tvärtom måste EU:s relationer till
omvärlden präglas av respekt och dialog.
Det yttersta målet för EU är att vara garant för fred,
säkerhet och dialog mellan de europeiska folken. Principen
bör vara att unionen är öppen för varje europeiskt
land som delar grundläggande värden om demo-
krati och mänskliga rättigheter samt bygger på den
sociala marknadsekonomin.
I kristdemokratin är övertygelsen om alla människors
absoluta och okränkbara värde grunden för relationerna
med andra folk. Europeisk säkerhet skapas
genom gränsöverskridande samarbete och solidaritet.
EU måste också ha en samordnad förmåga att självständigt
hantera kriser av militär eller civil natur inom
eller invid unionens gränser. Varje medlemsstat måste
självständigt få ta ställning till deltagande i ett eventuellt
gemensamt territorialförsvar.
Det följer av engagemanget för internationell gemenskap
att Europa ska vara öppet mot omvärlden.
EU har ett ansvar att bidra till rättvisa globala spelregler
som kan ge alla länder möjlighet till en hållbar
utveckling. Det handlar om en förlängning av den krist
48 | PRINCIPPROGRAM
demokratiska idén om samhällsgemenskap. Genom
en sammanhållen politik inom utvecklingsbistånd,
handelspolitik och utrikespolitik kan EU bidra till
detta. Handels- och jordbrukspolitiken måste göras
förenliga med internationell solidaritet. Det är också
EU:s skyldighet att vara öppen för de människor
som söker skydd från förtryck och våld. En gemensam
asylpolitik är önskvärd för att dela ansvaret mellan
EU:s länder.
På det ekonomiska området kan EU bidra till välståndets
uppbyggnad genom att utveckla och förbättra
den inre marknaden. Det måste ske genom att förenk-
la regler och förbättra konkurrensen, genom att bryta
upp slutna marknader och monopol, och att förhindra
otillbörligt statligt stöd. På så vis kan EU skapa bättre
möjligheter för enskilt företagande och därigenom för
människor att genom eget arbete skapa sig ekonomisk
trygghet.
EU ska vara en social och miljömässigt hållbar mark-
nadsekonomi. Kristdemokratiskt tänkande har inspirerat
den europeiska modellen, som förenar personlig frihet
med samhälleligt ansvarstagande i form av ett socialt
skyddsnät för alla. Det är angeläget att motverka de ten-
denser till ökade klyftor som kommer med nya strukturförändringar.
Bäst görs detta genom att EU-länderna
skapar förutsättningar för livslångt lärande och en dynamisk
ekonomisk utveckling i alla regioner.
PRINCIPPROGRAM |49
Full sysselsättning och goda ekonomiska villkor
i Europa kan åstadkommas genom en entreprenörsvänlig
och flexibel ekonomi som gynnar det personliga
initiativet. Endast då kan EU:s inre marknad komma
till sin fulla rätt. Varje land har dock rätt att själv välja
utformningen av sin ekonomiska politik.
EU:s inre marknad bygger på visionen om att en allt
mer sammanflätad europeisk ekonomi säkrar freden.
Med en inre marknad förstärks dessutom konkurrenskraften
och den ekonomiska dynamiken. För att den
inre marknaden ska fungera långsiktigt krävs ett nära
och solidariskt samarbete inom penning- och växelkurspolitiken.
En gemensam valuta har fördelar, men förutsätter
dels ökad överstatlighet, dels att alla deltagarländer
tillämpar samma stränga budgetdisciplin och lever
upp till gemensamt beslutade regler i alla delar. Det är
önskvärt att hela Europa binds samman till en öppen
gemenskap. Då krävs också gemensamt stöd till de regi-
oner som har störst problem att anpassa sig till utvecklingen.
Jordbrukspolitiken inom EU måste tillhandahålla
förutsättningar för ett konkurrenskraftigt europeiskt
jordbruk förenligt med internationell solidaritet och en
levande landsbygd, som dessutom tjänar som garant
för biologisk mångfald, god djurhållning och livsmedel
framställda på ett miljömässigt hållbart sätt.
Då miljöproblemen är gränsöverskridande till sin
50 | PRINCIPPROGRAM
natur är EU i många fall den mest lämpliga nivån för att
arbeta med miljöproblemen i vår världsdel. Förvaltarskapsprincipen
måste vara förankrad och få en tydlig
tillämpning i EU. Det innebär att en långsiktigt hållbar
utveckling måste vara målet för samtliga EU:s politikområden.
Försiktighetsprincipen och principen om att
förorenaren betalar, bör vara centrala i miljöarbetet
i EU. EU bör verka för att en grön skatteväxling sker
inom samtliga EU-länder. Miljöpolitiken måste vara
så flexibel att varje land och region kan anpassa åtgärder
efter sina unika förhållanden. På global nivå måste
EU verka för en lösning av klimatproblemet. Miniminivåer
för miljöavgifter ska kunna fastställas genom
majoritetsbeslut inom EU.
Det krävs en ökad samordning av energipolitiken på
EU-nivå. EU-länderna måste samarbeta för att möta de
utmaningar som globala klimatförändringar medför.
Även försörjningstryggheten utgör en gränsöverskridande
utmaning. Gemensamma åtgärder för bättre en-
ergihushållning krävs.
En stärkt miljögaranti med omvänd bevisföring
bör finnas. Detta innebär att det är upp till den som är
minst miljövänlig att bevisa att den så kallade miljögarantin
inte kan tillämpas.
Det krävs ett nära samarbete på EU-nivå för att
motverka allvarlig gränsöverskridande brottslighet
och smuggling. Handeln med droger och människor
PRINCIPPROGRAM |51
bör vara prioriterade områden i brottsbekämpningen.
Åklagare och polismyndigheter inom EU måste samordna
sin verksamhet. Det europeiska polissamarbetet
ska vara väl utvecklat samtidigt som dess befogenheter
ska vara tydligt avgränsade, och skyddet för den
personliga integriteten värnas.
Europeiska unionens funktionssätt måste kunna
fungera med ett stort antal medlemmar. Ändringar
i fördragen ska beslutas med enhällighet. Alla med-
lemsstater ska även godkänna överföring av utökad be-
slutsrätt till EU. Majoritetsbeslut ska vara regel inom
EU:s kompetensområde.
EU bör ha en konstitution som på ett tydligt sätt vi-
sar maktfördelningen mellan EU och medlemsstaterna
samt beslutsordningen i unionen. Demokratisk kontroll
och öppenhet måste vara grundläggande för en sådan
konstitution. Beslutsprocessen måste vara överblick-
bar för medborgarna och därmed ge möjlighet att utkräva
ansvar. Innebörden i den svenska offentlighetsprincipen
bör gälla i EU. Det bör tydligt vara fastslaget
vilka EU:s kompetensområden är, och vilka de inte är.
En avgränsning av EU:s uppgifter är nödvändig för att
förhindra ovälkommen centralisering. En mekanism
för tillämpning av subsidiaritetsprincipen i beslutsprocessen
måste finnas.
Europaparlamentet ska ha ett enda säte. Inom unionen
bör en flexibel integration tillåtas, för att ge län
52 | PRINCIPPROGRAM
der möjlighet att fördjupa samarbetet i sin egen takt
och ge grupper av medlemsstater möjlighet att utveck-
la egna angelägenheter. Det är också grundläggande
att respekten för nationell kultur och inhemska språk
garanteras.
PRINCIPPROGRAM |53
54 | PRINCIPPROGRAM
KAPITEL 3. Människan – unik eller ett
djur bland alla andra?
ÄR DET INTE HÖJDEN AV HÖGMOD och egoism att tillmäta
människan värde och rättigheter som vida överträffar
andra varelsers? Finns det egentligen något legitimt
skäl att värdera en människans liv högre än till exempel
schimpansens, vars gener till mer än 98 procent är
gemensamma med människans?
Enligt den kristna traditionen är det utifrån uppfattningen
om människan som en person, som gränsdragningen
mellan människa och djur bör motiveras. Vad
menas då med att människan – till skillnad från djuren
– kan beskrivas i termer av en person? Personbegreppet
innebär att människan är en unik individ och
att hon som sådan inte tillhör någon annan än sig själv.
Det innebär att ingen människa kan reduceras till en
handelsvara, någon annans ägodel eller en del av ett
större kollektiv.
Samtidigt är en person mycket mer än en individ.
Personen tillhör visserligen ingen annan än sig själv
men är likväl inte sig själv nog. Hon är istället en gemenskapsvarelse
som utvecklas i relation till andra
människor. Människan är således både en social varelse
och en självständig individ. Men det är inte främst i
dessa avseenden som hon skiljer sig från djuren. Tvärt-
PRINCIPPROGRAM |55
om kan även åtskilliga djur karaktäriseras som enskilda
individer i flock.
Det som ger människan hennes absoluta och okränkbara
värde och därmed hennes särställning är hennes rationella
natur. Med rationell natur avses det som vi också
ibland kallar förnuft. Det handlar om hennes möjlighet
att göra medvetna val, att reflektera över sin egen existens
och kunna ägna sig åt verksamheter bortom primära drifter
och instinkter. Konst, intellektuell förkovran och existentiell
ångest är vitt skilda exempel på uttryck som denna
exklusiva mänskliga natur ger upphov till.
Människans rationella natur innebär också att hon
inte är bunden till instinkter utan hon är en moralisk aktör,
fri att välja mellan ont och gott och därmed också an-
svarig för sina handlingar. Hennes särställning inbegriper
därför inte bara rättigheter utan i minst lika hög grad mo-
raliska skyldigheter. Detta betyder bland annat att människan
är förpliktigad att ta ansvar för djuren, så att de be-
handlas med respekt och omtanke, och därmed komma
till rätta med onödigt lidande hos djur. Samtidigt vore det
felaktigt att utvidga den status som människan har till att
också omfatta djuren. Det är endast människan som har
inneboende förutsättningar att skilja mellan gott och ont
och därmed också har ett moraliskt ansvar för sina hand-
lingar.
Det förhållandet att människor i olika sammanhang
är mer eller mindre oförmögna att handla rationellt var-
ken upphäver hennes rationella natur eller undergräver
56 | PRINCIPPROGRAM
hennes absoluta och okränkbara värde. Att vara av ratio-
nell natur är inte detsamma som att handla – eller att ens
vara förmögen att handla – rationellt. Ett exempel tydliggör
vad som avses. En människa som sover kan inte
handla rationellt. Ändå är personen alltjämt av rationell
natur. Handlingsmönstret i detta tillstånd kännetecknas
knappast av agerande som vi brukar räkna som rationellt,
till exempel noggranna överväganden och kalkylerade val.
Ändå är personen alltjämt av rationell natur.
Yttringar av rationalitet är därför inte avgörande för
människans rationella natur eller hennes värde. Detta är
viktigt att komma ihåg när förmågan till rationalitet saknas
eller slås ut av allvarligare anledningar än sömn, till
exempel demens, olyckor eller psykisk sjukdom. Den rationella
naturen konstituerar människan, den är inte val-
fri, utbytbar eller tillfällig utan finns med från tillblivelse
till dödsögonblick. Eventuella brister i förmågan att vara
rationell påverkar inte detta förhållande.
I själva verket är alla människors handlande förknip-
pat med en varierande grad av bristande rationalitet. Likaväl
som människan ibland visar prov på hoppingivande
förnuftighet, kännetecknas också hennes handlingar tyvärr
alltför ofta av obegriplig ondska och dumhet. Insik-
ten om att detta dubbla stråk också tillhör den mänskliga
naturen, kallas i kristen tradition för ofullkomlighetstanken.
Den leder till slutsatsen att det är i gemenskap
och samarbete med andra människor som vi bäst kompenserar
dessa brister.
PRINCIPPROGRAM |57
3.1. Äldre och unga
Samhället måste skapa förutsättningar för att människor
ska få kunna växa upp och åldras under trygga och
värdiga former. Respekten för alla människors absoluta
och okränkbara värde måste upprätthållas under
hela livscykeln. Värdigheten i ett samhälle kan bäst
bedömas utifrån hur man bemöter de mest behövande
människorna.
Att det finns representanter i olika åldrar och därmed
skiftande perspektiv i olika beslutande församlingar
är en förutsättning för ett gott beslutsfattande.
Det är också viktigt att skapa mötesplatser mellan
unga och äldre i samhället. I generationsmötet knyts
kontakter. Där utbyts erfarenheter som kan medverka
till ökad förståelse och stärkt samhällsgemenskap.
Äldre
De äldre utgör en stor tillgång. De representerar en
mångårig livserfarenhet som bör komma hela samhäl-
let till del. Kontakten med denna erfarenhet är ett helt
avgörande villkor för ett vitalt och växande samhälle.
I takt med den ökade medellivslängden vill många
äldre med god hälsa fortsätta att arbeta i yrkesliv och
företagande. Det är viktigt att samhället tar till vara
denna resurs. Samhället måste även skapa förutsättningar
för att äldre ska kunna hålla sig friska längre
och forma lösningar som möjliggör ett fortsatt aktivt liv
även som pensionär.
58 | PRINCIPPROGRAM
Alla medborgare ska kunna åldras med värdighet. Det
innebär att service, vård och omsorg ska vara tillgänglig
och ges utifrån en helhetssyn på den enskilde med hänsyn
till själsliga, andliga och materiella behov. Denna samhälleliga
skyldighet innebär att äldreomsorgen måste vara
väl utbyggd med hemtjänst och hemsjukvård, olika former
av dagverksamhet samt ett varierat utbud av boende-
former.
Äldres inflytande i form av patient,
pensionärseller
brukarföreningar ska uppmuntras.
Individuella behov ska vara utgångspunkten för
service, vård och omsorg och förhållningssättet ska
genomsyras av respekt för den enskildes integritet och
rätt till självbestämmande. Därför måste utformningen
av det stöd som ges präglas av valfrihet. En stor öppenhet
måste finnas för olika former av vård och om-
sorg. Äldreomsorgsverksamheten ska därför bedrivas
i både privat och offentlig regi. Genom stödinsatser
ska det också finnas möjlighet att bo kvar hemma för
dem som så önskar. Det är viktigt att den ovärderliga
resurs som anhöriga oftast utgör förvaltas väl genom
bemötande och tillgång till råd och stöd.
Finansieringen av insatserna inom vård- och om-
sorgsverksamheten ska vara solidariskt utformad. Det
får aldrig bli en ekonomisk fråga om man ska kunna
få tillgång till den service, vård och omsorg man be-
höver. Avgifter ska utformas med detta som utgångspunkt.
Det är viktigt att man som vårdtagare och anhörig
PRINCIPPROGRAM |59
har kännedom om vilka krav som kan ställas på vård-
och omsorgsgivaren. Därför ska det finnas värdighetsgarantier
inom vård och omsorg som konkret anknyter
till de villkor under vilken verksamhet bedrivs.
Unga
Ungdomsåren är i hög grad den tid då individens identitet
formas. Den utvecklas i samspel med föräldrar och
familj, andra små naturliga gemenskaper och det omgivande
samhället. Ungdomar behöver vuxna i sin närhet
som har ork och tid att vara den trygghetsfaktor som är
en förutsättning för frigörelseprocessen och identitetsskapandet.
Ungdomar har rätt till goda uppväxtvillkor
som tillgodoser både behovet av trygghet och personlig
utveckling. De offentliga insatserna får inte utformas
eller genomföras så att de leder till att de unga, deras
föräldrar och andra vuxna i deras närhet hindras från
att ta sitt personliga ansvar. Däremot ska det offentliga
stödja de frivilliga krafterna och ha det yttersta an-
svaret för att särskild omsorg eller insatser erbjuds vid
behov.
I det politiska systemet måste man lyssna på och
beakta ungdomars synpunkter när beslut fattas. Detta
är särskilt viktigt när det gäller yngre som saknar
rösträtt. Många beslut som fattas av vuxna får större
konsekvenser för barn och ungdomar än för beslutsfattarna
själva. Det kan till exempel gälla beslut rörande
skuldsättning, skolans utformning eller miljö
60 | PRINCIPPROGRAM
frågor. Detta understryker betydelsen av att ungdomar
får komma till tals i det politiska beslutsfattandet.
Kanaler som kan användas för att inhämta ungdo-
mars synpunkter kan vara föreningar som organiserar
barn och unga samt olika organ för ungdomar i
den kommunala organisationen. Alla politiska be-
slut bör fattas i enlighet med förvaltarskapsprincipen,
vilket innebär att konsekvenserna av besluten
ska beaktas utifrån ett framtidsperspektiv. Resurser
i form av en ren miljö, ansvarsfullt skötta offentliga
finanser och ett robust försäkringssystem måste
säkerställas.
3.2. Hälsa och sjukdom
Hälso- och sjukvården ska utgå från att varje männi-
ska är unik och att alla människor har samma absoluta
och okränkbara värde. Trygghet, tillit och självbestämmande
är, utöver grundläggande värden som liv
och hälsa, viktiga värden i hälso- och sjukvården. Det
innebär att man inom vården ska ha en helhetssyn på
människan som tar hänsyn till kroppsliga, själsliga
och andliga behov. Hälso- och sjukvården ställs inför
stora utmaningar när livslängden ökar, tekniska och
medicinska landvinningar skapar möjligheter till fler
och bättre insatser samtidigt som befolkningens förväntningar
på hälso- och sjukvården förändras och
stegras. Det är positivt att människors hälsa förbättras
och att livskvaliteten ges förutsättningar att öka
PRINCIPPROGRAM |61
genom förebyggande arbete och effektiva behandlingar.
Ohälsa relaterad till psykosociala faktorer och
stress är dock allvarliga problem som kräver insatser
från såväl hälso- och sjukvården som medmänniskor,
arbetsgivare och andra aktörer i samhället.
Den solidariskt finansierade hälsooch
sjukvår-
den är välfärdens kärna och ska vara behovsstyrd. En
efterfrågestyrd hälso- och sjukvård bryter mot principen
om alla människors absoluta och okränkbara
värde. Men en hälso- och sjukvård byggd på människovärdes-
och behovsprincipen kräver prioriteringar.
Med detta följer en avgränsning mot de åtaganden
som inte omfattas av en solidarisk finansiering.
Sådana
insatser bör den enskilde själv välja, finansiera och
prioritera.
Den solidariskt finansierade hälsooch
sjukvår-
den ska vara ändamålsenlig och kostnadseffektiv, säker
för patienterna och baserad på kunskap och be-
prövad erfarenhet, det vill säga evidensbaserad. Vår
gemensamma hälso- och sjukvård ska kännetecknas
av kvalitet, mångfald och valfrihet. Flera olika vårdgivare
kan stimulera till nytänkande och tillföra vår-
den nya dimensioner. Privata, kooperativa och ideellt
drivna alternativ ska ges förutsättningar att utvecklas.
Medborgarna ska ges frihet att själva välja vårdgivare.
Vård- och värdighetsgarantier, som grundar sig på etiska
prioriteringar, ska finnas.
Vården ska vara jämlik och tillgänglig för hela be
62 | PRINCIPPROGRAM
folkningen. Även människor som har svårt att nyttja
sin valfrihet ska ha tillgång till en god, trygg och vär-
dig vård.
Hälsa, i vid mening allt från kost och motion till
yttre miljö och relationer, handlar om att få leva ett så
friskt liv som möjligt, utifrån sina egna förutsättningar.
Hälsofrämjande arbete ska stimuleras. Sociala och ekonomiska
villkor, arbetsmiljö och levnadsvanor är viktiga
faktorer för hälsoutvecklingen. Folkhälsoarbetet
får därför inte inskränkas till hälso- och sjukvården
utan kräver ett gemensamt ansvarstagande och samverkan
mellan olika samhällsaktörer.
Alla ska kunna förlita sig på att den vård och om-
sorg man en dag kommer att behöva då står till förfogande.
Tillgång till hälso- och sjukvård vid behov är i
vid mening en rättighet för alla invånare. Att som patient
få tillgång till information, kunna påverka vård
och behandling, att få rätt vård i rätt tid och ett bra be-
mötande av vårdpersonalen ger förutsättningar för re-
spekt och tillit.
Många drabbas någon gång under livet av psykisk
ohälsa. Psykiatrisk vård och omsorg ska präglas av till-
gänglighet och flexibilitet utifrån patientens behov.
Särskild vikt ska läggas vid snabb och tillgänglig kompe-
tens för barn och ungdom med psykisk ohälsa.
Anhörigas vårdinsatser är en ovärderlig tillgång
som behöver tas tillvara, synliggöras och uppmuntras.
Men vård av anhöriga måste bygga på frivillighet.
PRINCIPPROGRAM |63
Tandvården är en del av hälso- och sjukvården. Alla
ska ha tillgång till god tandvård.
Läkemedel är en väsentlig del av de flesta behandlingsmetoder.
Nya och hälsoekonomiska läkemedel utvecklas
ständigt. Det är angeläget att kunskap från den
komplementära/alternativa medicinen tas till vara inom
den etablerade hälso- och sjukvården utan att det görs
avkall på krav om säkerhet och evidens. Läkemedel ska
efter särskilt godkännande omfattas av ett solidariskt
finansierat system.
Ett försäkringssystem ska finnas för
medicinskt felbehandlade patienter.
3.3. Medicinsk etik
Rätten till liv är den grundläggande förutsättningen för
övriga mänskliga rättigheter. Det absoluta och okränkbara
människovärdet är knutet till människans exis-
tens, från tillblivelsen till livets slut. Mot denna bakgrund
anser vi att rätten till liv ska grundlagsfästas.
Traditionell medicinsk etik utgår från människovärdesprincipen.
Den har sina rötter i den kristna traditionen
och i den grekiska läkekonsten från Hippokrates
och framåt. Människan är ett mål i sig. Den sjuka
människan får inte behandlas på ett kränkande sätt
eller som ett medel för någonting annat. Alla människors
absoluta och okränkbara värde ska därför präg-
la ramar, regler och praktik inom det medicinsketiska
området.
Ett annat synsätt på människan går tillbaka till kon
64 | PRINCIPPROGRAM
sekvensetiken eller utilitarismen.
För denna etik finns
inget specifikt människovärde.
Det enda värdet är den
kalkylerbara nyttan och i medicinska sammanhang
njutning eller frånvaro av lidande. Följden av ett sådant
sätt att se på liv och lidande blir att människolivet
i sig är underordnat att minimera lidande. Att
döda för att förhindra lidande kan då betraktas som
en rättfärdig handling. Detta strider mot människovärdesprincipen.
Synen på det absoluta och okränkbara människovärdet
har lett till ytterligare principer om godhet, rätt-
visa, självbestämmande och om att inte skada. Det
betyder att patienten ska behandlas väl och inte dis-
krimineras. Utredning och behandling får inte ske mot
patientens vilja annat än vid vårdintyg. Den ofta komplexa
verkligheten leder till etiska dilemman. Hur vi än
väljer kan resultatet bli något vi inte önskar, något som
är moraliskt felaktigt. Sådana moraliska dilemman existerar
och man måste ta hänsyn till dem när lagar stiftas
och reformer genomförs. Staten och lagstiftningen
har till uppgift att informera, tydliggöra dilemmat,
ange önskad inriktning och ge rådrum inför beslut. Li-
kaså måste respekt finnas för sjukvårdspersonal så att
ingen tvingas att delta vid ingrepp som strider mot det
egna samvetet.
Moraliska dilemman och omöjligheten att välja rätt
när alla handlingsalternativ i någon mening blir fel får
inte tas till intäkt för att hävda att de grundläggande
PRINCIPPROGRAM |65
medicinsk-etiska principerna inte är giltiga. Snarare vi-
sar moraliska dilemman att tillvaron inte är enkel och
målad i svart eller vitt.
Förmågan till omtanke och kärlek är en del av den
mänskliga identiteten. Det är naturligt att föra detta
vidare till nästa generation. Oförmåga att få barn kan
därför bli en smärtsam upplevelse. Samtidigt är det en
gåva att kunna få barn – inte en rättighet. Det följer av
människovärdesprincipen att ingen kan bli ett medel
för någon annan. Vid hjälp mot barnlöshet bör det naturliga
förloppet eftersträvas så långt möjligt. Adoption
bör underlättas med olika statliga eller andra of-
fentliga åtgärder. Fosterdiagnostik ska användas för
att diagnostisera sjukdomar i avsikt att bota, förebygga
sjukdom eller skydda barnet. Ökade möjligheter till ti-
dig upptäckt av sjukdomsanlag med utsorterande syfte
kan leda till att människor värderas olika. Det gäller
inte bara det anlagsbärande mänskliga embryot eller
fostret utan även dem som lever i samhället med just
dessa sjukdomar eller funktionsnedsättningar. Foster-
diagnostik ska vara i livets tjänst.
Genetiska tester på vuxna avseende risk för sjukdomsanlag
ska endast utföras efter den enskildes egen
begäran och/eller informerat samtycke. Lager av blod-
prov och andra vävnadsprover från människor är att
betrakta som genetiska personregister och ska behand-
las med sekretesskydd. Av de etiska principerna följer
även att information om en människas arvsmassa en
66 | PRINCIPPROGRAM
bart får lämnas ut efter personens samtycke. Arbetsgivare
eller försäkringsbolag och liknande får ej ställa
gentest som villkor för arbete eller försäkring.
Det är varje värdeförankrad demokratis ansvar att
värna livet allt ifrån dess tillblivelse. En abortsituation
är därför en konflikt mellan rätten till liv och de blivande
föräldrarnas situation i de fall man inte tycker sig ha
möjlighet att fullfölja graviditeten.
Mot bakgrund av människovärdesprincipen är det
omöjligt för staten och lagstiftaren att ställa sig neut-
rala till det etiska dilemma som en abort innebär. En
abort innebär att ett liv släcks. Lösningen på detta dilemma
är emellertid inte förbud. Erfarenheten visar
att där aborter inte är tillåtna utförs de ändå, och då
med metoder som hotar kvinnors liv och hälsa. Det är
inte rimligt att någon annan än kvinnan under graviditetens
första fas fattar det avgörande beslutet om en
eventuell abort.
Målet ska emellertid vara ett samhälle där aborter
inte efterfrågas. Samhällets uppgift måste vara att genom
förebyggande arbete minska oönskade graviditeter
samt att erbjuda bästa möjliga stöd för att inte praktiska,
ekonomiska eller sociala svårigheter ska utgöra
hinder för att fullfölja graviditeten. I detta samman-
hang är det också centralt att arbeta för ett barnvänligare
samhälle där föräldraskap på olika sätt under-
lättas och uppmuntras.
Människovärdet är lika absolut och okränkbart även
PRINCIPPROGRAM |67
när döden närmar sig. En värdig död med en god vård i
livets slutskede är i överensstämmelse med människovärdesprincipen
och människans djupaste önskan.
Sjukvården ska stå i livets tjänst. Aktiv dödshjälp av-
visas därför och istället krävs en helhetssyn som syf-
tar till en avancerad omvårdnad och smärtlindring
vid livets slut. Personalen ska erhålla utbildning och
fortbildning som leder till medvetenhet om existentiella
frågor. Det är dessutom angeläget att arbeta för en
positiv attityd till organdonation. Donatorns vilja ska
vara avgörande.
3.4. Personer med funktionsnedsättning
Myten om den perfekta människan som ideal och norm
riskerar att bli ett hot mot viktiga värden som delaktighet
och solidaritet. Politiken måste förankras i en människosyn
som både tillmäter människan ett absolut och
okränkbart värde och erkänner att alla människor är
olika med olika begåvning, intressen och förutsättningar.
Den kristna människosynen uppfyller dessa krav.
Graden av funktionsnedsättning är inte statisk,
utan är till del en följd av samhällets beredvillighet och
förmåga att gå människor med funktionsnedsättning
till mötes. Funktionsnedsättningen blir i själva verket
ett handikapp för den enskilde först när samhället inte
förmår att kompensera bristerna.
Personer med funktionsnedsättning riskerar att i
olika sammanhang bli negativt särbehandlade. Detta
68 | PRINCIPPROGRAM
är diskriminering och kan aldrig tolereras. Därför be-
höver det finnas en lagstiftning mot diskriminering.
Det viktigaste arbetet mot diskriminering görs emellertid
under uppväxtåren. Av de gemensamma samhälleliga
institutionerna har framförallt förskola och skola
en viktig uppgift att förmedla normer och värderingar
som bygger på den kristna människosynen om varje
persons absoluta och okränkbara värde.
Men arbetet för personer med funktionsnedsättning
får inte begränsas till åtgärder som förhindrar negativ
särbehandling. Även insatser som är kompensatoriska
minskar betydelsen av funktionsnedsättningen och är
därför nödvändiga. Här handlar det om att minska
människors funktionsnedsättning i samhället. En
viktig ledstjärna i detta avseende är FN:s konvention
om rättigheter för människor med funktionsnedsättning.
Det är befogat att använda lagstiftningsinstrumentet
för att underlätta situationen för per-
soner med funktionsnedsättning. Det bör fin-
nas en rättighetslag som skapar förutsättningar för
goda levnadsvillkor. Ett annat viktigt sätt att minska
funktionsnedsättningens betydelse är att öka till-
gängligheten i samhället. Det ska vara självklart
att offentliga inrättningar, anläggningar och informationssystem
utformas med höga krav på tillgänglighet.
Likaså måste kultur- och fritidsaktiviteter vara
tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.
I detta sammanhang måste särskild uppmärksamhet
PRINCIPPROGRAM |69
ägnas åt barn med funktionsnedsättning eftersom de
sällan kan hävda sina rättigheter själva med samma
kraft som de vuxna. FN:s barnkonvention stadgar att
barnets bästa ska komma i främsta rummet.
Såväl hjälpmedel som utbildning, vård, omsorg och
service av olika slag ska utformas efter den enskildes
behov. Ansträngningar måste göras för att säkerställa
en hög grad av valfrihet i detta sammanhang. Vem som
ska utföra tjänsten ska den enskilde själv få bestämma.
Långt ifrån alla funktionsnedsättningar är synliga.
Detta ska emellertid inte påverka utformningen av
samhällets stöd som alldeles oavsett funktionsnedsättningens
karaktär ska vara anpassat och effektivt. Även
personer med icke synliga funktionsnedsättningar har
samma rätt till samhällets stöd som de med mer fysiskt
betingade funktionsnedsättningar. Särskilt viktigt är
att arbeta mot de fördomar och skamkänslor som i allt
för stor utsträckning präglar attityderna till psykiska
sjukdomar.
Det offentligas hjälp till anhöriga ska vara flexibel,
utgå från den enskildes önskemål och integritet samt
vara utformat efter subsidiaritetsprincipen, vilket innebär
att insatserna ska vara stödjande och kompletterande
istället för styrande och ersättande.
3.5. Kultur
Mänskligheten har i alla tider kännetecknats av en
obändig skaparlust. I historien har detta satt outplån
70 | PRINCIPPROGRAM
liga spår. Utan kulturellt skapande av exempelvis mu-
siker, författare, konstnärer och skådespelare skulle
världen vara mycket fattig. Människans kulturella verksamhet
genom historien visar att hon inte kan reduceras
till enbart en biologisk varelse med uteslutande
materiella behov. I den människosyn som kristdemokratin
bygger på betonas istället vikten av att anlägga
ett helhetsperspektiv på människan, där hennes and-
liga och själsliga dimensioner tas på djupaste allvar.
Genom kulturen får vi rötter till vår historia, me-
ning i nuet, visioner för framtiden och möjlighet att ingå
i ett sammanhang. Kulturen hjälper oss att bli hela som
människor, och som en del i det har den ett unikt egenvärde
och får inte begränsas till en avgränsad sfär utan måste
få genomsyra samhällets alla delar.
Sveriges ursprungsbefolkning och nationella minoriteter
är en levande del av det svenska samhället och
deras språk är en värdefull del av den svenska kulturen.
Genom att tillerkänna samer, sverigefinländare,
tornedalingar, romer och judar språkliga och etniska
rättigheter stärks deras självtillit och kulturella identitet.
Det är viktigt att dessa gruppers behov och intres-
sen beaktas i alla delar av landet och på alla nivåer i den
offentliga sektorn.
För att människans kreativitet ska slå ut i full blom
måste den omges av fri livsluft. Därför är det viktigt
att slå vakt om den konstnärliga friheten. Denna
handlar om öppenhet och tolerans men också om res-
PRINCIPPROGRAM |71
pekt för andra människors integritet och livsåskådning.
Yttrandefriheten kan inte tas till intäkt för företeelser
som kränker människovärdet. Det offentliga
ska inte bara garantera kulturell frihet, utan också aktivt
bidra till att kulturen kommer medborgarna till
del. Vägledande för statens, kommunernas och lands-
tingens/regionernas förhållningssätt till den kulturella
verksamheten ska vara subsidiaritetsprincipen.
Den innebär att kulturverksamhet som bedrivs av det
civila samhället ska stödjas av det offentliga, men inte
styras, och att de offentliga besluten i kulturfrågor ska
fattas på en ändamålsenlig nivå.
Det offentliga har ansvar för att konstarterna får
goda villkor att verka. Även att tillhandahålla det som
det civila samhället inte kan erbjuda. Staten ska an-
svara för det som brukar benämnas en kulturell infra-
struktur, i hela landet.
En god kulturpolitik måste sträva efter att ta till-
vara det värdefulla kulturella arv som tidigare gene-
rationer har lämnat efter sig. I kristdemokratiskt
tänkande kallas detta ansvar för förvaltarskap. Detta
förvaltarskap omfattar det materiella kulturarv som
vi ser i form av till exempel kulturhistorisk bebyggelse,
fornlämningar och föremål men även de seder
och bruk som vuxit fram genom historien. Här spelar
offentliga institutioner som till exempel museer en viktig
roll tillsammans med frivilliga organisationer och
föreningar. Förvaltarskapsansvaret inbegriper också
72 | PRINCIPPROGRAM
det svenska språket, vars ställning som majoritetsspråk
bör vara grundlagsskyddat.
Biblioteken är en av våra mest anlitade kulturinstitutioner.
Vi vill värna den unika plats för läsning,
informations- och kunskapsökning, folkbildning och
möten som biblioteken utgör.
Vårt arv och vår samtids kultur berikas ständigt av
människor med annan kulturell bakgrund än den svenska.
Det är en central offentlig uppgift att stödja minoriteters
egna insatser för att behålla och vidareutveckla
de kulturella drag som de själva anser viktiga. Ett sätt
att göra detta är att tillförsäkra minoritetsspråken en
stark ställning genom lagstiftning. Målet måste vara att
skapa ett samhälle där enskilda och gemenskaper ges
frihet att få utlopp för just sin kreativitet. Denna öppenhet
för pluralism är den enda vägen mot reell integration.
En framgångsrik kulturpolitik ökar förutsättningarna
för människor och olika gemenskaper i
samhället att uppfatta sig som jämlikar, vilket kan öka
människors vilja till samverkan för att vidmakthålla
och vidareutveckla vårt demokratiska samhälle.
Ett rikt kulturliv vitaliserar även demokratin. I detta
sammanhang spelar folkbildningen en omistlig roll.
Genom ökad kunskap skaffar sig medborgarna verktyg
som underlättar deltagandet i samhällslivet.
Betydelsen av oberoende och reklamfria radio- och
TV-kanaler utan vinstintressen är stor. Public service
ska tillhandahålla oberoende och saklig nyhetsför-
PRINCIPPROGRAM |73
medling liksom ett brett och högkvalitativt kulturutbud.
En viktig del av uppdraget är att göra utbudet
tillgängligt för personer med funktionsnedsättning och
möta minoriteters behov och önskemål.
3.6. Religion och livsåskådning
Ett av de mest karaktäristiska uttrycken för människans
natur är förmågan och benägenheten att reflektera över
sin egen existens. Detta har fött existentiella frågor som
visat sig vara närvarande under hela mänsklighetens
historia och som till exempel handlat om världens uppkomst,
döden och meningen med livet. Till det djupast
mänskliga hör således människans själsliga och andliga
behov.
Det är ett obestridligt faktum att kristendomen his-
toriskt sett har haft ett stort och positivt inflytande i
världen och Sverige. Läran om att varje människa är
skapad till Guds avbild, och önskad av Gud, har på ett
sätt som saknar motstycke bidragit till respekten för
varje persons absoluta värde och oersättlighet. Sam-
tidigt har jämlikhetsideal under sekler kunnat hämta
näring i den kristna etikens jämställande av alla, oberoende
av etnicitet, kön och social ställning. Detta har
exempelvis varit påtagligt i kampen för slaveriets av-
skaffande. Den för den kristna traditionen unika dis-
tinktionen mellan andlig och världslig auktoritet har
utgjort en av grundvalarna för såväl västerlandets politiska
frihetstradition som för religionsfriheten.
74 | PRINCIPPROGRAM
Kristen etik utgör till stor del den värdegrund som
vårt samhälle vilar på. Detta kommer till uttryck i lag-
stiftningen och synen på svaga och sjuka. Därutöver
har kristendomen och de kristna samfunden haft stor
betydelse för såväl demokratins framväxt i västerlandet
som för den kommunistiska diktaturens sammanbrott
i det forna Östeuropa. Kristendomen har också på
många sätt bidragit till att forma det andliga, kulturella
och demokratiska landskapet i Sverige. Gemensamt har
vi en förpliktelse gentemot kommande generationer att
förvalta detta vitala arv. Att skapa en medvetenhet om
den egna historiska identiteten är en central bildningsuppgift
för samhällets institutioner och är därtill en
viktig förutsättning för att kunna förstå människor som
har en annan religiös och kulturell bakgrund.
Sekularisering och invandring har inneburit att det
svenska samhället i allt högre grad har kommit att präglas
av religiös pluralism. Eftersom människan är en fri, tänkande
varelse med eget samvete är religionsfrihet en självklar
mänsklig rättighet, vilket innebär att alla människor
ska ges rätten att bekänna och utöva sin religion. Den ökande
religiösa pluralismen ska dock inte bara tolereras,
utan också respekteras. Den tillför nya perspektiv på de
existentiella frågorna, vilket ökar både förståelsen för och
kunskapen om olika religioner och dess utövare. Friheten
att utöva sin religiösa tro får dock aldrig medföra att man
i trons namn kränker andra människor.
Det offentliga ska förhålla sig till de olika religiösa
PRINCIPPROGRAM |75
samfunden i enlighet med subsidiaritetsprincipen, det
vill säga vara stödjande och kompletterande istället för
styrande och ersättande. Det innebär att religiösa sam-
fund ska ges goda möjligheter att verka och utvecklas i
frihet utan statlig styrning.
Förutom att vara ett forum där människor kan dela
och uttrycka sin andliga längtan, är ett vitalt samfundsliv
till gagn för samhället även i ett generellt perspektiv.
Stöd ska därför utgå till de trossamfund som bedriver
verksamhet vars karaktär och ändamål står i överensstämmelse
med grundläggande principer om att varje
människa är unik och att alla människor har samma
absoluta och okränkbara värde.
3.7. Skola, utbildning och forskning
Den outsläckliga kunskapstörsten är kanske ett av de
mest framträdande dragen i den mänskliga naturen.
Denna drivkraft efter sanning har resulterat i att människan
under historiens lopp har skaffat sig allt mer
kunskap om tillvaron, vilket har manifesterats i vetenskapliga
landvinningar. Sökandet efter kunskap är en
mänsklig rättighet som måste värnas.
Äktheten i detta mänskliga drag förutsätter dock att
det finns en objektivt existerande verklighet att utfor
ska. Kanske vi aldrig når ända fram till sanningen i vårt
kunskapssökande, men förvissningen om att den finns
och att den går att söka utgör själva utgångspunkten för
kristdemokratisk utbildnings- och forskningspolitik.
76 | PRINCIPPROGRAM
Enligt förvaltarskapsprincipen har vi också en gemensam
förpliktelse att föra vidare tidigare generationers
landvinningar och att uppmuntra till kunskapssökande i
samtiden. Utifrån detta synsätt har vi både ett personligt
och gemensamt ansvar att ta tillvara våra resurser.
All skolverksamhet ska i enlighet med den etik
som förvaltats av kristen tradition fostra eleverna till
ansvarskännande medborgare. Övertygelsen om alla
människors absoluta och okränkbara värde ska genomsyra
skolmiljön. Solidaritet med svaga och utsatta, jämställdhet
mellan könen och tolerans för människors
olikheter är förhållningssätt som ska främjas. Mobbning
och annan kränkande behandling måste kraftfullt
motverkas.
Förskoleverksamhet
Barn har olika behov och förutsättningar. De behöver
därför olika stöd och stimulans beroende på ålder,
mognad och social bakgrund. Gruppstorlekarna får
inte vara större än att varje barn kan få sina behov
tillgodosedda. Det är viktigt att förskoleverksamheten
för de mindre barnen präglas av omsorg och lek, samt
att de pedagogiska inslagen ökar i takt med barnens
stigande ålder. Den pedagogiska verksamheten måste
ske på barnens villkor och inte innebära att lekfulla
inslag går förlorade. Förskoleverksamheten ska vara
flexibel till sin karaktär och möta det enskilda barnets
behov.
PRINCIPPROGRAM |77
Familjer ska kunna välja mellan olika omsorgsfor-
mer. God valfrihet för föräldrarna förutsätter mångfald
i utbudet. Det är därför viktigt att kommunerna
även stöder alternativa former som familjedaghem och
öppna förskolor.
Skola och vuxenutbildning
Skolan har två huvuduppgifter: dels att stimulera elevernas
intellektuella och praktiska kunskapsutveck-
ling och kritiska tänkande och dels att, tillsammans
med föräldrarna, fostra eleverna till ansvarsfulla samhällsmedborgare.
Under förutsättning att skolorna har
denna utgångspunkt, följer läroplanen och lever upp
till kvalitetskrav, ska de ges ett stort mått av frihet att
själva utforma undervisningen. Det är också viktigt att
eleverna ges möjlighet att påverka sin studiesituation
och att föräldrarna involveras i sina barns skolgång.
Enskilda eller sammanslutningar av medborgare
som bestämmer sig för att driva fristående skolor ska
uppmuntras och stödjas av det offentliga. Valet av skola
ska vidare vara fritt för elever och föräldrar och får inte
begränsas av skolavgifter. Skolorna ska tillförsäkras re-
surser för att kunna tillmötesgå elever med särskilda
behov. Skolstarten i både grund- och gymnasieskola
bör i stor utsträckning vara flexibel.
Målet med skolans verksamhet bör vara att eleverna
utvecklar ett förhållningssätt som kan beskrivas såsom
dygdigt, det vill säga att de tillägnar sig en beständig
78 | PRINCIPPROGRAM
strävan att göra det goda. Innebörden och budskapet
i begrepp som klokhet, rättvisa, solidaritet och civil-
kurage ska gestaltas och förmedlas i undervisningen.
Det är viktigt att skolans arbetsmiljö genomsyras av
trygghet, arbetsro och god ordning.
Undervisningen i skolan ska utgå från människans
naturliga kunskapstörst och syfta till att förverkliga
varje enskild elevs fulla potential. Genom utvecklingssamtal
och betyg ska elevernas kunskapsbildning
utvärderas för att förbättringsområden ska kunna
identifieras.
Skolan har ett ansvar för att eleverna får
det stöd och den stimulans som motsvarar deras be-
hov. Det är viktigt att utvärderingar görs av elevernas
kunnande så att eventuella brister kan åtgärdas
så tidigt som möjligt. Samtidigt är det viktigt att elev-
er med speciella talanger och egenskaper uppmuntras
och ges förutsättningar att utveckla dessa. Särskolans
verksamhet har stor betydelse för att hjälpa personer
med intellektuell funktionsnedsättning till ett självständigt
liv och möjlighet att delta i samhället på likvärdiga
villkor.
Prioriterade områden i grundskolan ska vara bas-
färdigheter som att kunna läsa, skriva och räkna. Utrymme
ska även ges åt praktiska och estetiska ämnen
som bidrar till en allsidig och kreativ personlighetsutveckling.
För att kunna utöva ett aktivt medborgarskap
och skaffa sig en grund för fortsatta studier, ska alla
elever i grundskolan dessutom tillgodogöra sig kun-
PRINCIPPROGRAM |79
skap i språk samt samhälls- och naturorienterande ämnen.
Ur ett folkhälsoperspektiv är det också viktigt att
eleverna engageras i motions- och idrottsaktiviteter.
Dessutom visar forskning att fysiska aktiviteter främ-
jar lärandet.
Gymnasieskolan ska i hög grad utgå från elevernas
behov och intressen och bör därför präglas av mångfald.
Ett brett spektrum av både teoretiska och praktiska
utbildningar ska erbjudas eleverna. Lärlingspro-
gram där undervisningen växelvis bedrivs på skola och
arbetsplats ska finnas. Genom en gymnasieexamen tydliggörs
den kompetens och de kunskaper som eleven
har tillägnat sig under utbildningen.
Möjligheterna till fortsatta studier ska inte vara be-
gränsade till ett visst åldersintervall i yngre år. Istället
måste möjligheter finnas att påbörja helt nya studier
eller att komplettera tidigare utbildning under hela li-
vet. Det innebär att vuxenutbildningen ska vara väl utbyggd.
Därigenom ökar dessutom förutsättningarna att
tillgodose arbetsmarknadens mångfacetterade och ofta
snabbt skiftande behov av utbildad arbetskraft. Det är
också angeläget att vuxna med intellektuell funktionsnedsättning
ges möjlighet till utbildning och vidareutveckling.
Folkbildningens unika och viktiga uppdrag bi-
drar till människors möjligheter till utveckling och ny
kunskap hela livet. Folkhögskolorna representerar en
egen och mycket värdefull utbildningstradition som
80 | PRINCIPPROGRAM
måste ges frihet och möjligheter att utvecklas på egna
villkor.
Inom den akademiska utbildningen är möjligheten
till utveckling av praktiska förmågor och intressen be-
gränsad. Med kvalificerade praktiska utbildningar på ex-
empelvis yrkeshögskola ökar förutsättningarna för detta.
Universitet, högskola och forskning
Universitet och högskola har tre uppgifter: att genom
undervisning ge studenterna möjlighet att tillägna sig
vetenskaplig kunskap och ett vetenskapligt förhållningssätt,
att genom forskning generera ny vetenskaplig
kunskap samt att samverka med det omgivande
samhället. Det vetenskapliga arbete som bedrivs inom
universitets- och högskoleväsendet är ett uttryck för
människans naturliga kunskapstörst och sanningssökande
och har därför ett värde i sig. Alla ämnesområden
måste garanteras tillräckliga resurser, därför
kan ekonomiskt tillväxttänkande inte dominera till-
delningen av resurser till universitets- och högskoleväsendet.
Även om universitet och högskolor har en stor
betydelse för till exempel näringslivets förnyelse, regional
utveckling och bättre hälsa måste ämnesområden
där landvinningar inte direkt kan omsättas i mate-
riell tillväxt tillförsäkras goda villkor. Utbildning och
forskning inom dessa områden, till exempel humaniora,
är ofta kulturbärare och bidrar till ökad bildning
och att upprätthålla goda värden.
PRINCIPPROGRAM |81
Universitets- och högskoleverksamheten ger upphov
till samhälleliga vinster genom att arbetsmarknaden
får tillgång till välutbildad arbetskraft och
att de vetenskapliga framstegen underlättar vår till-
varo. För vår välfärd är det viktigt att Sverige ligger
långt framme när det gäller forskning och det måste
finnas tillräckliga resurser för att vi ska hålla en
hög internationell nivå inom området. Det är av gemensamt
intresse att det görs lönsamt att genomgå
högre utbildning och att resurser satsas för att verksamheten
ska hålla hög kvalitet. Utbildning på både
grundutbildnings- och forskningsnivå måste därför
uppmuntras och verksamheten vid universiteten
och högskolorna ständigt utvärderas så att de håller
hög kvalitet. Tankens frihet är en förutsättning
för framgångsrikt kunskapssökande. Universitet och
högskolor ska åtnjuta stort mått av självbestämmande
i förhållande till staten. Högskolor och universitet
med andra huvudmän än staten ska också uppmuntras
och stödjas.
Vidare ska det finnas stora möjligheter
för enskilda universitet och högskolor att själva utforma
antagningskriterierna till utbildningarna och
utbildningarnas utformning.
Den högre utbildningen ska vara tillgänglig för alla
som har intresse av och förutsättningar för studier på
universitets- och högskolenivå. Ingen ska behöva avstå
från högre studier av ekonomiska skäl. Kostnaderna för
försörjningen under studietiden ska delas mellan den
82 | PRINCIPPROGRAM
enskilde och det offentliga. Studiestödssystemet ska
vara överblickbart och långsiktigt hållbart.
Som alla andra människor i samhället har självfallet
också studenterna inom universitets- och högskoleväsendet
full föreningsfrihet. Det innebär rättigheter
att såväl kunna avstå från att organisera sig som
att bilda nya studentorganisationer. Den kunskap som
det mänskliga kunskapssökandet ger upphov till kan
missbrukas och användas i moraliskt förkastliga sammanhang.
Såväl den enskilde forskaren och det vetenskapliga
samfundet som samhället i stort har ett ansvar
för att verksamheterna inom universitet och högskola
bedrivs inom givna etiska ramar, där alla människors
absoluta och okränkbara värde är en självklar utgångspunkt.
3.8. Jämställdhet
Grunden för jämställdhet mellan kvinnor och män är
alla människors lika absoluta och okränkbara värde.
Kvinnor och män ska ha likvärdiga förutsättningar
och villkor för att kunna utveckla sin fulla potential.
Jämställdhet är att människor, oavsett kön, har makt
att forma sitt liv utifrån sina egna önskemål. Det är
en viktig uppgift att undanröja traditionella föreställningar,
fördomar, strukturer och juridiska hinder som
försvårar och förhindrar jämställdhet mellan kvin-
nor och män. Detta gäller familjeliv, arbetsliv och
samhällslivet i övrigt. Det handlar inte bara om lag-
PRINCIPPROGRAM |83
stiftning utan även om opinionsbildning och attitydförändringar.
Jämställdhetsperspektivet ska genomsyra alla politikområden.
Det innebär att förslag och beslut ska analyseras
ur ett jämställdhetsperspektiv för att klarlägga
möjliga konsekvenser för kvinnor och män. Förutsättningarna
för bra politiska beslut ökar när kvinnor
och män finns jämnt representerade i alla beslutande
församlingar.
Jämställdhet börjar i hemmet och barnen lär sig tidigt
av sina föräldrars könsroller. För att jämställdhet ska
uppnås är det viktigt att kvinnor och män delar ansvaret
och det praktiska arbetet i hem, familj och samhälle.
Jämställdhet är bra för barnen. Föräldrarna har lika
stort ansvar för barnens välbefinnande. Båda föräldrarna
har rätt och skyldighet att delta i barnens omvårdnad
och fostran. Betydelsen av både manliga och kvinnliga
förebilder under barnens uppväxt får inte under-
värderas.
Det offentligas stöd till barnfamiljer ska vara så ut-
format att det blir ekonomiskt möjligt för såväl kvinnor
som män att prioritera tid med barnen. Vård och om-
sorg om barnen ska vara båda föräldrarnas självklara
rätt och skyldighet. Därför måste föräldraledighet för
både män och kvinnor betraktas som utvecklande och
kompetenshöjande.
En förutsättning för att både kvinnor och män ska
ha möjlighet att utvecklas i sin yrkesroll och samtidigt
84 | PRINCIPPROGRAM
kunna fungera i den viktiga föräldrarollen är ett barn-
vänligt yrkesliv. Politiker, arbetsgivare och fackföreningar
har ett gemensamt ansvar för detta. En viktig
faktor är möjligheten att påverka arbetstidens omfattning
och förläggning.
Ett tecken på bristande jämställdhet är osakligt motiverade
löneskillnader mellan kvinnor och män. Bakom
lönesättningen ligger värderingar, men också arbetsgivares
och fackliga organisationers förbunds uppfattningar
av värdet av olika arbeten. Traditionellt kvinnliga
yrkesområden som vård, omsorg och undervisning
ska värderas lika högt som traditionellt manliga yrkesområden.
Principen om lika lön för likvärdigt arbete är
grundläggande och ska upprätthållas.
Jämställdhetsarbetet i hela utbildningsväsendet är
viktigt, särskilt i de tidiga åldrarna. Det ska ha som in-
riktning att ge utrymme och lika möjligheter för både
kvinnor och män. Skillnader mellan flickor och pojkar
i mognad, värderingsmönster, språk och prestationer
måste uppmärksammas och påverka skolans arbetssätt.
Eftersom utbildningsväsendet spelar en viktig roll
när det gäller såväl fostran som samhällsutveckling och
forskning är det angeläget att en jämn könsfördelning
eftersträvas på alla dess nivåer.
Högskolan har en viktig uppgift när det gäller att
skapa ett jämställt samhälle. Högskolan ska präglas
av ett jämställt tänkesätt och en jämställd arbetsmiljö.
Forskningsbetingelserna ska utformas så att hänsyn
PRINCIPPROGRAM |85
tas till såväl kvinnors som mäns situation i samband
med föräldraskap.
Mäns våld mot kvinnor är det yttersta uttrycket för
brist på jämställdhet. Det är helt oacceptabelt att kvin-
nor i världen ska behöva leva med risk att utsättas för
överfallsvåld, människohandel, fysiskt eller psykiskt
våld från en närstående eller för annan form av övergrepp
och våld. I lagstiftningen måste markeras att våld
mot kvinnor är ett allvarligt brott.
Kvinnor, män och barn som utsatts för våld i en
nära relation ska ges adekvat stöd och skydd. Effektiv
handläggning av ärenden som rör våld i nära relationer
förutsätter välutbildade medarbetare hos polis,
åklagare, socialtjänst och hälso- och sjukvård samt ett
väl fungerande samarbete mellan myndigheterna. Fri-
villigorganisationernas stöd till dessa utsatta våldsoffer
ska uppmuntras.
Vården måste medvetet beakta skillnader mellan
kvinnor och män. Kvinnor och män kan ha olika symptom
och olika vårdbehov vid ett och samma sjukdomstillstånd.
Såväl läkemedels- som vårdforskning måste
inriktas på både kvinnor och män.
Det offentliga stödet till idrotten ska främja jämställdhet.
Jämställdhet mellan kvinnor och män är ett betydelsefullt
samarbetsområde inom den gemensamma
marknaden. Det europeiska samarbetet ska främja jämställdhet
i all verksamhet inom EU. Samarbetet inom
86 | PRINCIPPROGRAM
EU ska nyttjas för att med kraft motarbeta den sexualiserade
slavhandeln med kvinnor och barn.
Diskriminering av kvinnor i utvecklingsländerna försvårar
arbetet med fattigdomsbekämpning, demokrati
och mänskliga rättigheter. Att främja jämställdhet mellan
kvinnor och män samt att förbättra kvinnors villkor
är både mål och medel i detta arbete.
PRINCIPPROGRAM |87
88 | PRINCIPPROGRAM
KAPITEL 4. Människan i samhället – sig
själv nog eller i behov av andra?
ÄR MÄNNISKAN EN ENSAMVARG, sig själv nog och utan
behov av andra? Är det rädsla för fiender som gjort att
människor förenats i samhällen och familjer? Eller ligger
det i människans natur att bilda gemenskaper?
Varje människa föds in i ett sammanhang med nära
relationer. Vi har ett djupt behov av andra människor
och vi är alla i olika faser av våra liv så svaga att vi är
helt beroende av andra.
Enligt den personalistiska människosynen är gemenskap
något naturligt för människan. Människan
tar ansvar för sig själv, för de sina och för sina livsvillkor.
Hon bildar gemenskaper och sociala nätverk och
mår väl av att ha goda relationer till sina medmänniskor.
Familjer, släkt och samhällets övriga gemenska-
per som grannskap, intresseföreningar, fackföreningar
och trossamfund uppstår naturligt och kan rationellt
motiveras utifrån sin ändamålsenlighet och hur verkligheten
är beskaffad. Familjen är en naturlig gemenskap
vars särskilda ändamål är omsorgen om barnen,
och den binds samman av skyldigheter och rättigheter.
Släkten föds man in i och grannskapet får man när man
flyttar in i ett område. Intresseföreningar går man in i
för att man drivs av liknande intressen och fackföre-
PRINCIPPROGRAM |89
ningar behövs för att organisera arbetstagare att till-
varata gemensamma intressen. Alla mår väl av att gemenskaperna
präglas av trohet, omsorg, generositet
och ärlighet.
Familjen är den naturliga och grundläggande enhe-
ten i samhället och har rätt till samhällets och statens
skydd. Väl fungerande familjer byggda på ömsesidig
kärlek och trohet är av avgörande betydelse för barnen
och för samhällets framtid. När familjen sviktar är det
kommunens uppgift att socialt och ekonomiskt stödja
familjen att kunna utföra sina uppgifter och skyldigheter.
Detta stöd är en följd av subsidiaritetsprinci-
pen, som innebär såväl att naturliga gemenskaper inte
ska berövas sina uppgifter som att kommunen, som
närmaste offentliga nivå över familjen, ska ge stöd vid
behov.
Genom lagstiftning ska det offentliga respektera
familjens sfär och rättigheter. Familjen ska inte berövas
sina naturliga uppgifter utan istället ges förutsättningar
och vid behov socialt och ekonomiskt stöd att
självständigt och tryggt kunna utföra dem. Den mest
uppenbara skyldigheten är att ta hand om barnen och
ansvara för deras utveckling in i vuxenlivet.
Naturliga gemenskaper som familjer, släkt, grannskap,
företag, intresseföreningar, fackföreningar och
trossamfund utgör det civila samhället. Dessa utgör
sammanhållande nätverk, som inget samhälle kan vara
90 | PRINCIPPROGRAM
förutan. De skapar starka sociala band med trygga och
ordnade förhållanden. Om staten, landsting/regioner
eller kommuner inte respekterar det civila samhällets
rättigheter att fullgöra sina uppgifter undergrävs det
gemensamma bästa. När det offentliga genom lagstiftning,
skatter, incitament eller pålagor tar över det civi-
la samhällets uppgifter ökar hela samhällets sårbarhet.
Kristdemokraterna betonar värdet av personliga re-
lationer. Goda relationer är grunden för ett gott samhälle.
Goda relationer ger oss stor personlig glädje och
förståelse, de skapar trygghet och ordnade förhållan-
den, de påverkar effektiviteten i ekonomin och invånarnas
mönster av solidaritet.
4.1. Familjen
Människor utvecklas, mognar och mår bäst i små
grupper. I den lilla gemenskap som en familj utgör får
familjemedlemmarna möjlighet att ge och möta kärlek,
omtanke och förståelse, men också ställas inför krav
och ta ansvar. På det sättet anknyter familjen som gemenskap
till människans djupaste behov – behovet att
bli sedd och inte vara utbytbar. En viktig förutsättning
för att en familj ska fungera är att alla respekterar vis-
sa grundläggande värden som jämställdhet och respekt
för varje människas integritet. En annan är att familjen
inte fungerar som en sluten enhet utan snarare som en
bas för ett vidare samhällsengagemang. Vid utforman-
PRINCIPPROGRAM |91
det av politiken gentemot barnfamiljer är det viktigt att
inse att familjer ser olika ut och har olika behov.
I vårt föränderliga och globaliserade samhälle ökar
familjens roll som identitetsskapare och balanspunkt.
Perfekta familjer och felfria föräldrar existerar inte.
Precis som i alla andra mänskliga sammanhang uppstår
konflikter och det begås misstag också inom familjen.
Trots sina brister är familjen den viktigaste byggstenen
i samhället och den livsform som har störst möjlighet
att vara den lilla nära gemenskap som behövs för att
människor ska växa. Fungerar inte familjen som en bas
fungerar inte heller samhället. Därför bör alla politiska
beslut analyseras utifrån vilka konsekvenser de får
för familjer och nära relationer. Övergrepp och förtryck
kan aldrig tolereras inom familjen, lika litet som någon
annanstans. Men att sådant förekommer kan aldrig tas
till intäkt för att avfärda familjen som samlevnadsform.
Att vara förälder är den mest ansvarsfulla uppgift
man kan ha. Föräldraskapet innebär att man åtar sig
en viktig och betydelsefull samhällsuppgift. Därför ska
samhället bidra med så goda förutsättningar som möjligt.
Barnens och familjernas behov är utgångspunkten
för familjepolitiken. Alla ska ha möjlighet att välja den
barnomsorgsform som passar de egna förhållandena
bäst. Begreppet barnomsorg innefattar såväl föräldrarnas
omsorg i det egna hemmet som förskola, familje
92 | PRINCIPPROGRAM
daghem, öppen förskola, fritidshem och andra former.
Förskoleverksamheten, som har en viktig pedagogisk
uppgift, ska präglas av valfrihet, jämn och hög kvalitet
i form av små barngrupper och personal med både pedagogisk
och omvårdande kompetens. Föräldrars delaktighet
ska uppmuntras och underlättas. Eftersom
behov och önskemål varierar över tid och mellan olika
familjer måste samhällets stöd till barnfamiljer vara or-
ganiserat så att det kan användas på ett flexibelt sätt.
Familjepolitiken måste skapa förutsättningar för
föräldrarna att tillbringa tillräckligt med tid med sina
barn. En jämnare fördelning mellan förvärvsarbete och
vård av eget barn skulle i många fall medföra starkare
anknytning mellan föräldrar och barn, och även ge positiva
effekter när det gäller att främja familjebildning och
ökad familjestabilitet.
Kvinnor och män ska vara jämställda och ges sam-
ma möjligheter i familjen liksom i samhället i övrigt.
Jämställdhet börjar redan i hemmet och barnet lär sig
tidigt av föräldrarnas roller. Det är därför viktigt att
med opinionsbildande arbete stimulera föräldrar att
dela på ansvaret för hem och familj så att båda får möjlighet
att ta del av barnets utveckling och fostran. Barn
behöver och har rätt till kontakt med båda sina föräldrar.
Detta gäller inte minst den vardagliga kontakten,
även om föräldrarna inte lever tillsammans.
Ensamstående föräldrars situation kräver särskild
PRINCIPPROGRAM |93
uppmärksamhet. Olika former av särskilt stöd, såväl
praktiskt som ekonomiskt och socialt, ska finnas för att
underlätta föräldraskapet. En stor grupp människor bor
i ensamhushåll. Det är viktigt att deras situation beaktas
i det politiska beslutsfattandet.
I ett samhälle med höga krav på småbarnsföräldrar
att klara av både ett ansträngande yrkesliv och ett krävande
föräldraskap utgör far- och morföräldrar samt andra
släktingar och nära vänner ett omistligt stöd.
Ett flexibelt
utformat barnomsorgsstöd och en bostadspolitik som
underlättar flergenerationsboende är exempel på hur sådana
relationer kan underlättas.
Samhället ska framhålla en medveten vilja till stabil
familjegemenskap. Det markeras bäst genom en civil-
rättslig giftermålsbalk som gäller för både olikkönade
och samkönade par och som erbjuder den tryggaste juridiska
formen för samlevnad. Det är staten som ska an-
svara för det juridiska giftermålet. Äktenskapet, som traditionellt
sett förbehållits en relation mellan en man och
en kvinna, ingås vid vigselgudstjänst eller andra betydelsefulla
ceremonier och är en fråga för religiösa sam-
fund, andra sammanslutningar och för parterna själva.
Giftermål får endast ingås med de två blivande makarnas
fria och fulla samtycke.
Familjen består i de flesta fall av
mamma,
pappa och barn men i vårt samhälle finns andra
familjebildningar som ska ha samma respekt och stöd.
Stabila och väl fungerande familjer är bra för både
94 | PRINCIPPROGRAM
barn och vuxna och en förutsättning för ett gott samhälle.
Familjen bestående av barn och deras föräldrar
är en naturlig gemenskap som förtjänar samhällets
stöd och uppmuntran. Varje barn har rätt till kännedom
om sitt ursprung och att, så långt som möjligt, få
bli omvårdad av sina föräldrar. Barnets bästa ska vara
styrande i all familjepolitik och vid alla beslut som rör
barn. Utgångspunkten vid adoption är att sätta barn-
perspektivet i främsta rummet. Samhället ska eftersträva
att ge barnet en ny familj som ersätter barnet för den
mamma och pappa som gått förlorade.
För att stödja familjestabilitet ska familjerådgivning
finnas och vara
lättillgänglig. Föräldrautbildning är en
form av förebyggande insats som bör erbjudas alla.
Olika slags mötesplatser för föräldrar och familjer ger
goda förutsättningar för nätverk och gemenskap mellan
människor.
Pensionssystemet ska utformas så att vård av eget
barn och/eller minskat förvärvsarbetande under småbarnsåren
inte missgynnar den ena föräldern.
4.2. Social omsorg
Medmänsklighet och kärlek är grundläggande värden
som inspirerar till solidaritet. Solidaritetsprincipen mo-
tiverar oss att ta gemensamt ansvar för alla människor,
i synnerhet de utsatta. Den sociala omsorgen ska utgå
från människans behov av små, naturliga gemenska-
PRINCIPPROGRAM |95
per, främst familjen. Socialpolitiken ska stödja när det
brister och stimulera de positiva krafterna i dessa gemenskaper.
De sociala nätverken skapas av människor tillsam-
mans. De är en naturlig och avgörande del av våra liv.
Dessa sociala nätverk framstår som särskilt betydelsefulla
när människor drabbas av svårigheter av olika slag.
Välfärdssamhället ska bygga på att enskilda och grup-
per av människor som familj, grannar, föreningar, i första
hand ges möjlighet att ta ett stort ansvar för den nära
omgivningen. Med subsidiaritetsprincipen som grund
ska det offentliga stödja de naturliga nätverken. Men det
offentliga är ytterst ansvarigt för att alla ska kunna leva
ett tryggt och värdigt liv. Offentlig, ideell och privat verksamhet
ska komplettera varandra.
Målet för socialpolitiken är att stödja gemenskaperna
och de enskilda människorna till egen försörjning
och god omvårdnad. Socialpolitiken ska levandegöra
att varje enskild människa har samma absoluta värde
oavsett ålder, etniskt eller socialt ursprung, sexuell
identitet, religion eller kön. De insatser som görs av de
sociala myndigheterna ska bidra till att fördela välfär-
den rättvist och solidariskt och till att ge alla likvärdiga
förutsättningar. Socialpolitiska insatser måste präglas
av respekt för den personliga integriteten och ge förutsättningar
för inflytande och delaktighet från den en-
skilde, för såväl vuxna som barn.
96 | PRINCIPPROGRAM
Ett solidariskt finansierat socialförsäkringssystem
ska finnas för att ge ekonomisk trygghet under livets
olika skeenden. Nivåerna på ersättningarna ska utfor-
mas så att den enskilde stimuleras att delta i åtgärder
som leder till så god hälsa som möjligt och återgång till
arbetslivet.
Det finns tydliga samband mellan kostnaderna för
socialförsäkringarna, hälso- och sjukvården, arbetslivsrehabiliteringen
och kommunernas socialtjänst. För en
effektiv användning av de samlade resurserna bör finansiell
och organisatorisk samordning ske mellan dessa
verksamheter. På så sätt kan de offentliga resurserna
användas på ett optimalt sätt till insatser för vård och
rehabilitering.
Barn har rätt till en trygg uppväxtmiljö. Insatser för
att stödja barn och ungdomar ska ske med utgångspunkt
i FN:s barnkonvention och bygga på det nära
nätverk som finns runt barnet. Samverkan mellan olika
huvudmän ska vara väl utvecklad.
Pensionssystemet ska utgå från den livsinkomst
den enskilde arbetar ihop och som utgör grunden för
den avgift som betalas in och den pension man får ut.
En solidariskt finansierad garantipension ska finnas
som skydd för den som inte kunnat arbeta ihop en rim-
lig pension. Pensionsåldern ska vara flexibel och utgå
från den enskildes val. Delning av pensionsrätt mellan
makar bör vara norm.
PRINCIPPROGRAM |97
Alkohol och droger
Det alkoholpolitiska arbetet ska syfta till att minimera
alkoholskador genom en låg totalkonsumtion. Genom
generella och särskilda åtgärder som information, en
aktiv prispolitik, försäljningsmonopol och en restriktiv
lagstiftning, skapas förutsättningar för att minska
skadeverkningarna.
I det förebyggande arbetet ska insatser för barn och
ungdomar prioriteras. Det ska finnas åldersgränser för
inköp av alkohol och tobak. Återhållsamhet med alkohol
ska gälla vid offentlig representation.
Målet med narkotikapolitiken ska vara ett narkotikafritt
samhälle. Allt ickemedicinskt innehav och bruk av
narkotika ska vara förbjudet. Missbrukarvård ska inriktas
på att bryta beroendet och ge förutsättningar för en
ny drogfri livsstil. Vård och rehabilitering ska vara av
hög kvalitet och erbjudas och vara tillgänglig i hela landet.
Den ska i första hand bygga på frivillighet. Tvångsvård
ska användas restriktivt och endast där särskilda
skäl finns. Frivilligorganisationers arbete med miss-
brukarvård är omistligt och ska stödjas.
4.3. Föreningsliv
Människan finner det naturligt att bilda gemenskaper
och sociala nätverk för att ta ansvar för sig själv, för
de sina och för sina och andras livsvillkor. Ett vitalt
civilsamhälle är av stor betydelse eftersom engage
98 | PRINCIPPROGRAM
mang i föreningar, frivilligorganisationer och samfund
innebär demokratisk fostran och normöverföring. Det
främjar också det personliga ansvarstagandet. Dessutom
är det civila samhället en mötesplats där sociala
kontakter skapas och utvecklas både inom och mellan
generationer. Denna civila kultur är en förutsättning
för en levande demokrati, men även för samhällets
ekonomiska utveckling.
Idéburna eller intressebaserade organisationer som
vill ge röst åt särskilda grupper i viktiga frågor har starkt
bidragit till det välfärdssamhälle vi har idag. Det är viktigt
att politiker och offentliga tjänstemän inser att ideella
organisationer är fristående från den offentliga
sektorn och att de i första hand är till för att uppfylla or-
ganisationens mål. Det innebär inte att de saknar samhälleliga
mål för sin verksamhet. Tvärtom är det viktigt
att det sociala kapital som ideell verksamhet utgör också
knyter an till demokratiska värden och att de vill med-
verka till förbättrade livsvillkor utifrån sina syften.
Ideell verksamhet ska prioriteras framför kommersiella
intressen vid utformningen av statens och kommunernas
fritidspolitik. Gåvor till ideella organisationer
bör vara skattebefriade. Det offentliga stödet ska i
första hand inriktas mot barn- och ungdomsverksamhet.
Vid utformningen av stödet är det viktigt att bevaka
att flickor och pojkar ges likvärdiga förutsättningar
för fritidsaktiviteter.
PRINCIPPROGRAM |99
Hälsa, motion och olika former av idrott ska främjas
och stödjas av kommunerna. Idrotten är en av våra
största folkrörelser som bidrar till god livskvalitet för
många människor. Värdegrundsarbetet som bedrivs
inom idrotten är viktigt och bidrar till gott kamratskap
och utveckling för den enskilde. Elitidrotten är en in-
spirationskälla för den breda idrottsverksamheten och
måste ha rimliga villkor för att fungera. Grunden för
idrotten som folkrörelse utgörs dock av många enskildas
ideella insatser vars främsta syfte är att ge en bra
fritidsaktivitet för barn och ungdomar. Det är viktigt att
motverka elitism i tidiga år inom idrottsrörelsen.
4.4. Boende och samhällsbyggande
Att ha någonstans att bo är ett grundläggande behov
hos människan. Stat och kommun måste därför trygga
bostadsförsörjningen åt alla, i olika åldrar och med olika
sociala och ekonomiska förutsättningar. Inte minst
för barn och unga är en god boendemiljö av största vikt.
Lågavlönade barnfamiljer, pensionärer och studerande
måste ges möjligheter till en god bostadsstandard.
Människans rätt att bestämma över sitt liv måste
också prägla bostadspolitiken. Eftersom många vill
äga sitt hem och det personliga ägandet är positivt för
ett gott förvaltande av bostaden, är det angeläget att
ge dem som så önskar möjlighet att äga sin bostad.
100 | PRINCIPPROGRAM
Alla kommer dock inte att vilja eller ha möjlighet att
under alla skeden i livet äga sin bostad. Det är därför
viktigt att lagstiftning utformas rättvist med hänsyn
till olika slags boendeformer. Strävan bör vara att det
i alla stadsdelar och bostadsområden ska finnas varierande
upplåtelseformer, för att därigenom få till stånd
en naturlig blandning av åldrar och människor med
olika bakgrund och ekonomiska förutsättningar. Därigenom
motverkas etnisk, social och ekonomisk segregation.
Människans närmiljö är av stor vikt för vårt psy
kiska och fysiska välbefinnande.
En trygg och estetiskt
tilltalande närmiljö är viktig för att vi ska må väl och
utvecklas i positiv riktning. Ett samhällsbyggande utifrån
en kristdemokratisk värdegrund innebär att planera
för trygga och vackra miljöer där invånarna själva
tar aktiv del i beslutsprocessen och känner sig delaktiga
i skapandet av sina närmiljöer.
Bostäder och samhällsplanering påverkar i hög
grad och under lång tid vår livsmiljö. Därför är det av
stor vikt med en arkitektur och stadsplanering som
skapar bestående värden och är hållbar i begreppets
fulla bemärkelse. Utmaningen är att klara hållbarhetsbegreppets
tre dimensioner samtidigt; social, ekologisk
och ekonomisk hållbarhet.
Att bygga ett samhälle där alla trivs och känner delaktighet
och trygghet kräver en vision om det goda
PRINCIPPROGRAM |101
samhället. Denna vision innebär att allt samhällsbyggande
ska ske utifrån människans behov av de små gemenskaperna.
Därför bör planeringen på alla nivåer
alltid ske utifrån vad som är bra för små gemenskaper,
och hur sådana gemenskaper främjas. Ett sådant syn-
sätt medför att man vid bostadsområdesplanering ska-
par utrymmen för människor att mötas i små gemenskaper
och skapar ett småskaligt och greppbart boende
även för de minsta av våra medborgare – barnen. För
att främja umgänge över generationsgränserna bör
flergenerationsboende underlättas.
Särskild hänsyn
måste också tas till äldre och till personer med funk-
tionsnedsättning.
Det är viktigt att de invånare som är berörda av en
plan får komma in med sina synpunkter så tidigt som
möjligt i planprocessen. Inför planbeslut ska konsekvensbeskrivningar
göras, som beskriver hur olika delar
av samhället påverkas. Det gäller såväl människor
i olika skeden av livet och med olika förutsättningar
som miljö och kulturvärden. Men planprocessen måste
också präglas av effektivitet och god serviceanda
gentemot de aktörer som vill bygga och utveckla stad
och landsbygd.
Värdefulla kultur- och naturmiljöer ska hanteras
varsamt så att de på bästa sätt bevaras för framtiden,
men ett riksintressesystem och strandskyddsregler får
inte skapa onödiga hinder för bostadsbyggande och
102 | PRINCIPPROGRAM
människors möjlighet att nyttja sin egendom. Strand-
skyddsregler ska tillämpas lika där förutsättningarna
är lika.
En god framförhållning i samhällsplaneringen minskar
behovet av att tvångsinlösa mark. Expropriation –
tvångsinlösen – är en kränkning av äganderätten och bör
tillämpas endast i undantagsfall. Planeringen bör också
inriktas på att bygga och utforma samhällena så att trygghet
främjas samtidigt som brott förebyggs och försvåras.
En god fysisk uppväxtmiljö bör betonas som viktig
faktor inom bostadspolitiken. En bra bostad och en god
närmiljö är av grundläggande betydelse för välfärden.
Boendet ska underlätta gemenskap och ett aktivt var-
dagsliv.
Kommunerna ska ha det sociala ansvaret för att
trygga bostadsförsörjningen för sina invånare. Krångel
och onödiga regler får inte stå i vägen för en kommun
att leva upp till sitt ansvar eller för enskildas möjligheter
att utveckla sitt boende.
Att ha ett hem tillhör människans mest grundläggande
behov. Boende kan därför inte jämföras med
vilken vara eller tjänst som helst. Någon form av hyresreglering
som skyddar de boende från oskäliga hyreshöjningar
bör finnas. Ett lagstadgat besittningsskydd
ska finnas. Boende ska ha reella möjligheter att
påverka sin boendemiljö och sina boendekostnader genom
medansvar
och inflytande. Möjlighet ska finnas att
PRINCIPPROGRAM |103
välja, inte bara mellan olika upplåtelseformer och olika
storlekar, utan också mellan bostäder med varierande
standard. Möjligheter till kollektivt boende i olika for
mer bör finnas. Hyresgästens önskemål och synpunkter
bör beaktas vid ombyggnader av flerfamiljshus. Samtidigt
måste fastighetsägarens möjlighet att få betalt för
gjorda investeringar tillgodoses.
Beskattningen av fastigheter får inte stå i konflikt
med äganderätten eller med skatterättsliga principer
som skatt efter bärkraft och likabehandlingsprincipen.
Småhus och bostadsrätter är i första hand inte en kapitalplacering,
och ska därför inte beskattas som om hu-
set eller bostadsrätten genererar en löpande beskattningsbar
avkastning.
Miljöanpassad arkitektur spelar en viktig roll för
målet att uppnå en hållbar utveckling. Återvinningsbara
och hälsodeklarerade byggmaterial, användning
av förnyelsebar energi och resurseffektiva lösningar är
viktiga strategier för att minska byggandets miljöpåverkan.
Bostäders belastning på miljön ur ett livscykelperspektiv
ska beaktas. Bostäder måste också planeras
så att de ger utrymme för kretsloppsanpassade lösningar,
som källsortering av avfall. Inomhusmiljön behöver
särskilt uppmärksammas i offentliga lokaler som skolor
och gruppboenden men också i egna hem och hyresbostäder.
104 | PRINCIPPROGRAM
4.5. Integration och migration
Det svenska kulturarvet, byggt på kristen etik och humanism
och därmed en del av den västerländska kulturen,
har bidragit till skapandet av vårt lands lagstiftning
och rättstradition. Denna etiska grund utgör ett
sammanhållande kitt för ett mångkulturellt samhälle,
som innebär att många kulturer, religioner, livsstilar,
språk och erfarenheter lever sida vid sida och berikar
varandra.
Ett mångkulturellt samhälle fungerar inte utan en
gemensam etisk grund som respekteras av både majoritetsbefolkning
och minoritetsgrupper. En del av den-
na etiska och historiska grund är just respekten för
andra individers och folkgruppers värde och särdrag.
Den som har stark egen identitet och kunskap om sin
egen historia har bättre förutsättningar att vilja och
våga möta det annorlunda och främmande.
Jobb, kunskap i svenska språket och det civila samhället
är viktiga nycklar till integration. I det civila samhället
möts människor med olika bakgrund, kontakter
knyts, personer utvecklas i gemenskap och får möjlighet
att känna samhörighet. Sådant underlättar en väl
fungerande integration.
Utgångspunkt för integrationspolitiken är att ge
människor förutsättningar att kunna ta ansvar för sitt
eget liv. Staten ska medverka till att underlätta och ska-
pa förutsättningar, men inte planera och ta kontroll
PRINCIPPROGRAM |105
över människors liv. Det offentliga ska sträva efter goda
levnadsvillkor för medborgarna samt skapa lika möjligheter
för utveckling och förverkligande av livsprojekt.
Integrationspolitiken ska präglas av ett medborgarperspektiv.
Medborgarna ska därför ha frihet och möjlighet
att organisera sig efter eget önskemål, exem-
pelvis kunna bilda egna sammanslutningar, starta
förskolor och skolor. Detta stärker identiteten och gynnar
integrationsprocessen.
Sverige kan bäst verka för en generös och human
flyktingpolitik genom att samarbeta med andra stater.
Därför bör EU:s medlemsländer ha en gemensam och
generös flyktingpolitik, som tar hänsyn till människors
skyddsbehov och där humanitära skäl väger tungt.
Migrationspolitiken får inte leda till att familjemedlemmar
skiljs från varandra. Utvisnings- och avvisningsbeslut
som leder till familjesplittring ska inte fat-
tas eller verkställas, såvida inte synnerliga skäl finns.
Barnperspektivet ska alltid finnas med i migrationsärenden.
För den som söker asyl i Sverige måste hela proces-
sen vara utformad så att rättssäkerhet garanteras den
enskilde. Resurser för mottagande av flyktingar och för
utredning av deras situation ska vara tillräckliga för att
åstadkomma korta handläggningstider, rättssäkerhet
och effektiv hantering. Flyktingars och asylsökandes
hälsoproblem, fysiska såväl som psykiska, måste upp
106 | PRINCIPPROGRAM
märksammas. Det är viktigt att seriös och tidig information
ges om möjligheterna till stöd vid frivillig återvandring.
Medlemmar i frivilligorganisationer som verkar
inom flyktingområdet men även andra med lämpliga
kunskaper ska kunna medverka i asylutredningar som
medborgarvittnen. Frivilligorganisationerna är också
viktiga vid introduktionen av flyktingar i den fortsatta
integrationsprocessen.
Invandrare ska garanteras goda möjligheter till
undervisning i svenska språket och om det svenska
samhället. Studierna bör vara individanpassade och
kombineras med praktik på arbetsplatser för att öka
möjligheten till integration i samhällsgemenskapen.
Människors vilja och förmåga till egenförsörjning ska
tas tillvara.
Skolbarn ska ges möjlighet till modersmålsundervisning
för att kunna bibehålla god kontakt med sina
föräldrars kulturella identitet och för att bredda den
språkliga kompetensen i Sverige.
Invandrare ska åtnjuta samma frihet som övriga
medborgare och ha rätt att bosätta sig var de vill, att utöva
sin religion, lära sina barn sitt modersmål och för
övrigt få utöva sina mänskliga rättigheter.
PRINCIPPROGRAM |107
4.6. Utvecklingssamarbete och frihandel i en global
ekonomi
Det faktum att alla människor, var de än bor, har sam-
ma absoluta och okränkbara värde och att vi alla har ett
ansvar för varandra utgör en stark motivation till den
solidaritet som är grundläggande i den kristdemokratiska
ideologin. Människovärdet är universellt och kan
därför inte relativiseras av geografiska gränser.
De globala klyftorna är med denna utgångspunkt oacceptabla.
En friare världshandel med rättvisare spelregler
är en förutsättning för att klyftorna ska kunna minska.
Bara då kan människor i de minst utvecklade länderna
med egen kraft resa sig ur fattigdomen. I denna process
kan långsiktigt utvecklingsstöd spela en viktig roll.
De övergripande målen för Sveriges utvecklingssamarbete
måste vara att hävda människovärdet, främja
mänskliga rättigheter och demokrati samt höja de fat-
tigas levnadsnivå. Den enskilda människans situation
måste vara i fokus för detta arbete. Måttet på utveckling
kan därför inte enbart vara förändringar på makroplanet.
Mänskliga rättigheter är både ett mål och ett medel
inom biståndet. Genom ökad delaktighet i samhället,
starkare civila samhällen och större spridning av makt
och resurser främjas förutsättningarna för en positiv
ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveck-
ling liksom för en mer jämlik fördelning av resurserna.
Fattigdomsbekämpningen är mångfacetterad, men
108 | PRINCIPPROGRAM
handlar ytterst om att ge möjlighet att få leva ett människovärdigt
liv. Det innebär att främja ekonomisk till-
växt och handel, social utjämning, ekonomisk och politisk
självständighet, stöd att utveckla en fungerande
nationell hälso- och sjukvård, hushållning med naturresurser
och omsorg om miljön, jämställdhet mellan
kvinnor och män samt säkerhet, försoning och förebyg
gande av konflikt. I lågoch
medelinkomstländer bär
ofta kvinnor huvudansvaret för familjen och därmed de
tyngsta bördorna av fattigdomen. Därför ska kvinnors
situation prioriteras i utvecklingssamarbetet.
Arbetet för global utveckling kräver en helhetssyn på
relationerna mellan länder i behov av stöd och resursstarka
länder. I denna helhetssyn ingår såväl uppbyggande
av en fungerande statsförvaltning och rättssystem
som investeringar och handel. Bland annat genom
ökad inhemsk förädling av råvaror, bistånd och miljöfrågor.
Bistånd i sig kan inte åstadkomma ekonomisk
tillväxt, utan måste vara en komponent i en sammanhållen
utrikespolitik till stöd för mänskliga rättigheter
och fattiga länders utveckling. Utvecklingssamarbetet
bör framför allt inriktas på att överföra kunskap, och
att ändra regler och strukturer som hindrar fattiga länder
att utvecklas.
Handels- och biståndspolitiken måste samverka
för att låg- och medelinkomstländers ekonomier ska
integreras på ett hållbart sätt i den globala ekonomin.
PRINCIPPROGRAM |109
Det behövs handelsliberaliseringar för de produkter
som låg- och medelinkomstländerna är bäst på att pro-
ducera. Tillgång till EU:s jordbruksmarknad är viktig
för rättvisa spelregler för dessa länder.
Utvecklingssamarbetet baseras alltför mycket på
givarnas tänkande, teknikval, ekonomiska system och
sociala strukturer, där höginkomstländer överför sina
livsstilar till länder i behov av stöd. Detta är inte soci-
alt eller miljömässigt hållbart. Samtidigt som västvärl-
den söker nya hållbara produktionsmetoder måste in-
ternationellt bistånd inriktas på stöd till uppbyggande
av nationellt miljöskydd, utbildning samt överföring av
miljövänlig teknik.
Utvecklingssamarbete kan bidra till fredlig utveckling
och motverka konflikter.
Stöd till mänskliga rättigheter
och demokrati kan effektivt bidra till att stabilisera nyblivna
men ännu svaga demokratier.
Det konfliktförebyggande
biståndet är viktigt, liksom insatser för försoning
och stabilitetsskapande i efterkrigsområden.
Det humanitära biståndet är en viktig del av det inter-
nationella biståndet. Det är framför allt vid katastrofer
och i konflikter som människor lider, flyktingströmmar
uppstår och flest brott mot mänskliga rättigheter sker.
Internationella- och frivilligorganisationers resurser och
distributionssystem bör nyttjas, speciellt då biståndet,
på grund av väpnade strider eller diktaturregimer, inte
kan nå fram via officiella kanaler.
110 | PRINCIPPROGRAM
Det slutliga målet med internationellt bistånd är att
det en dag inte längre ska behövas. För att stödja den
nationella biståndsviljan är det lämpligt att fastställa
en biståndsnivå som gäller såväl i låg- som högkonjunktur.
Sverige bör ge minst en procent av BNI i in-
ternationellt bistånd. Utöver detta bör staten på olika
sätt främja människors frivilliga engagemang och gåvogivande
till biståndsändamål.
Det måste finnas tydliga instrument för styrning,
samordning och uppföljning av biståndet. Oberoende
utvärderingar av biståndet ska ske. Detta gäller även
för de multilaterala organisationer genom vilka en stor
del av det svenska biståndet går.
4.7. Mänskliga rättigheter i utrikespolitiken
Människovärdet ska stå i fokus och arbetet för att skydda
och värna mänskliga fri- och rättigheter ska vara ett
huvudmål för utrikespolitiken. Begreppet mänskliga
rättigheter bygger på tesen att den enskilda människan
ska värnas mot övergrepp i alla olika kulturer och religioner
i världen. Mänskliga rättigheter reglerar varje
persons rättigheter mot staten, och statens förpliktelser
mot varje person.
Svensk utrikespolitik ska främja fred, frihet, demo-
krati och utveckling samt mänskliga rättigheter, förstå-
else och försoning. Det är viktigt att diskussionen om
mänskliga rättigheter präglas av förståelse för kultu-
PRINCIPPROGRAM |111
rella olikheter likaväl som den står fast vid universellt
gällande principer. En viktig del av den internationel-
la politiken är tanken om försoning mellan folkgrupper
och tidigare fiender.
Om de mänskliga rättigheterna ska stärkas måste
efterlevandet av internationella förpliktelser garanteras.
Därför måste FN:s ställning skyddas och stärkas,
liksom olika internationella domstolar och rättssystem
inom FN-systemet.
I främjandet av mänskliga rättigheter ska i första
hand positiva verkningsmedel användas, som till exempel
finansiellt stöd, samarbetsprojekt, samtal och dialoger
för att främja mänskliga rättigheter. Som en sista
utväg kan bojkott och sanktioner bli aktuella.
En dialog om mänskliga rättigheter bör även föras
bilateralt med enskilda länder. Även utvecklingssamarbetet
ska baseras på respekt för mänskliga rättigheter.
Detta ställer krav på biståndet, både när det gäller samarbetsformer
och olika typer av stöd. Det rättighetsbaserade
humanitära biståndet är centralt i det inter-
nationella arbetet. Den principiella utgångspunkten är
att flyktingar, de
drabbade och mest utsatta i konflikter,
har rätt till hjälp och skydd.
Internationella organ som Världshandelsorganisationen
WTO, Internationella valutafonden IMF, Världs-
banken/World Bank och de regionala utvecklingsbankerna
måste också ställa höga krav på respekt för
mänskliga rättigheter i sin verksamhet.
112 | PRINCIPPROGRAM
Förhållandet mellan näringslivet och mänskliga rättigheter
kommer i fokus genom globaliseringen. Denna
process ökar förutsättningarna för opinionsbildning och
information i de mänskliga rättigheternas tjänst. Därför
är det viktigt att förstärka de globala etiska koderna för
näringslivet. I en globaliserad värld är det inte längre
enbart staten som har till uppgift att främja och garantera
respekten för de mänskliga rättigheterna. Alla en-
skilda människor och globala aktörer, som internationella
organisationer och multinationella företag, har ett
ansvar för sina medmänniskors situation.
PRINCIPPROGRAM |113
114 | PRINCIPPROGRAM
KAPITEL 5. Ett medmänskligt samhälle
– går solidaritet och effektivitet att förena?
ETT GOTT SAMHÄLLE kan inte förverkligas utan en väl
fungerande samhällsekonomi med politisk och person-
lig frihet i balans. Dessutom krävs en långsiktighet vilket
förutsätter ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt
perspektiv.
Den historiska erfarenheten visar att marknadsekonomin
är den bästa metoden för att skapa en god
samhällsekonomi. Erfarenheterna efter kommunis-
mens sammanbrott visar också att ett samhälle utan
enskilt ägande förlorar en avgörande drivkraft för ett
gott förvaltarskap. Marknadsekonomin bygger på att
människor enskilt eller i olika former av samverkan
fritt kan äga, förvärva och förvalta egendom och företag.
Den ger människan valfrihet och utlopp för sin
kreativitet. Därigenom skapas grunden för ökat välstånd
och för en solidarisk välfärdspolitik.
Marknadsekonomins civilrättsliga grundvalar är
frivilliga och ofta informella avtal mellan självständiga
aktörer. Hederlighet och personligt ansvarstagande är
viktiga fundament. De förbättrar ekonomins funktionssätt
genom att det sänker kostnaderna för att sälja och
köpa – transaktionskostnader – och leder till ökad effektivitet.
Den kristna etiken spelar därför en avgöran-
PRINCIPPROGRAM |115
de roll för att åstadkomma en effektiv marknadsekonomi.
Marknadsekonomin är inte i sig själv tillräcklig för
att skapa ett gott samhälle. Den kan aldrig ensam ska-
pa en rimlig inkomstfördelning. En god ekonomisk utveckling
förutsätter också hög sysselsättning, hög utbildningsnivå
och jämn resursfördelning.
Marknadsekonomin måste bygga på förvaltarska-
pets principer som betonar människans personliga och
gemensamma ansvar för sig själv, sina medmänniskor,
efterkommande generationer samt den fysiska livsmiljön.
Detta leder till ett ödmjukt förvaltande av de ekonomiska
tillgångar som finns tillgängliga och en strä-
van efter ett långsiktigt perspektiv i den ekonomiska
politiken. En ekonomi präglad av inflation och spekulation,
ansvarslöshet och egoism, är därför motsatsen.
Informationstekniken som bidrar till allt snabbare in-
formationsflöden ökar också risken för ett oövertänkt
och kortsiktigt beteende. Förvaltarskapets principer
måste därför genomsyra ekonomins spelregler och
övervakande myndigheter liksom de enskilda aktörernas
medvetande.
Förvaltarskapsprincipen innebär inget passivt be-
varande, utan ett ansvarsfullt brukande och förädlande
av tillgångarna. Ekonomisk utveckling som skapar
resurser för att åstadkomma en bättre livssituation för
alla människor är därför en viktig uppgift för den ekonomiska
politiken. Men ekonomisk utveckling får inte ske
116 | PRINCIPPROGRAM
genom ett kortsiktigt utnyttjande av vare sig arbetskraft
eller miljö. En hållbar ekonomisk utveckling kan endast
erhållas om ansvaret för miljö och människor är en in-
tegrerad del av den ekonomiska politiken.
I det ekonomiska livet måste finnas insikt om att
beslut ska fattas på lägsta möjliga ändamålsenliga nivå
och om människans behov av små nära gemenskaper.
Därför är löntagarnas inflytande viktigt samt att arbetslivet
organiseras i små grupper där ansvarstagande och
helhetssyn uppmuntras medan anonymitet motverkas.
Det är också angeläget att det personliga ägandet uppmuntras
på bekostnad av det institutionella ägandet.
Välfärdssystemen ska utformas så att de stödjer familjer
och personer och samtidigt främjar valfrihet, mångfald
och personligt ansvar. Samhällsplaneringen ska
präglas av en målmedveten strävan mot ett decentraliserat
samhälle.
Ett gott samhälle byggs således utifrån en marknadsekonomi
baserad på grundläggande etiska värden och
principer styrd av sociala och ekologiska hänsyn.
5.1. Social marknadsekonomi
Samtidigt som den fria marknadsekonomin är en självklar
utgångspunkt, kan ingen marknad existera i ett vakuum.
En marknadsekonomi behöver ordning och reg-
ler för att kunna fungera väl. En sådan ordning uppstår
inte spontant utan behöver en personalistisk människo-
syn och grundläggande värden. Det samhällsekonomis-
PRINCIPPROGRAM |117
ka målet ska vara att skapa en till alla delar god livsmiljö
för människorna. Men ekonomisk utveckling får inte
mätas genom ett snävt tillväxtbegrepp. Ekonomisk utveckling
innebär istället tillväxt av den totala national-
förmögenheten. I nationalförmögenheten räknas miljö
och naturresurser, de mänskliga resurserna, produk
tionskapitalet samt en nations finansiella tillgångar.
En
tillväxt av nationalförmögenheten innebär en materiell
välfärdsökning endast om hänsyn tas till miljöeffekter
och påverkan på människans hälsa och förmåga. Den
ekonomiska politiken ska främja en uthållig tillväxt av
den totala nationalförmögenheten. Endast med detta
synsätt kan förvaltarskapet förverkligas och verklig välfärd
utvecklas.
En oreglerad marknadsekonomi riskerar att leda till
miljöförstöring. Det beror på att vissa naturresurser kan
utnyttjas gratis, eller till ringa kostnad, trots att de representerar
stora värden. Miljöpolitiken ska bygga på princi-
pen att förorenaren ska betala för de miljökostnader som
uppstår. Ekonomiska styrmedel och stöd ska användas för
att skapa ekonomiska motiv att agera miljövänligt för såväl
konsumenter som producenter. Ett nära samarbete
med näringslivet är en viktig del i detta arbete.
Nationalräkenskaperna bör utöver ekonomiska
mått också bestå av mått på livskvalitet som baseras
på miljömässiga och sociala kriterier. Marknadsekono-
min ska, för att bidra till en god välfärd för alla, kombineras
med en socialt ansvarsfull politik som ger alla
118 | PRINCIPPROGRAM
människor likartade förutsättningar och ser till att det
sociala skyddsnätet fungerar i olika skeden av livet.
Välfärdspolitiken ska vara generell i det avseendet att
den ska ge en grundläggande trygghet för alla. Social-
försäkringssystemen ska vara utformade så att alla får
en rimlig trygghet vid sjukdom, arbetslöshet, arbetsskada
och pension. Inslag av försäkringssystem bör fin-
nas för att undvika alltför stor andel skattefinansierade
utgifter.
En social marknadsekonomi kräver fördelningspolitiska
åtgärder som riktas till den som har störst behov
av stöd och hjälp. Principen bör vara att ge alla likvärdiga
förutsättningar. Skatte- och bidragssystemen måste
utformas så att människors egen kraft och engagemang
uppmuntras, och att bidragsberoende motverkas.
Den arbetsrättsliga lagstiftningen ska ge ett rimligt
anställningsskydd för arbetstagaren, samtidigt som arbetsgivaren
ska ha goda möjligheter att leda och fördela
arbetet och små företag ska ges möjlighet att växa
sig starka. En hög ambitionsnivå ska prägla lagar och
arbetet för bra arbetsmiljöer.
En central uppgift för den ekonomiska politiken är
att skapa sådana förutsättningar att alla människor har
tillgång till arbete. Det kan endast åstadkommas i en
ekonomi med god konkurrenskraft, gott företagsklimat
och stabiliseringspolitisk balans. Därför ska låg inflationstakt
eftersträvas. Ett viktigt medel för att uppnå
detta är en självständig riksbank med ett uttalat ansvar
PRINCIPPROGRAM |119
att styra penningpolitiken så att ett stabilt penning-
värde kan erhållas. Sparandet i den svenska ekonomin
måste hållas högt genom hushållssparande och genom
återhållsamhet i de offentliga utgifterna.
En väl fungerande marknadsekonomi förutsätter en
effektiv konkurrens, stabila institutioner och etiskt hand-
lande. I annat fall hotas tilltron till marknadsekonomin.
En väl fungerande offentlig sektor är en förutsättning
för att ett gott samhälle ska kunna skapas för alla. Den
offentliga sektorns verksamhetsformer ska så långt möjligt
bygga på frånvaro av monopol. För att öka mångfalden,
stimulera initiativtagande och effektivitet måste
produktion av välfärdstjänster i enskild regi eller via
stiftelser, kooperativ och ideella organisationer ges lika
förutsättningar som tjänster producerade i offentlig regi.
Politikernas uppgift är i första hand att ta tillvara
medborgarnas intresse. Utvärdering, kostnadsuppföljning
och kvalitetskontroll är därför viktiga politiska
uppgifter. Den enskilde bör själv kunna välja utförare
inom ramen för det bistånd som beviljats. Övrig offentlig
verksamhet, som inte är myndighetsutövning, bör
upphandlas i konkurrens.
5.2. Skattepolitik och rättvisa
Syftet med skatter är att finansiera offentliga utgifter,
styra den ekonomiska utvecklingen i en social och ekologisk
riktning samt mildra inkomstspridningen. Samtidigt
riskerar skatter att försämra ekonomins funktions
120 | PRINCIPPROGRAM
sätt och leda till ett osunt ekonomiskt beteende. Strä-
van måste därför vara att skattesystemet är transparent
och etiskt legitimt. Det bör också utformas så att det stimulerar
arbete, hederlighet, sparande och företagande.
Skattesystemet ska vara utformat så att den enskilde
i största möjliga utsträckning får behålla sin egen
lön eller pension innan kompletterande bidrag betalas
ut. Målet är att alla heltidsarbetande ska kunna leva på
sin inkomst. Studier och kompetensutveckling måste
löna sig. Skatte-, bidrags- och socialförsäkringssyste-
men ska sammantaget ta hänsyn till familjesituationen
och försörjningsansvaret samt upplevas som rimligt av
medborgaren.
I en globaliserad ekonomi utsätts främst kapitalskattesystemet
för konkurrens. Kapitalskatterna måste
därför vara konkurrenskraftiga. Beskattning av in-
komster, varor, tjänster, fastigheter, förmögenhet eller
andra former av beskattning får inte urholka äganderätten
och ska utformas enligt vedertagna skatterättsliga
principer som skatt efter bärkraft och likabehand-
ling. Skattesystemet ska även bidra till ett gott klimat
för företagsamhet och främja eget ansvarstagande. Det
är dessutom viktigt att skattereglerna utformas så en-
kelt som möjligt för att därigenom underlätta för bland
annat småföretagsamhet.
Nivån på mervärdesskatten bör i princip vara gene-
rell. En hög generell nivå på momssatsen medför dock
att undantag kan behöva göras.
PRINCIPPROGRAM |121
Beskattningen ska utformas så att arbete gynnas
medan förbrukning av ändliga naturresurser, miljöpåverkande
utsläpp och annan miljöskadlig verksamhet
motverkas.
Det är en statlig uppgift att stödja kommuner som
inte har ett tillräckligt skatteunderlag för att klara sina
lagstadgade skyldigheter mot kommunens invånare.
5.3. Kommunikationer
Förvaltarskapsprincipen innebär ett ansvar för med-
människor och miljö, men också ett ansvar att utveckla
och förvalta de tillgångar som vi har. För ett glest befolkat
land som Sverige med stora naturtillgångar och en
utvecklad handel är väl utbyggda kommunikationer av
största vikt. Ett väl fungerande system av vägar, järnvägar,
flygförbindelser, sjöfart samt tillförlitliga elektroniska
kommunikationer med hög prestanda är en
förutsättning för regional balans, ekonomisk utveck-
ling och mänsklig kontakt.
Det offentliga samhället har ansvar för trafiksystemens
utveckling och dess infrastruktur. Själva trafiken
bör bedrivas i konkurrens. Staten har ansvar för
att investeringsnivån i kommunikationssystemens in-
frastruktur såsom vägar, järnvägar och elektroniska
kommunikationskanaler hålls på en långsiktigt hög
nivå så att ekonomisk utveckling och regional balans
främjas, bland annat genom att skapa förutsättningar
för ett ökat bostadsbyggande och utvidgade arbets
122 | PRINCIPPROGRAM
marknadsregioner. Ekonomiska och legala styrmedel
ska utformas så att de samhällsekonomiskt och miljömässigt
mest effektiva kommunikationssystemen stimuleras.
Cykeln är för många ett viktigt och dagligt trans-
portmedel. Fördelarna med en cykelfrämjande infra-
struktur är flera, till exempel miljömässiga och hälsofrämjande.
Politiken ska lägga grunden för effektiva,
säkra och miljövänliga kommunikationer för invånare
och näringsliv i hela landet. Målet ska vara att respektive
transportslag bär sina egna samhällsekonomiska
kostnader.
Tillgång till bil är för många en förutsättning för att
kunna leva och verka oavsett var i landet man bor. Olika
fordonsslag är också medel för att förverkliga fritidsintres-
sen och känna frihet. Samtidigt måste de negativa effekterna
av vägtrafiken begränsas.
Lastbilen utgör en nödvändig del av transportsyste-
met. Det bör dock eftersträvas att mer av godstransporterna
i första hand sker med miljövänliga och energieffektiva
transportslag. Ett välfungerande inrikesflyg
är nödvändigt i Sverige med dess långa avstånd. Staten
har ett ansvar att upprätthålla ett system av nationel-
la och regionala flygplatser liksom regionalt betydelse-
full flygtrafik som inte kommer till stånd på kommersiella
grunder. Sveriges ställning som sjöfartsnation bör
vara stark genom långsiktiga och konkurrenskraftiga
villkor. Sjösäkerheten ska prioriteras.
PRINCIPPROGRAM |123
Trafiksystemet ska utformas med hänsyn till alla
godkända fordonsslag. Det ska präglas av tillgänglighet
och säkerhet, så att det även kan nyttjas av barn och
personer med funktionsnedsättning. Såväl trafikmiljön
som säkerhetsåtgärder ska formas utifrån ett sådant
helhetsperspektiv.
Kollektivtrafik
En väl utvecklad kollektivtrafik är av största betydelse
för ökat bostadsbyggande, utvidgade arbetsmarknadsregioner
och en minskning av bilismens negativa miljö
påverkan. Kollektivtrafiken med buss, spårvagn,
tåg och
tunnelbana ska vara attraktiva resealternativ på en
marknad med konkurrens och långsiktiga spelregler.
Övergång till miljövänliga drivmedel, säkerhetsarbete
samt service- och kvalitetsutveckling inom kollektiv
trafiken ska stimuleras.
Taxorna inom kollektivtrafiken
ska utformas så att de främjar kollektiva transporter
och en god resurshushållning.
Trafik och miljö
Transportsektorns stora beroende av fossila bränslen utgör
en stor utmaning för att minska utsläppen av växthusgaser.
Alternativen till vägtransporter ska utvecklas,
inte minst för arbetspendling. För att minska vägtra
fikens utsläpp bör politiken nationellt och på EUnivå
understödja och påskynda utveckling, produktion och
124 | PRINCIPPROGRAM
användning av energieffektiva fordon och icke-fossila
drivmedel, genom stöd till forskning och med ekonomiska
och legala styrmedel. Långsiktiga förutsägbara
spelregler och villkor måste gälla för att näringsliv och
hushåll ska investera i nya produktionsanläggningar och
fordon.
Trafiken utgör också en belastning för människans
livsmiljö genom hälsovådliga utsläpp, intrång i naturmiljön,
buller samt olyckor. Dessa negativa påverkansfaktorer
måste minska för att inte lägga hinder i vägen
för planeringen av infrastruktur, bostadsbyggande och
annan stadsutveckling.
För att fördela trafiken bättre över tid och minska
trängsel ska kommunerna kunna besluta om införande
och utformning av trängselavgifter för biltrafiken.
Trafik och säkerhet
Det är viktigt med en nollvision för dödsfall och svåra
skador i trafiken. Ansvar för en säker trafik ligger både
på dem som utformar trafikmiljön, staten och kommunerna,
men också på den enskilde trafikanten. Hastighetsbestämmelser
ska anpassas till miljö- och säkerhetsaspekter.
Att köra med alkohol eller andra droger i kroppen ska
vara förbjudet på land, på vatten och i luften. Hårda säkerhets-
och miljökrav ska ställas på transporter av olja och
andra miljöfarliga produkter på land och till havs.
PRINCIPPROGRAM |125
5.4. Företagande och näringsliv
Ett konkurrenskraftigt och differentierat näringsliv är en
förutsättning för det goda samhället och en god välfärd.
Detta innebär i sin tur att ett gott klimat måste skapas
och vidmakthållas för ett dynamiskt småföretagande,
där enskilda människors idéer, kreativitet och entreprenörskap
får möjlighet att blomma ut. De små och medelstora
företagen, som ofta är familjeföretag, ska stå i cent-
rum för utformningen av näringslivspolitiken.
Det personliga initiativet utgör grunden för nyföretagande.
Det är viktigt att initiativ och skaparkraft uppmuntras
av samhället, till exempel genom utbildningssystemet
och ett gott företagarklimat.
Förvaltarskapsprincipen måste vara utgångspunk-
ten för den politiska synen på näringsverksamheten.
God förvaltning förutsätter närhet till beslut och delaktighet
i ansvar. En väl fungerande ekonomi bör därför
bygga på en hög grad av personligt ägande. Ett fungerande
näringsliv förutsätter en marknadsekonomi baserad
på etiska principer och styrd av socialt och miljömässigt
hänsynstagande.
Statens roll i näringspolitiken är att övervaka att
lagstiftningen och en god etik upprätthålls på markna-
den. Det är viktigt att de regler staten ställer upp för
företagen är långsiktiga. Dessutom måste staten ta det
övergripande ansvaret för att likvärdiga villkor ska gälla
för olika företagsformer och företagande i alla delar av
landet och inte missgynnar små och medelstora företag
126 | PRINCIPPROGRAM
eller företagande i kvinnodominerade branscher. En
effektiv konkurrenspolitik motverkar oligopol, mono-
pol och illojal konkurrens. Monopol och konkurrensbegränsningar
får endast förekomma undantagsvis,
exempelvis av folkhälsoskäl.
Näringspolitiken ska bedrivas med generella medel,
det vill säga syfta till att skapa goda förutsättningar för
företagande över hela landet. Byråkrati och krångliga
regler ska motverkas. Direkta företagssubventioner av-
visas. Tillkommande lagar bör prövas ur ett småföretagarperspektiv.
Skattesystemet ska vara sådant att vinster kan gene-
reras samtidigt som sparande i det egna företaget uppmuntras.
Skattesystemet ska vara så utformat att det
främjar tillgången till riskvilligt kapital för nya och växande
företag. Skatteregler ska utformas så att genera-
tionsskiften i företagen underlättas.
Staten bör främja nyföretagande genom att skapa ett
gott klimat för innovationer samt produkt- och mark-
nadsutveckling. De offentliga organen bör medverka till
att nödvändigt riskkapital finns tillgängligt, inte minst för
mindre företag och i regioner med svag kapitalbildning
och sysselsättningsproblem.
En fungerande marknadsekonomi kräver aktiva
och välinformerade konsumenter samt effektiva rättsliga
spelregler. En väl utbyggd konsumentinformation
är nödvändig. Fria och självständiga konsumentorganisationer
ska uppmuntras. Vilseledande och diskrimine-
PRINCIPPROGRAM |127
rande reklam och i övrigt aggressiva marknadsföringsmetoder
ska motverkas.
Ett starkt bidrag till Sveriges ekonomiska välstånd
har exempelvis varit handel med råvaror och tjänster.
Internationaliseringen av ekonomin förstärks inte minst
genom utvecklingen inom informations- och kommunikationsteknologin.
En politik utformad för den moderna ekonomin
måste omfatta såväl satsningar på utbildning som åtgärder
för att förbättra den miljö inom vilken kunskap
ska kommersialiseras och spridas. Sverige måste därför
ligga i främsta ledet när det gäller satsningar på forskning
och utbildning. Dessutom måste spelreglerna utformas
på ett sätt som tar vara på det kunskapskapital
som finns i det svenska samhället. Det är viktigt att
skattepolitiken utformas på ett sådant sätt att den inte
driver människor och företag ut ur landet.
5.5. Arbetsmarknad
I arbetslivet ges möjlighet att delta i ett aktivt förvaltarskap
där var och en i olika arbetsuppgifter brukar, be-
varar och utvecklar mänskliga förmågor och materiella
resurser. Ett gott förvaltarskap innebär också att alla
människors unika karaktär, kapacitet och förmåga tas
tillvara och möjlighet att utvecklas i gemenskap med an-
dra människor på en arbetsplats. Arbetet är således viktigt
för människans möjlighet att utveckla sin identitet.
128 | PRINCIPPROGRAM
Den enskilda människans värde förknippas ofta
mycket starkt med innehavet av ett traditionellt förvärvsarbete.
Detta är både ett farligt och felaktigt syn-
sätt. Farligt därför att den som blir arbetslös känner
sig värdelös, felaktigt därför att människans absoluta
och okränkbara värde ligger i det faktum att hon är en
människa, inget annat.
I människans natur ligger ett behov av att få känna
gemenskap med andra, ta eget ansvar och utvecklas som
person. Aktivt arbete och engagemang, oavsett om det är
organiserat förvärvsarbete eller annan form av meningsfullt
ansvarstagande för familj, vänner eller andra med-
människor, är därför av största vikt.
Förvärvsarbetet har en särställning, eftersom det
är en organiserad form av samhällsinsats och ger varje
person ekonomiska möjligheter att ta ansvar för sig
själv och sina närmaste. Förvärvsarbetet innebär också
stora möjligheter till personlig utveckling, arbetsgemenskap
och sociala kontakter. I den meningen är
arbetslöshet ett slöseri med mänskliga resurser. Därför
är full sysselsättning ett viktigt politiskt mål. En
förutsättning för god sysselsättning är att det svenska
näringslivets konkurrenskraft upprätthålls gentemot
omvärlden. En långsiktig och stabil ekonomisk politik i
samspel med en aktiv arbetsmarknadspolitik är därför
nödvändig för att skapa ett gott samhälle där alla får
möjlighet att delta i samhällsbyggandet.
PRINCIPPROGRAM |129
Personliga och sociala problem blir ofta en följd
vid långvarig ofrivillig arbetslöshet eftersom alla människor
behöver känna sig efterfrågade och behövda. Ett
arbete är för de flesta av största vikt för en god livskvalitet.
Den ekonomiska politiken ska skapa förutsättningar
för ekonomisk utveckling och ett dynamiskt näringsliv.
Med fler sysselsatta kan fler försörja sig själva och där-
med få mer makt över sitt liv. Med fler sysselsatta ska-
pas också resurser för att värna välfärdssystemen så att
de som bäst behöver samhällets stöd också kan få detta.
Därför är tillkomsten av nya jobb den i särklass viktigaste
fördelningspolitiska frågan.
Arbetsmarknadspolitiken måste också utgå från
subsidiaritetsprincipen. Det vill säga att det en lägre
nivå klarar av på ett ändamålsenligt sätt ska inte högre
nivåer lägga sig i. Arbetsmarknadspolitiken ska vara
subsidiär på så sätt att samhällets insatser ska vara
stödjande när så krävs, dock utan att skada ordinarie
arbetsmarknad.
Starka och partipolitiskt oberoende fackföreningar
är en oundgänglig del av ett demokratiskt samhälle för
att tillvarata löntagarnas rättigheter och intressen och
skapa effektiva samarbetsformer mellan arbetsgivare
och arbetstagare. Det goda företagandet ska vara så ut-
format att såväl kapital- som arbetsinsats berättigar till
inflytande och medbestämmanderätt. En positiv samverkan
grundad på ömsesidigt förtroende mellan alla i
ett företag ska eftersträvas.
130 | PRINCIPPROGRAM
För att uppnå en lönebildning som medverkar till
låg inflation och internationellt
konkurrenskraftigt näringsliv
bör det svenska förhandlingssystemet vara decentraliserat.
Utformningen ska göras av arbetsmarknadens
parter. En klar rollfördelning ska upprätthållas
mellan dessa och staten. Statlig styrning av lönebildningen
i form av inkomstpolitik avvisas. Uppbyggande
av företagsvisa vinstdelningssystem med individuell
anknytning bör uppmuntras.
Ett väl fungerande utbildningssystem som skapar
goda förutsättningar för kompetensutveckling under
hela yrkeslivet är av allra största vikt för att värna sys-
selsättningen på lång sikt.
För att underlätta för den enskilde och för familjer
ska det finnas goda möjligheter att arbeta lite mindre
under vissa skeden i livet.
Långtidsarbetslöshet ska bekämpas kraftfullt. Det
bör finnas en mångfald av aktörer som agerar arbetsförmedlare.
Ett utvecklat lärlingssystem bör finnas
för att inte minst ungdomar ska kunna få yrkes- och
arbetslivserfarenhet.
God anställningstrygghet för alla arbetstagare ska
eftersträvas. Lagstiftning om anställningsskydd ska
skapa rimlig trygghet för de anställda utan att leda till
omotiverade trösklar in på arbetsmarknaden. Den en-
skildes trygghet ska i största möjliga utsträckning till-
godoses vid nedläggning och omlokalisering av verksamhet.
För att garantera alla som blir arbetslösa en
PRINCIPPROGRAM |131
grundläggande ekonomisk trygghet ska en allmän obligatorisk
arbetslöshetsförsäkring finnas. Arbetslöshetsförsäkringen
bör finansieras med egenavgifter och arbetsgivaravgifter.
Lika lön för likvärdigt arbete och jämställda lönevillkor
för kvinnor och män ska gälla. Pensionsåldern bör
vara flexibel.
Väl fungerande lagar mot all diskriminering i arbets
livet ska finnas. Stat och kommun bör föregå med
gott exempel bland annat då det gäller att anställa
människor med funktionsnedsättning, äldre, invand-
rare och personer som är i behov av rehabilitering.
Mobbning på arbetsplatsen måste aktivt bekämpas.
Stora ansträngningar bör göras för att anpassa
lokaler, maskiner och utrustning, arbetsuppgifter, arbets-
tempo och arbetstider till de anställdas behov och förutsättningar.
Staten ska bland annat genom rådgivning,
stöd och kontroll aktivt verka för en förbättrad
arbetsmiljö. Ett väl fungerande arbetarskydd och god
arbetsmiljö ska ta hänsyn till såväl fysisk som psykisk
hälsa hos arbetstagarna.
5.6. Regionalpolitik
Alla människor ska oavsett bostadsort kunna få del av
samhällets grundläggande sociala rättigheter och ges
rimliga förutsättningar att försörja sig och utveckla sin
bygd. Därför krävs en aktiv regionalpolitik. En väl utbyggd
infrastruktur är ett av de viktigaste medlen för
132 | PRINCIPPROGRAM
att skapa goda förutsättningar för hela Sveriges utveck-
ling. De lokala och regionala förutsättningar som finns
i form av naturresurser och människors kompetens och
kreativitet ska stödjas och främjas.
Regionalpolitiken ska medverka till att en god grund
för näringslivet i sysselsättningssvaga områden skapas
i första hand genom generella stimulansåtgärder. Dessa
insatser kan sedan kompletteras med riktade åtgärder.
Med hjälp av snabba och effektiva kommunikationer
och ett utvecklat utbildningssystem kan arbetsmarkna-
den vidgas. Arbetspendling, distansarbete och mänsklig
kontakt som främjar ekonomisk utveckling kan då
skapas. Ny teknik som skapar stora möjligheter till decentralisering
av produktion och beslutsfattande ska
tas tillvara.
En demokratisk, dynamisk och tillväxtinriktad regionalpolitik
förverkligas bäst genom att de folkvalda på
regional nivå själva ansvarar för utvecklingsplaneringen
av den egna regionen. Samtidigt har staten ansvar för att
den statliga servicen är tillgänglig i hela Sverige.
Målet är att hela Sverige ska leva och att varje kom-
mun och region ska vara ett fungerande samhälle, där
människor kan få sina grundläggande behov av arbete
och service tillgodosedda.
Systemet för kommunal utjämning ska vara stat-
ligt och så utformat att konsekvenserna av skillnader
i skattekraft, befolkningsstruktur, geografiska avstånd,
klimat och sociala omständigheter utjämnas.
PRINCIPPROGRAM |133
5.7. Naturens näringar
Förvaltarskapsprincipen ska vara vägledande vid utformandet
av en säker livsmedelsförsörjning. Produktionen
av livsmedel är en basnäring som måste vårdas och
utvecklas. Jordbrukspolitiken bör utformas så att den
skapar förutsättningar för närhet mellan producent och
konsument. Detta minskar behovet av långväga transporter.
Försiktighetsprincipen vägleder beträffande ge
netiskt modifierade livsmedel.
Ur såväl ett globalt som nationellt perspektiv är
det långsiktigt nödvändigt att åkermarken i Sverige
och övriga Europa kan nyttjas för livsmedelsproduktion
eller annan produktion som lätt kan avbrytas och
återgå till livsmedelsproduktion, som till exempel vid
odling av energigrödor.
För en levande landsbygd är ett livskraftigt jord-
och skogsbruk samt fiske och rennäring av central be-
tydelse. De har även en stor betydelse för sysselsättning
i näringar som förädlar och säljer råvaror. Bärkraftiga
familjejordbruk bör även i fortsättningen vara basen i
svenskt jordbruk. Även differentierat landsbygdsföretagande
ska underlättas. Det är nödvändigt att dessa
näringar ges likvärdiga konkurrensvillkor gentemot
andra länder.
Kultur betyder ursprungligen ”odling”. Det är nödvändigt
att ta till vara den kultur- och miljöinsats som
görs inom jordbruksnäringen. En övergång till mer
134 | PRINCIPPROGRAM
miljöanpassade och hållbara brukningsmetoder måste
ske. Sverige bör ta till vara sina mycket goda förutsättningar
för miljövänlig och säker produktion av högkvalitativa
livsmedel. Sverige ska aktivt verka för ett
mer miljöanpassat jordbruk inom EU.
Rennäringen ska värnas eftersom den är en betydelsefull
del av samisk kultur samt viktig för sysselsättning
och boende i Sveriges norra inland och fjällvärld.
Den svenska fiskerinäringen måste ges förutsättningar
att även i framtiden vara livskraftig. Den regionalpolitiska
betydelsen av svenskt fiske är stor. Många
i skärgården är direkt eller indirekt beroende av en väl
fungerande och livskraftig fiskerinäring. Fisket ska i
likhet med allt annat nyttjande av naturresurser ske
med hänsyn till förvaltarskapsprincipen. Det ska vara
långsiktigt ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart.
Ett alltför omfattande fiskeuttag gynnar ingen utan re-
sulterar endast i att tillgången sinar och att näringen på
lång sikt dör ut.
Skogsbruket och den därmed sammanhängande
förädlingsindustrin är sedan länge en viktig svensk
basnäring. För att svenskt skogsbruk och skogsindustri
ska kunna utvecklas krävs övergripande långsiktiga och
hållbara spelregler som främjar såväl produktions- som
miljömål. Det är angeläget att dessa mål har samma prioritet
och dignitet vid utformandet av den övergripande
skogspolitiken.
PRINCIPPROGRAM |135
136 | PRINCIPPROGRAM
KAPITEL 6. Framtidens samhälle
– förbrukat eller förvaltat?
DEN SOM OROAR SIG för hur framtidens globala miljö
kommer att se ut saknar inte anledningar. Klimatförändringar,
utarmningen av den biologiska mångfalden,
skogsförstöring, minskade fiskefångster, kemikalier i
miljön, regional vattenbrist och övergödning är alla ex-
empel på en utveckling som inte är hållbar. Samtidigt
visar erfarenheter att det går att bryta en negativ trend.
Begreppet hållbar utveckling definieras ofta som en
utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra
kommande generationers möjligheter att tillgodose
sina behov. Genom att betona generationsperspektivet
återspeglar denna definition mycket väl en av de
principer som är grundläggande för kristdemokraternas
förhållningssätt till miljön, det vi kallar förvaltarskapsprincipen.
Med detta menas att människan är förvaltare
av – och inte herre över – skapelsen. Det ger
oss människor ett speciellt ansvar. Vi ska agera med en
långsiktig helhetssyn med respekt för vår samtida om-
givning och kommande generationer.
Förvaltarskapet gäller både de egna personliga till-
gångarna och de materiella värdena; miljö och naturresurser.
Vi ska agera på ett sådant sätt att vi med stolthet
kan överlämna frukterna av vårt arbete. Det förutsätter
PRINCIPPROGRAM |137
att vi förvaltar och inte på ett ansvarslöst sätt förbrukar
ändliga resurser och naturvärden. Det förutsätter
också att agerandet grundas på försiktighetsprincipen.
Med detta menas att om misstanke finns om hot eller
oåterkallelig skada på miljön, måste extra försiktighet
tillämpas.
Förvaltarskapet innebär inte ett passivt förhållningssätt
utan är utvecklande och förädlande till sin
karaktär. Människan kan därför ingripa och påverka
naturen, men ska göra det på ett sätt som är långsiktigt
hållbart och varsamt. Förhållandet till djuren
ska präglas av förvaltarskap, så att djuren behand-
las med respekt och omtanke. Det faktum att djur och
människor inte har samma värde innebär inte att djuren
skulle sakna värde.
Ansvaret, som är grundbulten i förvaltarskapsprincipen,
är både personligt och gemensamt. Människan
är en rationell varelse ansvarig för sina handlingar.
Hon kan själv göra medvetna val och utnyttja sin makt
som konsument för att ta tillvara både sina egna och
andras yttre resurser. Det går inte att vältra över ansvaret
på andra personer, eller på samhället i övrigt, när
det gäller att ändra livsstil. Strävan att förbruka mind-
re av ändliga resurser och ett personligt ansvar för
kretslopp och avfallshantering är en nödvändighet för
mänsklighetens långsiktiga överlevnad.
Samtidigt räcker det inte med bara individuella
beslut. Det behövs övergripande ramar och förutsätt
138 | PRINCIPPROGRAM
ningar som möjliggör och uppmuntrar en långsiktigt
hållbar livsstil. Miljöhänsyn behöver genomsyra alla
politikområden. Hållbar utveckling förutsätter att ekologi,
ekonomi och sociala hänsyn integreras. Olika styrmedel,
såväl informativa och regulativa som ekonomiska,
kompletterar varandra och kan användas var för
sig eller tillsammans beroende på verksamhetsområde.
Lagstiftning med förbud och gränsvärden, en ekologiskt
färgad skattepolitik, miljöledningssystem och miljövänlig
upphandling är exempel på strategiska instrument
som ska användas. Substitutionsprincipen, som
innebär att mindre farliga ämnen så långt möjligt ska
ersätta farliga, är också ett viktigt verktyg.
En marknadsekonomi utifrån ett förvaltarskapsperspektiv
ger möjligheter att driva utvecklingen så att den
blir hållbar. Att människor överutnyttjar vissa miljöresurser
har till stor del sin grund i så kallat marknadsmisslyckande.
De kostnader som den enskilde individen
eller företaget belastas med motsvarar inte de kostnader
som totalt sett uppstår i samhället. Många gånger har utnyttjandet
av miljön uppfattats som gratis. Men om mil-
jöns värde synliggörs och miljökostnaderna återspeglas i
prissättningen, kan dessa beaktas i de beslut som tas av
producenter och konsumenter. Detta kan ske genom att
upprätthålla principen att förorenaren ska betala och att
beskattningen i högre grad ligger på natur- och miljöresurser
än på människors arbetsinsatser. Dessutom bör
det traditionella välfärdsbegreppet, beräknat som brut-
PRINCIPPROGRAM |139
tonationalprodukten (BNP), kompletteras med miljöräkenskaper
för att synliggöra sambandet mellan ekonomi
och miljö.
6.1. Naturresurser och miljö
Länge dominerades miljödebatten av oron för att vissa
ändliga råvaror skulle ta slut. Även om det fortfarande
är ett stort problem i vissa sammanhang har erfarenheterna
visat att då tillgången på de ändliga råvarorna
minskar så regleras det ofta med stigande priser eller
upptäckter av nya ämnen som kan ersätta bristvarorna.
Men samma mekanismer finns inte då ”miljöutrym-
met” minskar. Det allvarligaste problemet är därför
brist på förnybara resurser. Med en ökande befolkning
och fortsatt tillväxt är det framförallt tillgång till
betes- och jordbruksmark, till rent vatten och ren luft
samt fiskemöjligheter som är hotad. Detta sker genom
över- och felutnyttjande samt inte minst genom avfallsmängder
och utsläpp som är så stora att naturen inte
kan bryta ned dem, vilket leder till miljöförstöring.
För att motverka klimatförändring krävs krafttag för
att hejda utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser.
Fossilbränslena måste fasas ut från såväl energi- som
transportsektorn. Förnyelsebara bränslen måste skattemässigt
gynnas. Inhemsk produktion ska stimuleras.
För att minska avfallsmängden behövs en kretsloppsanpassad
utveckling, bland annat genom ett utökat pro-
ducentansvar. När producenterna får ansvar för avfallet
140 | PRINCIPPROGRAM
ökar incitamenten att redan från början producera varor
som går att demontera och återvinna. Avfallshantering
ska främst utgå från att förebygga avfall, sedan
följer återanvändning och materialåtervinning.
En livsstil som innebär ett slöseri med resurser är
inte långsiktigt hållbar. Därför måste vi bli mycket mer
effektiva i vårt resursutnyttjande. För att produktivite-
ten ska öka och mindre resurser användas behöver det
också finnas drivkrafter till detta i alla delar av ekono-
min. Det måste löna sig att investera i produktion och
utveckla ny teknik för att höja kvaliteten och minska
resursåtgången.
Miljön i ett internationellt perspektiv
De allvarligaste miljöhoten är globala eller storregionala.
Därför är ett samarbete över nationsgränserna
nödvändigt och en av EU:s viktigaste uppgifter.
Människor i höginkomstländer kan med innovationer,
prioriteringar och regleringar bryta sambandet mellan
tillväxt och miljöbelastning. Samtidigt driver efterfrågan
i dessa länder ett resursutnyttjande som flyttas till
länder med lägre välstånd. I låginkomstländer saknas ofta
nödvändig reglering och modern miljöteknik. Människor
i nöd tvingas till kortsiktiga beslut med hög belastning på
lokala ekosystem som följd. Höginkomstländer som efterfrågar
varor och produkter har ett ansvar att hantera den-
na situation, genom en rättvis handelspolitik och bistånd
som möjliggör en utveckling i rätt riktning och tillgång till
PRINCIPPROGRAM |141
miljöanpassad teknik för låginkomstländerna. En håll-
bar utveckling förutsätter också marknadsekonomi och
demokrati. Inte någonstans har miljöförstöringen varit så
stor som i de länder där man tillämpat planekonomi. Ett
system som innebär att utsläpp medför kostnader bör fin-
nas inom EU.
6.2. Naturvård, biologisk mångfald och djurskydd
Att slå vakt om den biologiska mångfalden är viktigt av
många skäl. Mångfalden är en förutsättning för ekosystemens
långsiktiga produktionsförmåga. Av rent praktiska
skäl är det också viktigt med mångfald då de areella
näringarna nyttjar olika arter, liksom läkemedelsindustrin
och energiindustrin. Idag är det dessutom omöjligt
att förutse alla nya värdefulla framtida användningsom
råden.
Vidare finns de rena estetiska värdena i form
av värdefulla kulturmiljöer och möjlighet till fritid och
rekreation.
Det finns dessutom ett etiskt perspektiv
som
innebär hänsyn till morgondagen.
Nationalparkerna är viktiga för att bevara vårt nationella
naturarv åt kommande generationer. Men det
är också viktigt att det finns stadsnära naturområden
av hög kvalitet och att allemansrätten bevaras så att
möjlighet till friluftsliv finns på nära håll för alla människor.
Även små grönytor i städerna fyller en viktig
funktion för människors hälsa och rekreation. Parker
fyller vissa behov och naturområden för fri utveckling
fyller andra behov.
142 | PRINCIPPROGRAM
Bevarande av den biologiska mångfalden kräver
både reservatsskydd i olika former och stor naturhän-
syn i skogs- och jordbrukslandskapet. Markägarna är
här en stor resurs, inte minst då det gäller att bevara
kulturlandskapet.
Våtmarker behöver bevaras och vid behov återställas,
skog behöver reservatsskyddas i tillräcklig omfattning
för att bevara den biologiska mångfalden. Det behövs ett
strand- och biotopskydd samt särskilda skyddsregler för
den fjällnära skogen. Ett strandskydd bör inte tillämpas
generellt utan användas i områden där det finns skäl för
det. Men det räcker inte bara med naturskydd. Internationella
överenskommelser behövs för att begränsa utsläpp
som leder till försurning och övergödning.
Människan har ett ansvar att värna andra levande
varelser. Det innebär att människan ska ta väl hand
om de djur som hon har i sin vård och sörja för att
dessa djur får leva ett så naturligt liv som möjligt. Utgångspunkten
för människans umgänge med djur bör
vara, att så långt det är möjligt, undvika stress, smärta
och skador för djuren. Vid djurhållning ska också
djurens hälsa främjas och hänsyn tas till djurens fysiologiska
och beteendemässiga behov. Onödigt lidande
ska inte förekomma, och djurförsök ska endast få
förekomma i yttersta undantagsfall. Långväga djur-
transporter ska undvikas i största möjliga utsträckning.
Strikta regler för hur djuren ska behandlas vid
transport ska finnas.
PRINCIPPROGRAM |143
Människans ansvar omfattar också de vilda djuren.
De ska alltid behandlas med hänsyn till sitt behov av ett
naturligt liv.
6.3. Jakt, fiske och viltvård
Jakt, fiske och viltvård är en del i bevarandet av den
biologiska mångfalden. Förutom att de för många människor
är en viktig del i rekreation och friluftsliv, är de
dessutom ett tydligt exempel på tillämpat förvaltarskap
av naturliga resurser. Viltvård är viktig för att undvika
sjukdomar, trafikolyckor samt skador på jordbruksgrödor
och skog. Med utgångspunkt i ett principiellt stöd
för den enskilda äganderätten och generationers erfarenhet
av enskilt ägande av skogs- och jordbruksmark
som garant för gott och långsiktigt förvaltarskap, bör
kopplingen mellan markägande och jaktoch
fiskerätt
finnas. Samtidigt är det angeläget att det offentliga vid-
tar olika åtgärder för att bereda marklösa jägare till-
gång till jakt på offentligt ägd mark.
Det ska finnas livskraftiga stammar av våra fyra stora
rovdjur: björn, lo, järv och varg. De ska förvaltas så
att samexistens med andra intressen är möjlig. Det ska
också finnas möjlighet till skyddsjakt för att värna liv
och egendom. En långsiktigt hållbar rovdjurspolitik
måste utformas i samråd med den berörda landsbygdsbefolkningen.
144 | PRINCIPPROGRAM
6.4. Genteknik
Den moderna gentekniken är ett av de kraftfullaste
instrument till förändring som kommit i människans
hand. Rätt förvaltad kan den främja det gemensamma
bästa och en god samhällsutveckling. Utvecklingen går
snabbt när det gäller genteknik tillämpad på växter
och djur. Eftersom allt liv har samma byggstenar finns
också en oerhörd potential att påverka mänskliga celler
och därmed mänskligt liv. Detta öppnar möjligheter
till bland annat helt nya medicinska behandlingsmetoder
men medför också nya etiska dilemman. Detta
är inte något helt nytt. Det har funnits etiska problem
även inom traditionell avel långt innan den moderna
gentekniken blev aktuell. Skillnader är dels hastighet
och styrka på de instrument som nu är tillgängliga, och
dels att man nu kan göra genkombinationer som aldrig
skulle ha uppstått på naturlig väg. Eventuella misstag
och oförutsedda effekter får därför mycket större konsekvenser
än tidigare. Det är viktigt att man går ytterst
varsamt fram och att man i lagstiftningen kräver att
etiska hänsyn ska tas.
Gentekniken kan vara ett verksamt medel för att
kunna föda en växande världsbefolkning, men också för
att kunna bota mycket av mänskligt lidande. Gentekni-
ken öppnar fantastiska möjligheter men kan även skapa
hittills oöverblickbara problem som gör att stor försiktighet
måste iakttas.
Risken finns att grödor med ge-
PRINCIPPROGRAM |145
ner som gör dem motståndskraftiga mot vissa bekämpningsmedel
ska korsa sig med vilda släktingar och bilda
hybrider, med svåröverblickbara ekologiska följder.
Växt- och djurförädlingen kan också bidra till en utarmning
av det genetiska kapitalet genom att konkurrera
ut befintliga sorter och raser.
Utarmningen av gener
ger mindre variation att bygga vidare på. Vi vet inte
exakt vilka betingelser som kommer att gälla i framti-
den. Därför är en så bred genetisk bas som möjligt en
form av försäkring inför en okänd framtid. Gentekniska
förändringar i djurens arvsmassa, som till exempel
skulle kunna innebära förändringar i utseendet eller re-
produktionsförmågan, ska inte tillåtas. Utifrån förvaltarskapsprincipen
måste försiktighetsprincipen vara
rådande vid lagstiftning och tillståndsgivning inom gen-
teknikens område.
Som konsument ska man ha möjlighet att undvika
produkter som innehåller genetiskt modifierade organismer.
En tydlig märkning, med möjlighet till kontroll
och uppföljning måste därför finnas.
En förutsättning för att den biotekniska industrin
ska kunna växa och skapa värden för mänskligheten är
möjligheten att skydda äganderätten till uppfinningar.
Det handlar om ensamrätt att utnyttja en intellektuell
prestation, en uppfinning, inte om att äga liv, enskilda
gener eller organismer, växter eller djur.
Det är därför viktigt att upprätthålla den grundläggande
skillnaden mellan upptäckt och uppfin
146 | PRINCIPPROGRAM
ning. Patent ska inte beviljas på rena upptäckter av till
exempel en gen, gensekvens eller ett enzym. Det som
existerar före forskning och genteknik är en del av det
gemensamma kulturarvet i vidare mening.
Teknik och etik får inte separeras. All forskning och
bioteknisk verksamhet inklusive patent och växtförädlarskydd
ska ytterst syfta till mänsklighetens gemensamma
bästa och måste utgå från och respektera alla
människors absoluta och okränkbara värde. Varken
människan eller miljön får äventyras.
6.5. Energi
Sveriges energiförsörjning ska tryggas genom en långsiktig
energipolitik med fasta spelregler, där inhemska förnybara
energikällor och bränslen utgör en växande bas.
De tre grundpelarna för den svenska energipolitiken ska
vara miljömässig hållbarhet, försörjningstrygghet och
konkurrenskraft. Den negativa påverkan på hälsa, klimat
och miljö måste vara så liten som möjligt. Därför behöver
investeringar, forskning och utveckling i elkraft från vind,
sol och vatten stödjas liksom utveckling av nya förnybara
energikällor.
Det är av yttersta vikt att finna långsiktigt
hållbara alternativ för den framtida energiförsörjningen.
Den svenska kärnkraften ska fasas ut ur energisystemet
i samma takt som den ersätts med förnybar energi. En
driftsäker kärnkraft kommer dock under överskådlig tid
att vara en viktig del av svensk elproduktion.
Energiskatter och regelverk behöver utformas med
PRINCIPPROGRAM |147
hänsyn till förhållanden i omvärlden för att inte näringslivets
konkurrenskraft ska urholkas.
Strävan ska vara att åstadkomma ett system som mi-
nimerar miljöbelastningen och säkerställer tillgången
till billig energi framställd under trygga och säkra förhållanden.
Målet är ett ekologiskt hållbart energisystem utan
drastiska prisförändringar, elbrist eller andra betydande
påfrestningar på välfärd och sysselsättning. För att detta
ska kunna vara möjligt krävs långsiktiga investeringar
och att stora satsningar görs på energiforskning och
energiteknisk utveckling.
Ett väl fungerande energisystem kräver att överföringskapaciteten
inom Sverige och till andra länder
är väl utbyggd, också för att möjliggöra svensk export
av klimateffektiv el. En öppen och internationell energimarknad
med ökad konkurrens är till nytta för kunderna.
Prisbildningen och marknadens funktionssätt
behöver samtidigt hållas under kontinuerlig uppsikt av
berörda myndigheter.
Medvetna konsumenter får därmed större möjlighet
att välja energi och el som är producerade med
mer miljövänlig teknik och kan därför driva utvecklingen
framåt. Energieffektivisering är ett lönsamt och effektivt
sätt att trygga energiförsörjningen och nå våra miljö- och
klimatmål. Det ger stora samhällsekonomiska vinster genom
lägre kostnader för hushåll och företag, nya jobb,
teknisk utveckling, innovation och hållbarhet.
148 | PRINCIPPROGRAM
PRINCIPPROGRAM |149
ORDLISTA
A
allmänprevention
påverkan på
allmänhetens
rättsuppfattning;
straffets förebyggande/
avskräckande
verkan på
allmänheten,
jfr individualprevention
anarki
tillstånd utan
styrande makt; lag-
löshet, oordning
anarkism
den ideologi som
företräder anarki,
se anarki
anonymitetsskydd
rätt att förbli okänd,
då man exempelvis
lämnar uppgifter till
massmedia
areell näring
avser vanligen jordbruk,
skogsbruk,
renskötsel eller
yrkesfiske
B
besittningsskydd
skydd i lagen för
hyresgäst mot att
tvingas flytta
beslutskompetens
rätt att fatta beslut
inom ett visst
område
betingelse
förutsättning
bilateral
som omfattar två
parter, vanligtvis
stater
bioteknik
bioteknik = kombination
av biologi
och teknik, där i
första hand celler,
eller delar av celler,
används i tekniska
tillämpningar inom
bl. a. hälsovård,
jordbruk och miljö
biotopskydd
skydd och bevarande
av hela livsmiljöer,
biotoper,
som erbjuder lämpliga
villkor för de
växter och djur
som lever där
C
CDI
Christian Democratic
International.
Organisation bestående
av kristdemokratiska
partier från
hela världen.
centralisering
koncentration av en
verksamhet till ett
ställe
150 | PRINCIPPROGRAM
civil olydnad
brott mot lagen i
syfte att förändra
den
civilmotstånd
motstånd eller
kamp utan våldsamma
metoder,
oftast mot fysiskt
överlägsen mot-
ståndare
civilplikt
tjänst inom total-
försvaret för den
som inte vill göra
militär värnplikt
civilrätt
rättsregler som rör
förhållandet mellan
enskilda personer
eller sammanslutningar/
föreningar.
Motsats till offentlig
rätt, som gäller
det allmänna (stat,
kommun osv).
civilsamhälle/
civilt samhälle
samlande begrepp
för de gruppering
ar, föreningar och
organisationer som
existerar fristående
från staten och det
offentliga i övrigt
i ett demokratiskt
samhälle
D
decentralisering
uppdelning och
spridning av t. ex.
makt eller ägande
diametral
totalt motsatt
diktatur
samhälle där all
politisk makt finns
samlad hos en
envåldshärskare
eller hos ett litet
fåtal. Motsats till
demokrati.
diskriminering
orättvis särbehand-
ling av individer
eller grupper
dynamisk
(i sammanhanget)
handlingskraftig,
energisk
E
ekosofism
filosofisk skola
som anser att allt
levande, människor,
djur och växter, hör
samman och har ett
egenvärde. Den av
människan opåverkade
naturen befinner
sig i ekologisk
balans. Människan
bör därför inte försöka
påverka eller
göra några ingrepp i
naturen.
elitism
synsättet att de som
”vet bäst” ska
bestämma över
andra; gynnande
av en elit i samhället
empati (förmåga
till) inlevelse i andra
människors känslor
energigröda
odlade växter
avsedda som råvara
för utvinning av
energi
PRINCIPPROGRAM |151
entreprenör
någon som skapar
ny affärsverksamhet
enzym
ämne som påverkar
biokemiska reaktioner
i organismer,
utan att självt
förändras
EPP
European People’s
Party. Samarbetsorganisation
för
kristdemokratiska
och konservativa
partier i Europa.
etik
läran om människors
förhållningssätt
till varandra;
läran om moral
etnicitet
tillhörighet till en
viss folkgrupp
etnisk
som gäller, tillhör
eller utmärker viss
folkgrupp
evidensbaserad
som grundar sig
på bevis
existentiell
ångest
tillstånd där man
inte kan finna
någon mening i
tillvaron
existentiella
frågor
frågor som rör
eller är avgörande
för människans
existens
expropriation
möjlighet för stat
eller kommun
att under vissa
förutsättningar
genom tvång, men
mot betalning,
överta (tvångsinlösa)
någon annans
mark för ett allmänt
intresse, t. ex.
byggnation av väg,
sjukhus eller skola
F
fascism
antidemokratisk
nationalistisk
ideologi som hyllar
idén om den starke
ledaren och en stark
stat. Fascismen är
starkt förknippad
med den rörelse
som leddes av Mussolini
i Italien före
och under andra
världskriget, men
är i dag även en all-
män beteckning för
högerextremistisk
ideologi.
feodalt samhälle
hierarkiskt medeltida
samhällssystem,
baserat på
trohetseder mellan
över- och under-
ordnade, odemokratiskt
men starkt
decentraliserat
finansieringsprincipen
(i sammanhanget)
principen om att
152 | PRINCIPPROGRAM
beslut som fattas
av staten, som
ökar/minskar
kommunsektorns
kostnader/intäkter,
ska regleras genom
ökning/minskning
av statsbidragen
folkbildning
undervisning i all-
mänbildande syfte
med vuxen målgrupp,
ofta utförd
inom ramen för
studieförbund eller
ideell organisation
folkrätt
system av rättsregler
som bestämmer
staters inbördes
rättigheter och
skyldigheter
fossilt bränsle
bränsle som utvinns
ur avlagringar i
berg- eller jordart.
De ekonomiskt
viktigaste fossila
bränslena är kol,
olja och naturgas,
jfr biobränsle.
fosterdiagnostik
undersökningar
som syftar till att
upptäcka missbildningar
och sjukdomar
hos fostret
frihandel
handel mellan
länder utan tullar
eller andra hinder
frivård
kriminalvård
utanför anstalt
fördelningspolitik
del av politiken
som handlar om
hur fördelningen av
samhällets resurser
mellan människor
ska ske
fördrag
en mellan två eller
flera stater träffad
överenskommelse,
se konvention
författning
en samling
grundläggande
bestämmelser som
beskriver hur ett
land ska styras och
den offentliga mak-
ten utövas. Kan vara
oskriven eller nedtecknad
i särskild
lag kallad grundlag
eller konstitution.
författningsdomstol
domstol som
prövar om lagar och
föreskrifter överensstämmer
med
grundlagen eller
annan överordnad
lag
förnyelsebar
energi
energi som utvinns
från källor som
ingår i naturens
kretslopp. Exempel
på sådana energikällor
är sol, vind
och vatten.
försvarsmateriell
kompetens
förmåga och resurser
att tillgodose
PRINCIPPROGRAM |153
behovet av materiel
till försvarsverksamhet
förvaltarskap
att ansvarsfullt
bevara och bruka
resurser. Kan
gälla både de
egna personliga
möjligheterna och
den omgivande
naturens.
förädlingsindustri
industri där en
råvara omarbetas
till en produkt
G
genetiskt
modifierad
med genteknik
utförd förändring av
genuppsättningen
hos en organism.
GMO = genetiskt
modifierad organism
gensekvens
sekvens av gener
eller basparens
ordningsföljd i
DNA (byggelement
i levande cellers
kromosomer)
genteknik
samlingsnamn för
alla tekniker som
används för att
undersöka, överföra
och modifiera arvs
anlag. Tekniken
gör det möjligt att
överföra gener som
mottagaren normalt
saknar.
globalisering
världsomspännande
ekonomiska, kulturella
och politiska
förbindelser, möjliggjorda
av framför
allt informations-
tekniken
grundlag
se författning
grundvärde
(i sammanhanget)
värdemässig utgångspunkt
grön skatteväxling
att skatter på
arbete sänks
medan skatter på
miljöfarliga utsläpp
och liknande höjs
med motsvarande
belopp
H
handelsliberalisering
borttagande av tullar
eller annat handels-
hinder
Hippokrates
grekisk läkare, ca
460-370 f Kr, kallas
läkekonstens fader
humaniora
humanistiska
(filosofiska, historiska
och språkliga)
vetenskaper eller
läroämnen
humanism
klassiskt bildnings-
ideal med inriktning
på vetenskaper som
retorik, etik, politik
154 | PRINCIPPROGRAM
och historia; åskådning
som framhåller
människans värde
och förmåga att
utvecklas genom att
tillägna sig kultur
humanitär
som präglas av
respekt för människans
värdighet
och grundläggande
rättigheter
humanitär
intervention
att med militära
tvångsmedel blanda
sig i en stats inre
angelägenheter för
att förhindra grova
brott mot mänskliga
rättigheter
humanitärt
bistånd
bidrag och stöd i
nödsituationer och
långvariga kriser,
vanligtvis vid naturkatastrofer
och
väpnade konflikter
huvudman
den som bär
huvudansvaret för
en verksamhet eller
institution
hybrid
växt eller djur som
har uppkommit
genom korsning
mellan arter med
olika arvsanlag
hyresreglering
regler för hur hyror
får tas ut
I
idéburen
vägledd av ideologiska
utgångspunkter
IMF
International
Monetary Fund.
Internationella
valutafonden, som
bl. a. övervakar det
internationella
betalningssystemet.
incitament
något som sti
mulerar till viss
verksamhet
individual-
prevention
straffnivåns förebyggande/
avskräckande
effekt på den
som fått straff, tänkt
att förhindra återfall
i brott, jfr allmän-
prevention
inflationstakt
genomsnittlig
prisökningstakt i
en ekonomi, vilken
påverkar penning-
värdet
infrastruktur
fasta anläggningar
som utgör grunden
för ett lands försörjning,
t. ex. vägar,
järnvägar, el- och
vattensystem
informations-
teknologi
läran om informationstekniken
(IT). Ofta används
termen i stället för
PRINCIPPROGRAM |155
ordet ”informationsteknik”,
dvs
om datateknik och
telekommunikation
i samverkan.
inkomstspridning
skillnad i löner
innovation
uppfinning;
(teknisk) nyhet
institutionellt
ägande
då stat, kommun,
fond eller annan
institution är ägare.
Motsats till direkt
ägande, där en privatperson
är ägare.
instrumentell
karaktär
(i sammanhanget)
avsaknad av moralisk
grund
integration
(i sammanhanget)
process som leder
till att olika befolkningsgrupper
kan
leva tillsammans
integritet
(i sammanhanget)
okränkbar sfär; inre
moralisk resning
och auktoritet;
förmåga att handla
efter eget samvete
internationali-
sering
ökning av kontakter
och samarbete
av alla slag över
nationsgränser
K
kapitalbildning
process för
uppbyggnad av
realkapital, t. ex.
maskiner och
byggnader
kapitalistisk
som kännetecknar
ekonomiskt system
uppbyggt på privat
ägande av produktionsmedel
i en
marknadsekonomi
kapitalplacering
förvaltning av finansiella
tillgångar,
som t. ex. pengar
och aktier
kapitalskatt
skatt på kapital, förvärv
av kapital eller
kapitalavkastning
(t ex aktieutdelning,
ränta)
kardinaldygd
en av de fyra
grundläggande
dygderna: praktisk
klokskap, tapperhet,
självbehärskning
och egenskapen att
vara rättvis; mer
generellt om mycket
viktig dygd
katolsk social-
lära
Katolska kyrkans
officiella lära om
hur samhället bör
byggas upp, kristen
etik tillämpad på
sociala förhållanden
klasskamp
konflikt mellan
olika grupper av
samhällsmedbor
156 | PRINCIPPROGRAM
gare vilken bygger
på skillnader i
ekonomiska förutsättningar
kodifiera
utforma lag av
tidigare oskrivna
regler eller rådande
praxis, dvs. hur man
brukar göra
kollektiv
en grupp personer
som betraktas
som en helhet i
stället för individer;
gemensam om t. ex.
boende eller trafik
kollektivism
åskådning där
det gemensamma
intresset är viktigare
än individens
kommersialisera
göra något till föremål
för vinstgivande
affärsverksamhet
kompetensområde
område som t. ex.
en myndighet
ansvarar för
komplementär/
alternativ
medicin
olika metoder att
behandla sjukdom
eller skada vid sidan
av den etablerade
läkekonsten (skolmedicinen)
konfessionell
som gäller religiös
bekännelse
konkurrenspolitik
politik som motverkar
olika former av
marknadsmonopol
eller -oligopol,
se monopol och
oligopol
konskvensbeskrivning
beskrivning av hur
ett beslut påverkar
t. ex. människor och
miljö
konsekvensetik
teori som hävdar
att man kan avgöra
huruvida en handling
är rätt utifrån
dess konsekvenser.
Kontrast till pliktetik,
som innebär
att vissa handlingar
inte får begås även
om de får bättre
konsekvenser än
alternativen.
konstituera
(i sammanhanget)
utgöra det väsentliga
i
konstitution
se författning
konstitutionell
monarki
statsform där mo-
narkens befogenheter
är inskränkta
av grundlagarna
och i huvudsak
innebär representationsuppgifter
PRINCIPPROGRAM |157
konsumtionssamhälle
samhälle där
förbrukning och
konsumtion är ett
mål i sig, ”slit och
släng”
konvention
se fördrag
kooperativ
verksamhet som
ägs av och drivs
till förmån för
sina medlemmar,
andelsrörelse
kostnadseffektiv
som till sitt resultat
väl motsvarar
förväntningarna
och ekonomiska
resurser som satsats
kostnadsuppföljning
fortlöpande granskning
av det ekonomiska
utfallet för en
viss verksamhet
kritisk
rationalism
(i sammanhanget)
kritisk urskiljningsförmåga
att avgöra
vad som är rätt och
fel i olika valsituationer
källsortering
den som ger upphov
till avfall sorterar
det själv i olika
behållare för olika
material, exepel-
vis brännbart,
komposterbart,
plast, glas, etc.
L
lagföra
dra inför domstol,
stämma, åtala
lagprövningsrätt
domstolars rätt att
pröva om en lag
överensstämmer
med grundlagen
eller strider mot
denna
lagtrots
vägran att följa
lagen
laissez faire-
liberalism
tankeströmning
som hävdar att sta-
ten inte ska ingripa
inom näringslivet.
Företagen ska
sköta sig själva utan
regleringar.
legitim
som erkänns av
lagen; rättmätig,
berättigad
likabehandlingsprincipen
principen att
likartade objekt
ska behandlas på
likartat sätt
livsåskådning
sammanhållande
tankesystem som
svarar på de stora
frågorna, människans
grundläggande
frågor om
meningen med
livet etc.
158 | PRINCIPPROGRAM
lärlingsprogram
yrkesförberedande
gymnasieprogram
med praktisk inriktning,
vilket omfattar
praktik hos företag
lönebildning
process där lönerna
bestäms, ofta mellan
arbetsgivare
och fackförening
M
Magna Charta
fri- och rättighetsförklaring
som kung
Johan utan land,
England, tvingades
underteckna 1215
och som begränsade
kungens makt.
Har tolkats som
ett erkännande av
rättigheter till skydd
mot förtryck från
kungamakten.
makro-
i stor skala
maktdelning
den offentliga mak-
tens uppdelning
mellan olika organ,
t. ex. styrande,
lagstiftande och
dömande makten;
fördelning av makt
mellan olika nivåer
t. ex. kommun,
region och stat
marknadsekonomi
ekonomiskt system
som präglas av fri
konkurrens där
tillgång och efterfrågan
styr produktion
och priser
materialism
filosofisk strömning
som hävdar att
enbart det materiella
och/eller inomvärldsiga
verkligen
existerar; habegär
och prylfixering,
ensidig fokusring på
mateeriell välfärd
medborgarvittne
(civil)person som är
med vid polisförhör
för att intyga att allt
går rätt till, t. ex.
att inga otillåtna
påtryckningar sker
meddelarfrihet
grundlagsfäst rätt
att fritt meddela
uppgifter till mass-
media. Innebär
också att myndigheter
inte får eftersöka
uppgiftslämnaren.
mervärdesskatt
indirekt skatt på
konsumtion av
varor och tjänster.
Detsamma som
moms.
migrationspolitik
de medel som an-
vänds för att hante
ra folkförflyttningar
inom och mellan
länder. Svensk
migrationspolitik
omfattar flykting,
invandrings-,
integrations- och
återvändarfrågor.
PRINCIPPROGRAM |159
miljöavgift
ekonomiskt styrmedel
för att begränsa
miljöstörning,
avgift för utsläpp
av t. ex. svavel och
kväveoxider
miljögaranti
princip inom
EU-samarbetet
som garanterar att
befogade miljökrav
kan inskränka den
fria rörligheten
inom EU för en vara
eller tjänst
miljöräkenskaper
informationssystem
liknande nationalräkenskaperna
som systematiskt
beskriver samban-
den mellan miljö
och ekonomi. Ger
underlag för kostnadsberäkningar
av
miljöåtgärder och
miljöskador, analyser
av miljöpolitik
och ekonomisk politik
samt indikatorer
över miljötillstånd
och uthållig utveck-
ling.
momssats
nivå för mervärdesskatten.
Se mer-
värdesskatt.
monopol
situation där ett
företag har en
ställning som leder
till att det utan
konkurrens kan
utöva en ekonomisk
verksamhet
multilateral
som omfattar fler
än två parter, van-
ligtvis stater
människovärdesprincipen
principen om att
varje människa
har ett okränkbart,
unikt och ett i förhållande
till andra
människor likställt
värde
N
national-
förmögenhet
tillgångarna minus
skulderna för alla
sektorer i samhället
national-
räkenskaper
Nationalräkenskaperna
(NR)
sammanfattar och
beskriver i form av
ett kontosystem
med kompletterande
tabeller vårt
lands ekonomiska
aktiviteter och
utveckling
naturrätt
etiska och rättsliga
normer, som är
grundade i tillvarons
ordning, nedlagda
i människans
natur och begripliga
för människans
förnuft
neutralitet
opartiskhet, att
inte ta ställning för
160 | PRINCIPPROGRAM
någondera parten i
t. ex. en konflikt
nyttoetik
se utilitarism
O
offentlig
förvaltning
ledning av statlig
och kommunal
verksamhet
offentlighetsprincipen
rätt till allmän insyn
i och kontroll av
myndigheternas
verksamhet genom
att var och en har
rätt att ta del av
deras handlingar
oligopol
marknad eller
prisbildning med
endast några få säljare,
jfr monopol
organdonation
att skänka sina
egna organ för
transplantation till
annan person eller
forskning
OSSE
Organisationen för
säkerhet och samarbete
i Europa
P
panteistisk
som präglas av
åskådningen att allt
är gud
personalism
filosofisk riktning
som hävdar att
människan är en
person med ett
absolut och okränkbart
värde. Att vara
en person innebär
vidare att vara en
individ av förnuftig
natur. Med personalismen
följer
också att människan
är moraliskt
medveten samt har
ett naturligt behov
av gemenskap med
andra människor.
planbeslut
kommunala beslut
utifrån plan- och
bygglagen,
vilken innehåller
bestämmelser om
planläggning av
mark, vatten och
byggande
planekonomi
ekonomiskt system
där beslut om hela
landets produktion
fattas av en central
myndighet
planprocess
det förlopp som
leder fram till ett
planbeslut
pluralism
mångfald, t. ex.
kulturell och åsiktsmässig
portalparagraf
en lags allmänna
mål och syfte
PRINCIPPROGRAM |161
positivistisk
rättstradition
rättsfilosofisk åsikt
att enbart den
fastlagda rätten och
därmed ett lands
lagstiftning har
moraliskt bindande
auktoritet,
jfr naturrätt
potential
förmåga, kapacitet,
resurser, inneboende
möjligheter
praktisk
klokskap
kritisk urskiljningsförmåga
att avgöra
vad som är rätt och
fel i olika valsituationer.
Den främsta
av de fyra klassiska
kardinaldygderna.
preventiv
förebyggande
primär
det allra första/
grundläggande
prispolitik
politiskt styrda
priser, oftast genom
s. k. punktskatter,
t. ex. alkohol- eller
energiskatt
producentansvar
att den som
tillverkar en vara
har ansvar för den
eventuella skada
eller det avfall varan
ger upphov till
produktivitet
förhållandet mellan
resultat och insatta
resurser, t. ex.
antalet producerade
mobiltelefoner per
arbetad timme.
proportionell
anpassad i förhållande
till storlek
eller antal
public service
radio- och
TV-verksamhet
”i allmänhetens
tjänst” på uppdrag
av statsmakterna
påföljd
(i sammanhanget)
någon form av
bestraffning, t. ex.
samhällstjänst,
fängelse, böter,
skyddstillsyn
R
reformera
genomföra en
förändring för
att åstadkomma
förbättring
reformistisk
som vill genomföra
sociala reformer
utan revolution
regeringsformen
en av våra grundlagar,
se författning
regulativ
kontrollerande
rehabilitering
återanpassning av
sjuk eller handikappad
person till
vardags- och/eller
arbetsliv
162 | PRINCIPPROGRAM
relativisera
förneka att det finns
några absoluta
sanningar
renässans
(i sammanhanget)
pånyttfödelse, ny
period
representativ
demokrati
politiskt system i
vilket folkvalda per-
soner representerar
medborgarna t. ex.
genom politiska
partier. Kontrast till
direkt demokrati,
där hela folket del-
tar i alla beslut.
resurseffektivitet
effektivt uttnyttjande
av naturresurserna
som medför
att uttaget av icke
förnyelsebara
resurser inte ökar
revision
förändring efter
grundlig genomgång;
granskning av
bokföring, redovis
ning och förvaltning
i företag, förening
eller offentligt organ
riskvilligt kapital
pengar som någon
är villig att riskera i
satsning på en företagsidé
vars framtid
är oviss. Om företagsidén
slår väl ut
kan den som satsat
pengarna däremot
göra en vinst som är
mycket högre än vid
en riskfri placering
som t. ex. bank-
sparande.
rådrum
tid att tänka efter
innan man utför en
viss handling
rättskipning
verksamheten
vid domstolarna
som upprätthåller
rättsordningen i
samhället
rättsordning
sammanhängande
system av rättsregler
rättspositivism
rättsfilosofisk åsikt
att enbart den
fastlagda rätten och
därmed ett lands
lagstiftning har
moraliskt bindande
auktoritet,
jfr naturrätt
rättssamhälle
samhälle baserat på
lag och rätt
rättssystem
se rättsordning
rättssäkerhet
den ordning som
skyddar den enskilde
mot godtycklig
maktutövning, dvs.
ser till att varje
medborgare har
frihet och beskydd
rättstradition
det sätt att se på lag
och rätt som under
lång tid varit utbrett
och dominerande
rättsväsende
samlingsbegrepp för
PRINCIPPROGRAM |163
alla de myndigheter
som har med
stiftandet av lagar
och upprätthållandet
av dessa att göra
S
samhällstjänst
påföljd som innebär
att en villkorlig
dom kan kombineras
med att den
dömde, med dennes
samtycke, får utföra
oavlönat arbete i
visst antal timmar
sanktion
(i sammanhanget)
straffåtgärd
segregation
åtskillnad mellan
befolkningsgrupper
utifrån t. ex.
rastillhörighet
sekretess
att hålla något
hemligt för att
skydda person
eller organisation,
särskilt staten
sekularisering
process där religionens
betydelse försvagas
i samhället
och i allmänhetens
medvetande; i mer
formell betydelse
kyrkans eller religionens
minskade
makt och kontroll
över offentliga
institutioner
social marknadsekonomi
marknadsekonomi
med socialt ansvarstagande
solidaritet
engagemang och
ansvar som sträcker
sig utöver egenintresset
stabiliseringspolitisk
balans
läge där det råder
full sysselsättning
samt jämn och hög
tillväxt utan att
inflationen tar fart
statsform
beskrivning av
hur en stat ser ut
och styrs, t. ex.
monarki/republik,
demokrati/diktatur
statskonst
konsten att leda ett
land på ett bra sätt
statsmakt
regering och riksdag
samt underliggande
myndigheter
statsskick
se statsform
strukturell
orättvisa
lagar, regler eller
vanor som gör att
vissa grupper eller
personer i samhället
blir orättvist
behandlade, exem-
pelvis diskrimine-
ring av kvinnor på
arbetsmarknaden
164 | PRINCIPPROGRAM
strukturförändring
grundlig förändring,
t. ex. i lagar, regler
eller vanor eller i
näringslivets sätt
att organisera sin
verksamhet
styrelseform
sätt att styra ett
land, som t. ex.
demokrati
styrmedel
uppsättning av
lagar, förordningar,
skatte- och
avgiftsregler som är
avsedda att påverka
samhällsutveckling-
en i en viss riktning
styrsystem
se styrmedel
subsidiaritetsprincipen
principen att en
uppgift skall fullgöras
på lägsta möjliga
ändamålsenliga
nivå, och att överordnade
gemenska-
per har en skyldighet
att stödja den
mindre att fullgöra
sin uppgift, exem-
pelvis att stat/kom-
mun inte ska överta
en familjs uppgift
som ansvarig för
barnomsorgen, men
stödja föräldrarna
i deras uppgift som
ansvariga för sina
barn
subsidiär
stödjande utan
onödig styrning
substitutions-
principen
regel om att alltid
försöka ersätta far-
liga ämnen, exem-
pelvis en kemikalie,
med mindre farliga
när så är möjligt
subventionera
ge ekonomiskt
stöd till någon eller
något. Exempelvis
subventionera
läkemedel så att alla
ska ha råd att köpa
dem.
successions-
ordningen
grundlag där
tronföljden i vår
monarki regleras
T
territorialförsvar
försvar av vår
nations gränser
gentemot andra
länder
totalförsvar
alla delar av ett
lands försvar,
inkluderande det
militära, civila,
psykologiska och
ekonomiska försvaret
totalitär
stat som präglas av
att en individ, ett
parti eller en organisation
behärskar
alla viktiga delar av
samhällslivet. Även
om organisationer
som eftersträvar
detta.
PRINCIPPROGRAM |165
trafficking
människohandel för
sexuell exploatering
transaktionskostnad
merkostnad som
uppstår t. ex. vid
köp och försäljning,
bank- och valutaväxlingsavgifter
eller advokatkostnader
om komplicerade
avtal måste
upprättas
Tredje riket
det nazistiska Tysk-
land (1933-1945)
trossamfund
gemenskap eller
organisation för
religiös verksamhet
trängselavgift
vägavgift för bilar
i tätort i syfte att
minska trängsel och
miljöbelastning
tvångsinlösa
se expropriation
U
upplysningstiden
den senare hälften
av 1700-talet, i syn-
nerhet i Frankrike,
då upplysningsfilosofiens
idéer var
tongivande. De
kännetecknas av
en stark tro på att
människan styrs av
sinnesintryck, inte
genom medfödda
idéer, och att hon
därför formas av
erfarenheter och
social omgivning.
Upplysningsfilosofin
kom ofta i konflikt
med kyrkan
och staten, som
ansågs maktfullkomliga.
upplåtelseform
typ av boende (i
Sverige för närvarande
hyresrätt,
bostadsrätt, eget
hem)
Uppsalaskolan
riktning inom
svensk filosofi och
rättsvetenskap vars
upphovsmän var
bl. a .Axel Hägerström,
vilken vann
inflytande genom
sin värdenihilism.
Se värdenihilism
utförare
den person, den
del av en kommun,
eller det företag som
utför en viss tjänst
för en eller flera
kommuninvånare
utilitarism
nyttomoral, en filosofisk
riktning som
anser att man alltid
ska handla så att
det sammanlagda
välbefinnandet hos
kännande varelser
blir så stort som
möjligt. Värden som
livets okränkbarhet,
rättvisa, jämlikhet
och frihet har inget
egenvärde, utan
bara som medel för
att uppnå största
möjliga lycka åt
största möjliga
antalet individer.
166 | PRINCIPPROGRAM
utopi
föreställning om
slutmål, ideal eller
dröm som ej kan
förverkligas, ofta
om samhället
V W
vertikal maktdelning
förhållandet mellan
den offentliga mak-
tens olika nivåer
(stat, landsting,
kommun)
vetenskapliga
samfundet
den gemenskap
som består av alla
vetenskapsmän
vinstdelnings-
system
möjlighet för
anställda att utöver
ordinarie lön även
få del av företagets
vinst om uppsatta
mål nås eller om
det går extra bra för
företaget
WTO
World Trade Organization.
Världshandelsorganisationen
som arbetar för
frihandel.
välfärdssystem
samling av lagar och
förordningar som
påverkar medborgarnas
materiella
välfärd, t. ex. ekonomiska
ersättningar
och social trygghet
vid exempelvis
sjukdom och arbetslöshet
värdeförskjutning
när ideal och värden
blir mindre viktiga
eller byts ut
värdegemenskap
gemenskap där man
delar ideal, värden
och mål
värdegrund
system av värden
t. ex. människosyn,
solidaritet, frihet
och sanning, som
ligger eller som man
anser bör ligga till
grund för t. ex. ett
samhälle
värdenihilism
filosofisk riktning
som bygger på
åsikten att värdepåståenden
varken
är sanna eller
falska och endast
har känslomässig
betydelse
värdeorientering
att bygga ett
samhälle utifrån
hur man betraktar
människans värde,
förutsättningar,
behov och uppgift.
Motsats till system-
orientering, där
man försöker pressa
in människan i
färdiga system.
PRINCIPPROGRAM |167
värderelativism
teori som hävdar att
värdeomdömen en-
dast har begränsad
giltighet, ofta att de
bara gäller i ett visst
sammanhang och
under en viss tid
värdevitalt
samhälle
samhälle där värden
är starka, livskraftiga
och viktiga
värdighetsgaranti
kristdemokraternas
namn på de fördjupade
kvalitetskrav
som patient eller
anhörig ska kunna
ställa på hälso- och
sjukvården. De
centrala delarna i en
värdighetsgaranti
utgår från patien-
tens delaktighet i sin
egen vård, personlig
integritet, respekt
för den enskilde,
tid för omvårdnad
och möten mellan
människor. Ska
ej förväxlas med
vårdgaranti, som
uteslutande handlar
om väntetider och
tillgänglighet.
växthusgas
gas som förekom-
mer i atmosfären
och bidrar till att
hålla kvar värme
kring Jorden, och
därigenom påverkar
mängden växthusgaser
i atmosfären
och temperaturen
vid jordytan
Y
yrkeshögskola
kvalificerad
yrkesutbildning på
högskolenivå
Ö
övergödning
alltför stor tillförsel
till mark eller vatten
av näringsämnen,
särskilt kväve och
fosfor, som förorsakar
bl. a. algblomning
och forcerad
igenväxning
168 | PRINCIPPROGRAM
.