äldre program

Äldre program och manifest Idéprogram Från 1978 Innehåll Bakgrund 3 Moderat grundsyn 5 Frihet och ansvar 5 Demokrati och frihet 5 Det öppna samhället 6 Rättssamhället 7 Den offentliga sektorn 7 Familjegemenskapen 8 Socialt ansvarstagande 9 Jämställdhet 9 Ägande och ekonomisk frihet 9 Miljö och resurser 10 Kultur 11 Sverige i världen 11 Moderata Samlingspartiet vill forma samhället så att den en­ kilde medbor- s garens tillvaro präglas av frihet, oberoende och trygghet. Moderat politik är förankrad i konservativ ideologi och förenar med denna liberala idéer. Den sammanför an­ varsmedvetande och gemensamhetskänsla med frihetskrav s och reformsträvan. Partiets människosyn bygger på den etik och den tradition av humanism och medmänsklighet som grundas på kristendomen. Vår politik utgår från övertygelsen om att varje människa är unik och har ett eget värde. Denna uppfattning är fast rotad i den människosyn som präglat den västerländska civilisationen. Moderata Samlingspartiets uppgift är att värna och vidareut­ eckla vårt v öppna och fria samhälle Bakgrund Samhällsutvecklingen präglas av snabba och omfattande för­ ndringar. ä Under det senaste århundradet har i synnerhet den västerländska kulturkrets som Sverige tillhör gjort större eko­ omiska och tekniska framsteg än under n något annat historiskt skede. Industrialismen skapade möjligheter att tillfreds- ställa människornas materiella behov, samtidigt som den i grunden ändrade förutsättningarna för samhällslivet i övrigt. Medan industrialiseringen vidgade utrymmet för ekonomisk frihet, växte kravet på politisk frihet. Det demokratiska stats­ kicket kom att utgöra svaret s på dessa krav. Den moderna väs­erländska samhällsformen, präglad av ma- t teriellt välstånd, so­ ial trygghet samt mångsidighet och frihet i samhällslivet, c växte fram. Genom den snabba ekonomiska utvecklingen kom beroendet mellan län- der och världsdelar att öka. Nationen är fortfarande den grundläggande politiska enheten men påverkas starkt av skeendet och förändringarna i det världssamfund vi alla tillhör. Samhällsomvandlingen skapade förutsättningar för mänsklig frigörelse. Men den gav också upphov till värderingskonflik­er. De snabba ekonomiska och t tekniska förändringarna ledde till anpassningsproblem och social rotlöshet. Nya sociala och kulturella krav gjorde sig gällande. Den materiella utvecklingen var snabb under årtiondena när­ ast efter andra m världskriget men saktade sedan av. Samtidigt har önskemål om en mer ba- lanserad välfärdsutveckling blivit allt starkare. Miljöförstöring och överdriven resursförbrukning har mött växande kritik. I land efter land har vid sidan av strä­ an efter materiell och kvantitativ tillväxt rests krav på förbätt­ad miljö. v r På det internationella planet har motsättningarna mellan olika makter och ideologier resulterat i en uppbyggnad av militära resurser, som på kort tid skulle kunna tillintetgöra en stor del av vår civilisation. Den ideologiska kampen mellan frihet och ofrihet, mellan demokrati och diktatur, går vidare. Demokra­in som styresform och principen om den personliga friheten som t högsta värde erkännes bara i ett fåtal av världens stater. Motsättningarna mellan fattiga och rika länder kvarstår. Vårt svenska samhälle vilar på en djupt rotad nationell gemen­ kap och på s institutioner som växt fram under århundraden. Människorna har genom sina arbetsinsatser och sin initiativ­ raft samt med utnyttjande av landets k rika naturtillgångar lagt grunden för social trygghet och ett alla omfattande välfärds­ ystem. Vårt demokratiska statsskick är oomtvistat bland de helt s övervägande flertalet av landets medborgare. Den industriella och tekniska utvecklingen samt strävandena att genom sam- hällets försorg garantera medborgarna social trygghet har lett till en ökande koncentration av beslut och re­ urser inom såväl ekonomi och näringsliv s som politik och för­ altning. Stordrift, kommunsammanläggningar och statlig v makttillväxt har lett i samma riktning. I denna utvecklingspro­ ess riskerar de c enskilda individernas egna inflytande samt rö­else- och handlingsfrihet att r begränsas. Den offentliga sektorn har genom sin snabba tillväxt blivit allt tyngre och allt mer svårkontrollerad. Ehuru ytterst styrd av medborgarna i politiska val och med deras välfärd och trygg­ et som syfte, har den inte sällan kommit att h uppfattas som en för dem oåtkomlig överhet. Människorna har ofta kommit att uppfatta sig som kuggar i ett maskineri, som de inte kan be­ ärska eller h kontrollera. Dessa tendenser kan gradvis komma att utgöra ett hot mot vårt samhälles mångsidighet och öppenhet. Utrymmet för den enskilda människans fria val blir allt mindre, ju mer samhälls­ erksamheten koncentreras, byråkratiseras v och kollektiviseras. Därmed begränsas de enskilda medborgarnas förmåga att med egna initiativ och eget arbete möta framtiden och att bidra till sam- hällets utveckling. Moderat grundsyn Frihet och ansvar Det politiska arbetets uppgift är att forma samhället så att den enskilda män- niskan kan leva i frihet och trygghet. Vår politik utgår från övertygelsen om att varje människa är unik och har ett eget värde. Denna uppfattning är fast rotad i den människosyn som präg- lat den västerländska civilisationens utveckling och som getts kraft av den kristna tron. Denna övertygelse utgör en grundläggande förutsättning för det fria samhällets bestånd och utveckling. I uppfattningen om varje människa som en unik individ ligger också en för- pliktelse att ge människorna möjlighet att förverk­iga sina idéer och strävan- l den. Den utgör en grundval för strä­ an efter rättvisa förutsättningar för alla v människor. Friheten för den enskilde måste förenas med ansvarstagande och samver- kan. Den enskilde måste söka leva upp till de vill­ or som samlevnaden före- k skriver och ta ansvar för sina hand­ingar. Endast den är verkligt fri som kan l ta ansvar. Den tar ansvar som ger sitt stöd till andras frihet. Strävan att forma framtiden efter människornas behov och krav är ett oav- brutet pågående arbete. Där är inte möjligt att redovisa ett en gång för alla givet mönster för hur samhället skall vara organiserat. Att teckna utopier för samhällets upp­ yggnad, som med alla medel skall förverkligas, är att hota b själva friheten. Dagens samhälle är resultatet av generationers ansträngningar. Detta bjuder oss att vid utformningen av morgondagens sam­ älle värna och föra vidare h de kulturvärden och den naturmiljö som vi ärvt. Endast genom en stegvis förändring byggd på er­arenhet, på respekt för samhällslivets mångfald och f på insikt om människornas mångskiftande egenskaper kan ett fritt sam­ älle h vidareutvecklas. Demokrati och frihet Få idéer har sådan styrka som demokratins. Den ger folken löftet om frihet och om att själva få bestämma över sina öden. Demokratin föddes ur strä- van efter frihet från yttre förtryck eller tvång. Statens grundläggande uppgift är att värna den frihet och den trygghet som samhällsgemenskapen förutsätter. Staten förfo­ ar över de tvångsmedel som g erfordras för att garantera och värna de samhällsgemenskapens värden som eljest icke skulle kunna upprätthållas. Häri ligger ett ofrånkomligt spännings­ förhållande. Om staten går för långt i detta avseende kan den bli ett hot mot friheten. Fri opinionsbildning bland medbor­ arna, fria val, lokalt och regio- g nalt självstyre, en av medbor­ arna själva styrd och utövad fri marknadshus- g hållning samt en statsmakt byggd på rättsstatens principer säkrar friheten även om den statliga maktutövningen skulle ges en betydande om­attning. f Därmed blir demokratin också någonting mycket större och mycket mera krävande än bara en princip om majoritetsbeslut. Det innebär en förpliktelse att säkra den enskilde individens grundläggande fri- och rättigheter och att slå vakt om hennes integritet och privatliv. Den innebär en skyldighet att vär- na samhällslivets mångfald. Den förutsätter att ingen makt i sam­ ället, inte h ens demokratiskt grundade statsmakter, får bli så stark att den kan förkväva individernas frihet och samhälls- li­ ets mångfald. v Strävanden att utsträcka den offentliga verksamheten och kon­rollen över t hela samhällslivet skulle till sist komma att stå i strid med den frihetssträvan- de demokratins grundläggande idéer. En kollektivistisk demokratisyn, som inte respekterar varje individs unika värde och som reducerar demokratin till en majoritetsdoktrin, utgör alltså ett hot mot själva grunden för det fria samhället. Det öppna samhället Ett öppet samhälle förutsätter mångfald i opinionsbildning och beslutsfat- tande på samhällslivets olika områden. Starka intresseorganisationer utgör oumbärliga inslag i en ut­ ecklad demo- v krati. De kan ge det moderna välfärdssamhället å ena sidan handlingskraft genom samarbete och å andra sidan utvecklingsförmåga genom mångsidig- het och maktspridning. Men även inom organisationsområdet krävs balans och mång­ald. Organisationerna måste vara oberoende av varandra och f av statsmakten, fristående i förhållande till politiska partier, och uppbyggda efter principer som respekterar medlemmarnas frihet och integritet. Ett fritt näringsliv och lönsamma, inbör­ es fritt och öppet konkurrerande företag är d en förutsättning för inte bara välfärden utan också samhällslivet. Ekonomis- ka, organisationsmässiga eller politiska monopol urholkar det fria samhällets styrka. Tendensen att underordna de enskilda medborgarna organisa­ioner, som t kräver förstärkt ställning och ökad makt, måste brytas. Den enskilde måste garanteras rätten att fritt ansluta sig till olika organisationer och skall ej kunna tvingas att tillhöra viss organisation för att få utöva sitt yrke. När organisationer­ a gör anspråk på att företräda och tala i medborgarnas n ställe i alla frågor, riskerar mångfaldens och toleransens samhälle att ersät- tas av ett integrerat organisationssamhälle, inriktat och allt mer byggt på ett långt drivet samarbete mellan offentliga organ och organisationer. För ett litet land med stort utlandsberoende innebär de kon­ centrationstendenser i näringslivet som blivit en följd av vår ekonomis allt mer ökade internationella beroende samt den tekniska och ekonomiska utvecklingen att mångfalden inom företagsamheten avtar. Framväxten av allt större företag och företagsgrupper ökar olika orters och landsdelars bero- ende av enstaka företag. Samverkan mellan företag och offentliga myn- digheter ter sig då allt naturligare. Detta kan leda till att gränserna mellan ekonomiska och politiska funktioner och be­ lut förskjuts. Den fria marknads- s hushållningen kan komma att successivt övergå i ett slags planekonomi med oklar ansvars­ördelning mellan offentliga organ och enskilda företag. f Inför dessa tendenser framstår det som desto mer angeläget att ta tillvara och stärka de positiva och välståndsskapande krafter som skapas genom den tekniska och industriella utvecklingen inom ramen för ett fritt marknads- system. Rågången måste hål­as öppen mellan den offentliga maktapparaten l och organisa­ionerna liksom mellan den offentliga makten och enskild fö­ t retagsamhet. De politiska partierna lär inte göra sig beroende av eller styra t andra organisationer. Dynamiken och effektivite­en i det ekonomiska livet måste bevaras. Rättssamhället Land skall med lag byggas.Lagarna skall ge uttryck för med­ orgarnas rätts- b uppfattning. Lagarna utgör samhällslivets stomme. Rättssamhällets primära uppgift är att trygga medborgarna till liv och egen- dom. Den offentliga makten skall icke kunna ut­ vas godtyckligt eller inne- ö bära särbehandling av olika perso­ er. Medborgarna skall ur lagarna kunna n hämta kunskap om sina skyldigheter och där ges skydd för sina rättigheter. Principerna för rättssamhällets uppbyggnad garanteras genom en grund- lag, vilken klart angår de medborgerliga fri- och rät­igheter som inte får t inskränkas annat än genom ändring i grundlagsform. Skyddet mot godtyck- lig myndighetsutövning ges genom lagregler som inte lämnar utrymme för subjektiva bedömningar eller godtycke. Att statens reglering av samhällslivet genom lagarna skall vara begränsad, entydig och fast grundad i medborgarnas rättsupp­attning och normer reser f gränser för statens reglering av sam­ ällslivet. Drivs den rättsliga regleringen h för långt eller ersätts fasta principer av okontrollerat godtycke, motverkar rättsord­ ingen sitt eget syfte. Respekten för lagarna urholkas och därmed n också rättssamhällets och demokratins anseende. Den offentliga sektorn I ett modernt samhälle är en offentlig sektor nödvändig. Vikti­ a funktioner g såsom försvar, rättsväsende, sjukvård, social om­ org i olika former är omist- s liga inslag i vårt samhällssystem. Vårt land behöver därför en effektiv och kvalitetsinriktad myndighetsstruktur som präglas av öppenhet, samarbetsvilja och förmåga att snabbt anpassa sig till ändrade samhälls- och levnadsför- hållanden. Den offentliga makten - utövad genom stat och kommun - har växt ut, specia- liserats och blivit allt mer svåröverskådlig. Sam­idigt har svårigheterna ökat t för regering och riksdag att styra och övervaka den offentliga maktappara- ten. Ju mer byråkratin byggs ut, desto mer har den kommit att präglas av sin egen tröghet och oåtkomlighet. Den offentliga sektorns snabba ut­ yggnad b har därmed hos medborgarna skapat en känsla av maktlöshet inför överhe- ten och en växande misstro gentemot det demokratiska systemet som så- dant. Samtidigt har statens möjligheter att hävda sin auktoritet minskat. Former måste utvecklas för medborgarnas kontroll över den offentliga makt- apparaten även mellan de återkommande valen. Medborgarnas rätt gen- temot den offentliga makten skall ga­anteras. Öppenhet i beslutsprocessen r måste värnas. Kunskap, oväld och ansvarskänsla i myndighetsutövning mås- te förenas med ökad smidighet och förmåga att snabbt och praktiskt lösa de b uppgifter myndigheterna får sig ålagda. För att stärka med­ orgarnas möj- lighet till kontroll och inflytande över den of­entliga sektorn måste samhället f tillåta inslag av valfrihet och konkurrens inom de verksamhetsområden där den offentliga sektorn är engagerad. Det är nödvändigt att bryta tillväxten av den offentliga maktapparaten och dess växande maktutövning. Insikt måste skapas om att det finns gränser för hur stor del av samhällets totala resurser som, utan att det fria samhällsskicket riskeras, kan fördelas genom stat och kommun. Familjegemenskapen Strävan efter gemenskap är ett uttryck för människans sociala natur, hennes önskan att förverkliga sin frihet och att vinna trygghet. Familjen utgör den naturliga grunden för individer­ as strävan efter gemenskap. Inga andra kol- n lektiv kan ersätta i hemmet som bas för mänsklig samvaro och samverkan. Därför är det angeläget att stödja familjen i de olika former den kan ha. Samhället bör utformas så att barnen ges möjligheter att ut­ ecklas till v självständiga och ansvarskännande individer. Det ankommer främst på föräldrarna att svara för barnens fostran och utveckling och att till de unga förmedla sådana normer och värderingar som utvecklar deras självstän- dighet, ansvars­ änsla och förmåga till mänsklig samlevnad. Genom ett k ut­ ildningsväsende, i vilket föräldrarnas ansvar tas tillvara, skall kunskaper b som tillfredsställer höga kvalitetskrav förmedlas till de uppväxande genera- tionerna. Utbildningen skall svara emot elevernas anlag och förutsättningar. Skolan skall ge allmän­ ildning och förbereda för både fördjupade studier b och yrkes­ erksamhet. Den skall stödja föräldrarna i deras fostrande gär­ v ning. Den nya generationens krav på oberoende och dess be­ ov av förank- h ring inom familjens gemenskap förutsätter, öp­ enhet och förståelse mellan p generationerna. Tendensen till isolering dem emellan måste motverkas. Även den äldre måste omfattas av familjegemenskapen. Socialt ansvarstagande Samhällets ansvar för medborgarnas välfärd är en lika ur­ prunglig och s självklar del av den konservativa idétraditionen som uppfattningen att den enskilde har ansvar för sig själv, för sina närmaste och för samhället. Social trygghet är en medbor­ erlig rättighet. Särskilt viktigt är det sociala ansvaret g för dem som av olika skäl - t ex sjukdom, ålder eller handikapp - har svårt att ta del i samhällsgemenskapen. De måste så långt som möjligt ges samma villkor som andra på samhällslivets alla om­åden. Omsorgen om de äldre r bör präglas av respekt för att allt fler äldre personer bibehåller sin vilja och förmåga att vara verksamma utöver pensionsåldern. Att hänsyn tas till detta är ett humanitärt och ekonomiskt samhällsintresse. De äldre bör garanteras inte bara grundtrygghet utan även del i standardtill­ äxten. v Jämställdhet Av synen på varje människa som unik och likvärdig med varje annan män- niska följer kravet på jämställdhet mellan könen. Jämställdhet är en fråga om frihet för män och kvinnor att en­ agera sig i uppgifter och ansvarsområ- g den utifrån sina person­iga intresse och förutsättningar utan bundenhet till de l köns­oller som enbart betingas av traditioner och hävdvunna före­ tällningar. r s Jämställdhet är vidare en fråga om valfrihet - frihet att välja livsmönster utifrån egna behov och önskemål med respekt för andra människor inom ramen för samhällets norm­ ystem. Jämställdhet är också en fråga om en s gemensam skyl­ ighet för män och kvinnor att ta hand om hem och familj, d att ta ansvar för familjens försörjning och att ta vara på och ut­ eckla sina v personliga resurser. Ägande och ekonomisk frihet Det finns ett intimt samband mellan samhällets politiska och ekonomiska liv. Där ekonomisk frihet avskaffats har den poli­iska friheten inte kunnat över- t leva. Om staten, eller någon an­ an maktgrupp i samarbete med denna, n övertar det ekono­ iska livet i samhället, rycks grunden undan för den mång- m fald som är frihetens värn. Den personliga äganderätten, det fria näringsli- vet och marknadsekonomin utgör inte bara garantier för välfärd utan också nödvändiga villkor för det fria samhälls­ivet. l Fri och öppen konkurrens säkerställer det effektivast möjliga utnyttjandet av begränsade resurser. Näringslivets uppgift är att tillgodose människors önskemål och behov - inom och ut­ m landet. Detta åstadkommes bäst ge- o nom en marknadseko­ omi, som inom de ramar som statsmakterna bestäm- n mer låter individernas konsumtionsval styra produktionen. En sådan socialt styrd marknadsekonomi förutsätter en statsmakt, som kan ge regler för de fria medborgarnas samverkan och som ga­anterar den frihet åt alla som r måste vara den moderna väl­ärdsstatens målsättning. En ekonomi, som inte f tillgodoser kraven på välfärd och social rättvisa, kan inte fungera i ett de­ mokratiskt samhälle. Enskild äganderätt utgör grunden för marknadsekonomin. Människans rätt att förfoga över sin egendom tillhör därmed förutsättningarna för friheten. Skulle den personliga ägande­ätten avskaffas och människorna berövas det r personliga an­ varstagandet och bli beroende av övermaktens välvilja, skulle s friheten försvinna och demokratin förlora sitt innehåll. Allt fler människor måste ges möjlighet att i allt större utsträckning få del av det oberoende och det ansvar som ägande ger. Ett spritt ägande är en garanti för ett fritt sam- hälle. Samverkan inom företagen mellan ledning och alla andra som är där verk- samma är nödvändig. De fackliga organisationerna fullgör en betydelsefull v demokratisk funktion, som är en nöd­ ändighet för att den svenska arbets- marknaden skall kunna fungera på ett smidigt sätt. Men det är konsumenter- nas val, inom och utom vårt lands gränser, som skall bestämma nä­ingslivets r utveckling och produktionens inriktning. Med de tekniska och ekonomiska förändringarna ändras också männis- kans roll i arbetslivet. Möjligheterna ökar att skapa trygga, stimulerande och meningsfyllda arbetsförhållanden. Dessa möjligheter bör tas till vara. Auktoritära arbetsformer kan förbytas i lagarbete. Uppgiftsfördelning och beslutsfattan­ e i arbetslivet kan förändras. d Medinflytande för de anställda kan påskynda arbetslivets för­ yelse. Men n gamla auktoriteter skall inte ersättas av nya. Me­ inflytande skall vara ett d medel att inom ramen för ett mark­ adsekonomiskt system utveckla person- n ligt initiativ, ansvars­agande och arbetstillfredsställelse. Med framtidstro och t om­ öme skall vi bygga en bättre framtid. Tilltro till vetenskap, teknik och d utveckling är tro på människans förmåga att ut­orma sin framtid. f Miljö och resurser Under senare år har medvetenheten om miljöproblemen vuxit sig stark. Uppvärmningen av våra bostäder, trafiken, viss in­ ustri etc. medför ned- d smutsning av luft och vatten. Miljöför­ töring berör alla människor, även kom- s mande generationer. Likaväl som vi vill ha ett öppet och fritt samhälle och social trygghet, vill vi också ha en livsvänlig miljö. Därför måste en fortsatt förstöring av miljön hejdas och vad som redan skadats i möjligaste mån rättas till. Vi måste vara beredda att av ge­ ensamma resurser avdela vad m som krävs för ett aktivt miljö­ kydd. En god miljövård kräver ett internatio- s nellt samarbete både på det vetenskapliga planet och i fråga om praktiska mil­övårdande åtgärder. I de högt utvecklade industriländerna har under de j senaste årtiondena skett en ständigt ökande exploate­ing av naturtillgång- r arna. Denna förbrukning av resurser måste i mänsklighetens gemensamma intresse bromsas upp. Behovet av hushållning och sparsamhet växer sig för varje dag allt star­ are. k Vården av naturmiljön måste ses som en del i en allmän och nödvändig resurshushållning. En aktiv och framsynt naturvård är därför ofrånkomlig vid ett balanserat tillvaratagande av na­urens resurser. I det nutida konsumtions- t samhället alstras en stor mängd avfall. Med tanke på framtiden måste dessa spår av vår förbrukning omvandlas eller slutbehandlas på ett sådant sätt att resurserna tillvaratas och miljön skyddas. Kultur Det öppna samhället innebär valfrihet vad gäller personliga värderingar och livsformer. Denna valfrihet är avgörande för individens möjlighet att tillgodogöra sig kulturens värden och därigenom utveckla sin personlighet. En annan förutsättning är att hänsyn och tolerans präglar samhället. Förstå- else och respekt krävs för alla åsiktsriktningar, som inte står i strid med det demokratiska samhällssystemet. Det öppna samhällets bästa skydd är kunskap. Inte minst där­ör är det f väsentligt att samhället svarar för en allsidig och ob­ektiv utbildning och j forskning. Enligt vår mening får avkall icke ges på kvalitetskravet. All under- visning och utbildning bör syfta dels till att meddela kunskaper, dels till att bygga upp individens omdöme och mognad. Vår skyldighet att väl förvalta och vidareutveckla arvet från ti­ igare genera- d tioner gäller i högsta grad i dag inom kulturlivets område. Vi moderater ser som en av våra främsta uppgifter att slå vakt om de värderingar och den människosyn som utgår från kristendomen och som utgör grunden för den västerländ­ska civilisationen. Sverige i världen Vi vill verka för att Sverige skall utvecklas i fred och i frihet. Detta kräver ständig vaksamhet och aktiva insatser. Skilda ideologier och stormaktsintres- sen står mot varandra i vårt lands omedelbara närhet. Globala rättvisepro- blem är ännu långt ifrån lösta. Den människans rätt till frihet som vi uppfat­ tar som samhällets grund förtrycks i stora delar av världen. Principen om utrikespolitisk alliansfrihet - syftande till neutra­itet i krig - är l fast förankrad hos vårt folk. För att kunna bidra till stabiliteten i norra Euro- pa och för att kunna säkra vårt oberoende vid en konflikt i vår närhet måste den ha stöd av ett starkt totalförsvar. Försvaret ger oss den yttre trygghet som är en förutsättning för vår frihet. Den svenska utrikespolitiken har bred förankring bland med­ orgarna. Den b bygger på respekt för idéerna om demokrati och om individens frihet som förutsättningar för en värld av fred och social rättvisa. Vår tid präglas av allt mer angelägna behov av internationell samverkan för att lösa nationella och internationella problem. Nationalstaten är ofta allt för liten för sådana uppgifter. För Sverige är det naturligt att sträva efter ett allt mer fördju­ at samarbete p på samhällslivets alla områden med våra nordis­ a broderländer och med k de europeiska nationer som omfattar samma värderingar som vi. Vår fram- tid ligger i en nära sam­ erkan inom Norden och Europa. Men vi vill också v verka för ett fördjupat samarbete över de barriärer som delar vår världs­ el d och vår värld. Genom samarbete och ökad inbördes förstå­ lse kan fredshot e undanröjas. Allmän nedrustning måste efter­ trävas. s Huvudinriktningen för Sveriges biståndspolitik måste vara att hjälpa männis- korna i de fattigaste länderna. Biståndet skall också främja en demokratisk utveckling mot nationell frihet. En helhetssyn måste känneteckna bistånds- politiken. Den skall också omfatta insatser som görs av organisationer och företag. Vår välfärd bygger på ett fritt utbyte av, varor, vetande idéer och människor mellan länderna. Frihandel är en grundläg­ ande förutsättning för inte bara g vårt lands välfärd utan också för världsekonomin i dess helhet. Utan en fri och expande­ande världshandel skulle utvecklingsländernas möjligheter r drastiskt försämras. Framtiden måste föra med sig ett allt bredare och djupare sam­ rbete över a gränserna. Nationella lösningar på alla problem är inte möjliga Våra möj- ligheter att vidareutveckla det svenska samhället är beroende av vår villighet att öppna oss för interna­ionellt samarbete, erfarenhetsutbyte och utveckling. t Idéprogram 1978 www.moderat.se info@moderat.se Box 2080 • 103 12 Stockholm