Äldre program
och manifest
Idéprogram
Från 1978
Innehåll
Bakgrund 3
Moderat grundsyn
5
Frihet och ansvar
5
Demokrati och frihet
5
Det öppna samhället
6
Rättssamhället 7
Den offentliga sektorn
7
Familjegemenskapen 8
Socialt ansvarstagande
9
Jämställdhet 9
Ägande och ekonomisk frihet
9
Miljö och resurser
10
Kultur 11
Sverige i världen
11
Moderata Samlingspartiet vill forma samhället så att den en kilde medbor-
s
garens tillvaro präglas av frihet, oberoende och trygghet. Moderat politik är
förankrad i konservativ ideologi och förenar med denna liberala idéer. Den
sammanför an varsmedvetande och gemensamhetskänsla med frihetskrav
s
och reformsträvan.
Partiets människosyn bygger på den etik och den tradition av humanism
och medmänsklighet som grundas på kristendomen. Vår politik utgår från
övertygelsen om att varje människa är unik och har ett eget värde. Denna
uppfattning är fast rotad i den människosyn som präglat den västerländska
civilisationen.
Moderata Samlingspartiets uppgift är att värna och vidareut eckla vårt
v
öppna och fria samhälle
Bakgrund
Samhällsutvecklingen präglas av snabba och omfattande för ndringar.
ä
Under det senaste århundradet har i synnerhet den västerländska kulturkrets
som Sverige tillhör gjort större eko omiska och tekniska framsteg än under
n
något annat historiskt skede. Industrialismen skapade möjligheter att tillfreds-
ställa människornas materiella behov, samtidigt som den i grunden ändrade
förutsättningarna för samhällslivet i övrigt.
Medan industrialiseringen vidgade utrymmet för ekonomisk frihet, växte
kravet på politisk frihet. Det demokratiska stats kicket kom att utgöra svaret
s
på dessa krav. Den moderna väserländska samhällsformen, präglad av ma-
t
teriellt välstånd, so ial trygghet samt mångsidighet och frihet i samhällslivet,
c
växte fram.
Genom den snabba ekonomiska utvecklingen kom beroendet mellan län-
der och världsdelar att öka. Nationen är fortfarande den grundläggande
politiska enheten men påverkas starkt av skeendet och förändringarna i det
världssamfund vi alla tillhör.
Samhällsomvandlingen skapade förutsättningar för mänsklig frigörelse. Men
den gav också upphov till värderingskonfliker. De snabba ekonomiska och
t
tekniska förändringarna ledde till anpassningsproblem och social rotlöshet.
Nya sociala och kulturella krav gjorde sig gällande.
Den materiella utvecklingen var snabb under årtiondena när ast efter andra
m
världskriget men saktade sedan av. Samtidigt har önskemål om en mer ba-
lanserad välfärdsutveckling blivit allt starkare. Miljöförstöring och överdriven
resursförbrukning har mött växande kritik. I land efter land har vid sidan av
strä an efter materiell och kvantitativ tillväxt rests krav på förbättad miljö.
v
r
På det internationella planet har motsättningarna mellan olika makter och
ideologier resulterat i en uppbyggnad av militära resurser, som på kort tid
skulle kunna tillintetgöra en stor del av vår civilisation. Den ideologiska
kampen mellan frihet och ofrihet, mellan demokrati och diktatur, går vidare.
Demokrain som styresform och principen om den personliga friheten som
t
högsta värde erkännes bara i ett fåtal av världens stater. Motsättningarna
mellan fattiga och rika länder kvarstår.
Vårt svenska samhälle vilar på en djupt rotad nationell gemen kap och på
s
institutioner som växt fram under århundraden. Människorna har genom
sina arbetsinsatser och sin initiativ raft samt med utnyttjande av landets
k
rika naturtillgångar lagt grunden för social trygghet och ett alla omfattande
välfärds ystem. Vårt demokratiska statsskick är oomtvistat bland de helt
s
övervägande flertalet av landets medborgare.
Den industriella och tekniska utvecklingen samt strävandena att genom sam-
hällets försorg garantera medborgarna social trygghet har lett till en ökande
koncentration av beslut och re urser inom såväl ekonomi och näringsliv
s
som politik och för altning. Stordrift, kommunsammanläggningar och statlig
v
makttillväxt har lett i samma riktning. I denna utvecklingspro ess riskerar de
c
enskilda individernas egna inflytande samt röelse- och handlingsfrihet att
r
begränsas.
Den offentliga sektorn har genom sin snabba tillväxt blivit allt tyngre och allt
mer svårkontrollerad. Ehuru ytterst styrd av medborgarna i politiska val och
med deras välfärd och trygg et som syfte, har den inte sällan kommit att
h
uppfattas som en för dem oåtkomlig överhet. Människorna har ofta kommit
att uppfatta sig som kuggar i ett maskineri, som de inte kan be ärska eller
h
kontrollera.
Dessa tendenser kan gradvis komma att utgöra ett hot mot vårt samhälles
mångsidighet och öppenhet. Utrymmet för den enskilda människans fria val
blir allt mindre, ju mer samhälls erksamheten koncentreras, byråkratiseras
v
och kollektiviseras. Därmed begränsas de enskilda medborgarnas förmåga
att med egna initiativ och eget arbete möta framtiden och att bidra till sam-
hällets utveckling.
Moderat grundsyn
Frihet och ansvar
Det politiska arbetets uppgift är att forma samhället så att den enskilda män-
niskan kan leva i frihet och trygghet.
Vår politik utgår från övertygelsen om att varje människa är unik och har ett
eget värde. Denna uppfattning är fast rotad i den människosyn som präg-
lat den västerländska civilisationens utveckling och som getts kraft av den
kristna tron. Denna övertygelse utgör en grundläggande förutsättning för det
fria samhällets bestånd och utveckling.
I uppfattningen om varje människa som en unik individ ligger också en för-
pliktelse att ge människorna möjlighet att förverkiga sina idéer och strävan-
l
den. Den utgör en grundval för strä an efter rättvisa förutsättningar för alla
v
människor.
Friheten för den enskilde måste förenas med ansvarstagande och samver-
kan. Den enskilde måste söka leva upp till de vill or som samlevnaden före-
k
skriver och ta ansvar för sina handingar. Endast den är verkligt fri som kan
l
ta ansvar. Den tar ansvar som ger sitt stöd till andras frihet.
Strävan att forma framtiden efter människornas behov och krav är ett oav-
brutet pågående arbete. Där är inte möjligt att redovisa ett en gång för alla
givet mönster för hur samhället skall vara organiserat. Att teckna utopier för
samhällets upp yggnad, som med alla medel skall förverkligas, är att hota
b
själva friheten.
Dagens samhälle är resultatet av generationers ansträngningar. Detta bjuder
oss att vid utformningen av morgondagens sam älle värna och föra vidare
h
de kulturvärden och den naturmiljö som vi ärvt. Endast genom en stegvis
förändring byggd på erarenhet, på respekt för samhällslivets mångfald och
f
på insikt om människornas mångskiftande egenskaper kan ett fritt sam älle
h
vidareutvecklas.
Demokrati och frihet
Få idéer har sådan styrka som demokratins. Den ger folken löftet om frihet
och om att själva få bestämma över sina öden. Demokratin föddes ur strä-
van efter frihet från yttre förtryck eller tvång.
Statens grundläggande uppgift är att värna den frihet och den trygghet som
samhällsgemenskapen förutsätter. Staten förfo ar över de tvångsmedel som
g
erfordras för att garantera och värna de samhällsgemenskapens värden som
eljest icke skulle kunna upprätthållas. Häri ligger ett ofrånkomligt spännings
förhållande. Om staten går för långt i detta avseende kan den bli ett hot mot
friheten. Fri opinionsbildning bland medbor arna, fria val, lokalt och regio-
g
nalt självstyre, en av medbor arna själva styrd och utövad fri marknadshus-
g
hållning samt en statsmakt byggd på rättsstatens principer säkrar friheten
även om den statliga maktutövningen skulle ges en betydande omattning.
f
Därmed blir demokratin också någonting mycket större och mycket mera
krävande än bara en princip om majoritetsbeslut. Det innebär en förpliktelse
att säkra den enskilde individens grundläggande fri- och rättigheter och att
slå vakt om hennes integritet och privatliv. Den innebär en skyldighet att vär-
na samhällslivets mångfald. Den förutsätter att ingen makt i sam ället, inte
h
ens demokratiskt grundade statsmakter, får bli så stark att den kan förkväva
individernas frihet och samhälls- li ets mångfald.
v
Strävanden att utsträcka den offentliga verksamheten och konrollen över
t
hela samhällslivet skulle till sist komma att stå i strid med den frihetssträvan-
de demokratins grundläggande idéer. En kollektivistisk demokratisyn, som
inte respekterar varje individs unika värde och som reducerar demokratin
till en majoritetsdoktrin, utgör alltså ett hot mot själva grunden för det fria
samhället.
Det öppna samhället
Ett öppet samhälle förutsätter mångfald i opinionsbildning och beslutsfat-
tande på samhällslivets olika områden.
Starka intresseorganisationer utgör oumbärliga inslag i en ut ecklad demo-
v
krati. De kan ge det moderna välfärdssamhället å ena sidan handlingskraft
genom samarbete och å andra sidan utvecklingsförmåga genom mångsidig-
het och maktspridning. Men även inom organisationsområdet krävs balans
och mångald. Organisationerna måste vara oberoende av varandra och
f
av statsmakten, fristående i förhållande till politiska partier, och uppbyggda
efter principer som respekterar medlemmarnas frihet och integritet. Ett fritt
näringsliv och lönsamma, inbör es fritt och öppet konkurrerande företag är
d
en förutsättning för inte bara välfärden utan också samhällslivet. Ekonomis-
ka, organisationsmässiga eller politiska monopol urholkar det fria samhällets
styrka.
Tendensen att underordna de enskilda medborgarna organisaioner, som
t
kräver förstärkt ställning och ökad makt, måste brytas. Den enskilde måste
garanteras rätten att fritt ansluta sig till olika organisationer och skall ej
kunna tvingas att tillhöra viss organisation för att få utöva sitt yrke. När
organisationer a gör anspråk på att företräda och tala i medborgarnas
n
ställe i alla frågor, riskerar mångfaldens och toleransens samhälle att ersät-
tas av ett integrerat organisationssamhälle, inriktat och allt mer byggt på ett
långt drivet samarbete mellan offentliga organ och organisationer.
För ett litet land med stort utlandsberoende innebär de kon
centrationstendenser i näringslivet som blivit en följd av vår ekonomis allt
mer ökade internationella beroende samt den tekniska och ekonomiska
utvecklingen att mångfalden inom företagsamheten avtar. Framväxten av allt
större företag och företagsgrupper ökar olika orters och landsdelars bero-
ende av enstaka företag. Samverkan mellan företag och offentliga myn-
digheter ter sig då allt naturligare. Detta kan leda till att gränserna mellan
ekonomiska och politiska funktioner och be lut förskjuts. Den fria marknads-
s
hushållningen kan komma att successivt övergå i ett slags planekonomi med
oklar ansvarsördelning mellan offentliga organ och enskilda företag.
f
Inför dessa tendenser framstår det som desto mer angeläget att ta tillvara
och stärka de positiva och välståndsskapande krafter som skapas genom
den tekniska och industriella utvecklingen inom ramen för ett fritt marknads-
system. Rågången måste hålas öppen mellan den offentliga maktapparaten
l
och organisaionerna liksom mellan den offentliga makten och enskild fö
t
retagsamhet. De politiska partierna lär inte göra sig beroende av eller styra
t
andra organisationer. Dynamiken och effektiviteen i det ekonomiska livet
måste bevaras.
Rättssamhället
Land skall med lag byggas.Lagarna skall ge uttryck för med orgarnas rätts-
b
uppfattning. Lagarna utgör samhällslivets stomme.
Rättssamhällets primära uppgift är att trygga medborgarna till liv och egen-
dom. Den offentliga makten skall icke kunna ut vas godtyckligt eller inne-
ö
bära särbehandling av olika perso er. Medborgarna skall ur lagarna kunna
n
hämta kunskap om sina skyldigheter och där ges skydd för sina rättigheter.
Principerna för rättssamhällets uppbyggnad garanteras genom en grund-
lag, vilken klart angår de medborgerliga fri- och rätigheter som inte får
t
inskränkas annat än genom ändring i grundlagsform. Skyddet mot godtyck-
lig myndighetsutövning ges genom lagregler som inte lämnar utrymme för
subjektiva bedömningar eller godtycke.
Att statens reglering av samhällslivet genom lagarna skall vara begränsad,
entydig och fast grundad i medborgarnas rättsuppattning och normer reser
f
gränser för statens reglering av sam ällslivet. Drivs den rättsliga regleringen
h
för långt eller ersätts fasta principer av okontrollerat godtycke, motverkar
rättsord ingen sitt eget syfte. Respekten för lagarna urholkas och därmed
n
också rättssamhällets och demokratins anseende.
Den offentliga sektorn
I ett modernt samhälle är en offentlig sektor nödvändig. Vikti a funktioner
g
såsom försvar, rättsväsende, sjukvård, social om org i olika former är omist-
s
liga inslag i vårt samhällssystem. Vårt land behöver därför en effektiv och
kvalitetsinriktad myndighetsstruktur som präglas av öppenhet, samarbetsvilja
och förmåga att snabbt anpassa sig till ändrade samhälls- och levnadsför-
hållanden.
Den offentliga makten - utövad genom stat och kommun - har växt ut, specia-
liserats och blivit allt mer svåröverskådlig. Samidigt har svårigheterna ökat
t
för regering och riksdag att styra och övervaka den offentliga maktappara-
ten. Ju mer byråkratin byggs ut, desto mer har den kommit att präglas av sin
egen tröghet och oåtkomlighet. Den offentliga sektorns snabba ut yggnad
b
har därmed hos medborgarna skapat en känsla av maktlöshet inför överhe-
ten och en växande misstro gentemot det demokratiska systemet som så-
dant. Samtidigt har statens möjligheter att hävda sin auktoritet minskat.
Former måste utvecklas för medborgarnas kontroll över den offentliga makt-
apparaten även mellan de återkommande valen. Medborgarnas rätt gen-
temot den offentliga makten skall gaanteras. Öppenhet i beslutsprocessen
r
måste värnas. Kunskap, oväld och ansvarskänsla i myndighetsutövning mås-
te förenas med ökad smidighet och förmåga att snabbt och praktiskt lösa de
b
uppgifter myndigheterna får sig ålagda. För att stärka med orgarnas möj-
lighet till kontroll och inflytande över den ofentliga sektorn måste samhället
f
tillåta inslag av valfrihet och konkurrens inom de verksamhetsområden där
den offentliga sektorn är engagerad. Det är nödvändigt att bryta tillväxten
av den offentliga maktapparaten och dess växande maktutövning. Insikt
måste skapas om att det finns gränser för hur stor del av samhällets totala
resurser som, utan att det fria samhällsskicket riskeras, kan fördelas genom
stat och kommun.
Familjegemenskapen
Strävan efter gemenskap är ett uttryck för människans sociala natur, hennes
önskan att förverkliga sin frihet och att vinna trygghet. Familjen utgör den
naturliga grunden för individer as strävan efter gemenskap. Inga andra kol-
n
lektiv kan ersätta i hemmet som bas för mänsklig samvaro och samverkan.
Därför är det angeläget att stödja familjen i de olika former den kan ha.
Samhället bör utformas så att barnen ges möjligheter att ut ecklas till
v
självständiga och ansvarskännande individer. Det ankommer främst på
föräldrarna att svara för barnens fostran och utveckling och att till de unga
förmedla sådana normer och värderingar som utvecklar deras självstän-
dighet, ansvars änsla och förmåga till mänsklig samlevnad. Genom ett
k
ut ildningsväsende, i vilket föräldrarnas ansvar tas tillvara, skall kunskaper
b
som tillfredsställer höga kvalitetskrav förmedlas till de uppväxande genera-
tionerna. Utbildningen skall svara emot elevernas anlag och förutsättningar.
Skolan skall ge allmän ildning och förbereda för både fördjupade studier
b
och yrkes erksamhet. Den skall stödja föräldrarna i deras fostrande gär
v
ning. Den nya generationens krav på oberoende och dess be ov av förank-
h
ring inom familjens gemenskap förutsätter, öp enhet och förståelse mellan
p
generationerna.
Tendensen till isolering dem emellan måste motverkas. Även den äldre
måste omfattas av familjegemenskapen.
Socialt ansvarstagande
Samhällets ansvar för medborgarnas välfärd är en lika ur prunglig och
s
självklar del av den konservativa idétraditionen som uppfattningen att den
enskilde har ansvar för sig själv, för sina närmaste och för samhället. Social
trygghet är en medbor erlig rättighet. Särskilt viktigt är det sociala ansvaret
g
för dem som av olika skäl - t ex sjukdom, ålder eller handikapp - har svårt
att ta del i samhällsgemenskapen. De måste så långt som möjligt ges samma
villkor som andra på samhällslivets alla omåden. Omsorgen om de äldre
r
bör präglas av respekt för att allt fler äldre personer bibehåller sin vilja och
förmåga att vara verksamma utöver pensionsåldern. Att hänsyn tas till detta
är ett humanitärt och ekonomiskt samhällsintresse. De äldre bör garanteras
inte bara grundtrygghet utan även del i standardtill äxten.
v
Jämställdhet
Av synen på varje människa som unik och likvärdig med varje annan män-
niska följer kravet på jämställdhet mellan könen. Jämställdhet är en fråga
om frihet för män och kvinnor att en agera sig i uppgifter och ansvarsområ-
g
den utifrån sina personiga intresse och förutsättningar utan bundenhet till de
l
könsoller som enbart betingas av traditioner och hävdvunna före tällningar.
r
s
Jämställdhet är vidare en fråga om valfrihet - frihet att välja livsmönster
utifrån egna behov och önskemål med respekt för andra människor inom
ramen för samhällets norm ystem. Jämställdhet är också en fråga om en
s
gemensam skyl ighet för män och kvinnor att ta hand om hem och familj,
d
att ta ansvar för familjens försörjning och att ta vara på och ut eckla sina
v
personliga resurser.
Ägande och ekonomisk frihet
Det finns ett intimt samband mellan samhällets politiska och ekonomiska liv.
Där ekonomisk frihet avskaffats har den poliiska friheten inte kunnat över-
t
leva. Om staten, eller någon an an maktgrupp i samarbete med denna,
n
övertar det ekono iska livet i samhället, rycks grunden undan för den mång-
m
fald som är frihetens värn. Den personliga äganderätten, det fria näringsli-
vet och marknadsekonomin utgör inte bara garantier för välfärd utan också
nödvändiga villkor för det fria samhällsivet.
l
Fri och öppen konkurrens säkerställer det effektivast möjliga utnyttjandet
av begränsade resurser. Näringslivets uppgift är att tillgodose människors
önskemål och behov - inom och ut m landet. Detta åstadkommes bäst ge-
o
nom en marknadseko omi, som inom de ramar som statsmakterna bestäm-
n
mer låter individernas konsumtionsval styra produktionen. En sådan socialt
styrd marknadsekonomi förutsätter en statsmakt, som kan ge regler för de
fria medborgarnas samverkan och som gaanterar den frihet åt alla som
r
måste vara den moderna välärdsstatens målsättning. En ekonomi, som inte
f
tillgodoser kraven på välfärd och social rättvisa, kan inte fungera i ett de
mokratiskt samhälle.
Enskild äganderätt utgör grunden för marknadsekonomin. Människans rätt
att förfoga över sin egendom tillhör därmed förutsättningarna för friheten.
Skulle den personliga ägandeätten avskaffas och människorna berövas det
r
personliga an varstagandet och bli beroende av övermaktens välvilja, skulle
s
friheten försvinna och demokratin förlora sitt innehåll. Allt fler människor
måste ges möjlighet att i allt större utsträckning få del av det oberoende och
det ansvar som ägande ger. Ett spritt ägande är en garanti för ett fritt sam-
hälle.
Samverkan inom företagen mellan ledning och alla andra som är där verk-
samma är nödvändig. De fackliga organisationerna fullgör en betydelsefull
v
demokratisk funktion, som är en nöd ändighet för att den svenska arbets-
marknaden skall kunna fungera på ett smidigt sätt. Men det är konsumenter-
nas val, inom och utom vårt lands gränser, som skall bestämma näingslivets
r
utveckling och produktionens inriktning.
Med de tekniska och ekonomiska förändringarna ändras också männis-
kans roll i arbetslivet. Möjligheterna ökar att skapa trygga, stimulerande
och meningsfyllda arbetsförhållanden. Dessa möjligheter bör tas till vara.
Auktoritära arbetsformer kan förbytas i lagarbete. Uppgiftsfördelning och
beslutsfattan e i arbetslivet kan förändras.
d
Medinflytande för de anställda kan påskynda arbetslivets för yelse. Men
n
gamla auktoriteter skall inte ersättas av nya. Me inflytande skall vara ett
d
medel att inom ramen för ett mark adsekonomiskt system utveckla person-
n
ligt initiativ, ansvarsagande och arbetstillfredsställelse. Med framtidstro och
t
om öme skall vi bygga en bättre framtid. Tilltro till vetenskap, teknik och
d
utveckling är tro på människans förmåga att utorma sin framtid.
f
Miljö och resurser
Under senare år har medvetenheten om miljöproblemen vuxit sig stark.
Uppvärmningen av våra bostäder, trafiken, viss in ustri etc. medför ned-
d
smutsning av luft och vatten. Miljöför töring berör alla människor, även kom-
s
mande generationer. Likaväl som vi vill ha ett öppet och fritt samhälle och
social trygghet, vill vi också ha en livsvänlig miljö. Därför måste en fortsatt
förstöring av miljön hejdas och vad som redan skadats i möjligaste mån
rättas till. Vi måste vara beredda att av ge ensamma resurser avdela vad
m
som krävs för ett aktivt miljö kydd. En god miljövård kräver ett internatio-
s
nellt samarbete både på det vetenskapliga planet och i fråga om praktiska
milövårdande åtgärder. I de högt utvecklade industriländerna har under de
j
senaste årtiondena skett en ständigt ökande exploateing av naturtillgång-
r
arna. Denna förbrukning av resurser måste i mänsklighetens gemensamma
intresse bromsas upp. Behovet av hushållning och sparsamhet växer sig för
varje dag allt star are.
k
Vården av naturmiljön måste ses som en del i en allmän och nödvändig
resurshushållning. En aktiv och framsynt naturvård är därför ofrånkomlig vid
ett balanserat tillvaratagande av naurens resurser. I det nutida konsumtions-
t
samhället alstras en stor mängd avfall. Med tanke på framtiden måste dessa
spår av vår förbrukning omvandlas eller slutbehandlas på ett sådant sätt att
resurserna tillvaratas och miljön skyddas.
Kultur
Det öppna samhället innebär valfrihet vad gäller personliga värderingar
och livsformer. Denna valfrihet är avgörande för individens möjlighet att
tillgodogöra sig kulturens värden och därigenom utveckla sin personlighet.
En annan förutsättning är att hänsyn och tolerans präglar samhället. Förstå-
else och respekt krävs för alla åsiktsriktningar, som inte står i strid med det
demokratiska samhällssystemet.
Det öppna samhällets bästa skydd är kunskap. Inte minst därör är det
f
väsentligt att samhället svarar för en allsidig och obektiv utbildning och
j
forskning. Enligt vår mening får avkall icke ges på kvalitetskravet. All under-
visning och utbildning bör syfta dels till att meddela kunskaper, dels till att
bygga upp individens omdöme och mognad.
Vår skyldighet att väl förvalta och vidareutveckla arvet från ti igare genera-
d
tioner gäller i högsta grad i dag inom kulturlivets område. Vi moderater ser
som en av våra främsta uppgifter att slå vakt om de värderingar och den
människosyn som utgår från kristendomen och som utgör grunden för den
västerländska civilisationen.
Sverige i världen
Vi vill verka för att Sverige skall utvecklas i fred och i frihet. Detta kräver
ständig vaksamhet och aktiva insatser. Skilda ideologier och stormaktsintres-
sen står mot varandra i vårt lands omedelbara närhet. Globala rättvisepro-
blem är ännu långt ifrån lösta. Den människans rätt till frihet som vi uppfat
tar som samhällets grund förtrycks i stora delar av världen.
Principen om utrikespolitisk alliansfrihet - syftande till neutraitet i krig - är
l
fast förankrad hos vårt folk. För att kunna bidra till stabiliteten i norra Euro-
pa och för att kunna säkra vårt oberoende vid en konflikt i vår närhet måste
den ha stöd av ett starkt totalförsvar. Försvaret ger oss den yttre trygghet
som är en förutsättning för vår frihet.
Den svenska utrikespolitiken har bred förankring bland med orgarna. Den
b
bygger på respekt för idéerna om demokrati och om individens frihet som
förutsättningar för en värld av fred och social rättvisa.
Vår tid präglas av allt mer angelägna behov av internationell samverkan för
att lösa nationella och internationella problem. Nationalstaten är ofta allt för
liten för sådana uppgifter.
För Sverige är det naturligt att sträva efter ett allt mer fördju at samarbete
p
på samhällslivets alla områden med våra nordis a broderländer och med
k
de europeiska nationer som omfattar samma värderingar som vi. Vår fram-
tid ligger i en nära sam erkan inom Norden och Europa. Men vi vill också
v
verka för ett fördjupat samarbete över de barriärer som delar vår världs el
d
och vår värld. Genom samarbete och ökad inbördes förstå lse kan fredshot
e
undanröjas. Allmän nedrustning måste efter trävas.
s
Huvudinriktningen för Sveriges biståndspolitik måste vara att hjälpa männis-
korna i de fattigaste länderna. Biståndet skall också främja en demokratisk
utveckling mot nationell frihet. En helhetssyn måste känneteckna bistånds-
politiken. Den skall också omfatta insatser som görs av organisationer och
företag.
Vår välfärd bygger på ett fritt utbyte av, varor, vetande idéer och människor
mellan länderna. Frihandel är en grundläg ande förutsättning för inte bara
g
vårt lands välfärd utan också för världsekonomin i dess helhet. Utan en fri
och expandeande världshandel skulle utvecklingsländernas möjligheter
r
drastiskt försämras.
Framtiden måste föra med sig ett allt bredare och djupare sam rbete över
a
gränserna. Nationella lösningar på alla problem är inte möjliga Våra möj-
ligheter att vidareutveckla det svenska samhället är beroende av vår villighet
att öppna oss för internaionellt samarbete, erfarenhetsutbyte och utveckling.
t
Idéprogram 1978
www.moderat.se
info@moderat.se
Box 2080 • 103 12 Stockholm