Miljöpartiets valmanifest augusti 1994

mp
Miljöpartiet Valmanifest - Riksdagsval 1994
Ladda ned: pdf | txt
Hämtat från forskningsprojektet "Partiernas opinionspåverkan", finansierat av HSFR, juli 1991-juni 1994. Peter Esaiasson och Niclas Håkansson, Statsvetenskapliga institiutionen vid Göteborgs universitet.
miljöpartiet de gröna Valmanifest Sverige är ett rikt land med hög materiell välfärd, stort handelsöverskott och stora tillgångar på naturresurser. Vi i Sverige har mycket stora möjligheter att bygga ett ekologiskt hållbart samhälle och därmed bli en förebild. Vi har dessutom fortfarande stora mojligheter att ta tillvara det bästa i den svenska modellen - strävan mot jämlikhet och solidariskt finansierad social välfärd. Miljöpartiet de Gröna ser solidariskt utformade skatter som det naturliga försäkringssystemet i ett socialt hållbart samhälle. Vi grundar denna syn på den ideologiska ståndpunkten att jämlikhet är effektivt och att små klyftor och harmoni i samhället är en god grund för framtida investeringar, medan ökade klyftor är ineffektivt och leder till disharmoni i samhället. Regeringsfrågan Den gångna valperioden - utan miljöpartiet i riksdagen - har präglats av EU-anpassning, ökad arbetslöshet och återtåg inom miljöpolitiken. Mot denna bakgrund vill Miljöpartiet de Gröna medverka till att den sittande moderatledda regeringen tvingas avgå. Samtidigt anser vi att en socialdemokratisk regering, byggd på egen majoritet i riksdagen eller byggd på stöd från ett vänsterparti som såväl saknar tradition att föra en ansvarsfull budgetpolitik som att ställa nödvändiga miljökrav, skulle innebära en olycklig maktkoncentration och cementering av gammal betongpolitik. Vi är beredda att vid förhandlingar efter valet i positiv och konstruktiv anda pröva möjligheterna att skapa en regeringsmajoritet där miljöpartiet ingår. I denna regering kan dock inte moderaterna ingå. Vi menar att vi på det sättet har största möjlighet att få gehör för våra krav. Budgetunderskottet Sverige styrs idag av en nästan självgående stressekonomi. För att återerövra demokratin och säkra långsiktiga samt hållbara investeringar, krävs en övergång till en robust ekonomi som tar tillvara vårt lands unika förutsättningar. Under andra hälften av 80-talet genomförde den socialdemokratiska regeringen långtgående avreglering av kapital- och valutapolitiken vilket resulterat i övergången till en stressekonomi, där tid och eftertanke utgör bristvaror. Den ofinansierade skattereformen har dessutom ökat såväl klyftorna i samhället som statens underskott Denna politik har därefter accelererat och fullbordats av den borgerliga regeringen. Ofta som del av anpassningen till EU. Miljöpartiet de Gröna motsatte sig denna avreglering eftersom denna skulle undergräva demokratin och politikens inflytande. Vi motsatte oss stora delar av skattereformen eftersom skattesänkningarna inte var finansierade Miljöpartiet motsatte sig även kronans knytning till ecun, vilket kostat landet mångmiljardbelopp. Miljöpartiet de Gröna har under hela 80-talet pläderat för långtgående förändringar för att underlätta övergången från industrisamhällets tillväxtfas till det ekologiskt och socialt hållbara informations- och tjänstesamhället. Vi krävde införande av en grundpension, lika för alla, som nödvändig ersättning, för ATP. Vi krävde förändringar i socialförsäkringssystemen så att full ersättning endast utgår för den del av inkomsten som ligger under 150.000 kronor. Vi lanserade idén om att marknadens stora aktörer skall ta ett större ekonomiskt ansvar för de externa effekter som dess verksamheter ger upphov till. Vi krävde nedskärningar av det militära försvaret. Hade dessa åtgärder vidtagits under 80-talet hade staten idag haft en betydligt bättre ekonomisk situation. Vi finner det, som icke riksdagsparti, vare sig möjligt eller rimligt att detaljprecisera vad som skall ske 1995 eftersom stressekonomin leder till ett närmast oöverskådligt myller av snabba kast förändrade förutsättningar och nya sifferuppgifter. Miljöpartiet de Gröna går till val med främst följande politiska principer när det gäller att förbättra statens dåliga ekonomi. 1. Investeringar i modem miljö-, energi-, informations- och resursteknik stimuleras genom bl a skatteväxling och lagstiftning. Därmed kan de gröna stråken och tjänsteproduktionen i ekonomin växa. 2. Arbetslösheten bekämpas genom miljöinvesteringar, skatteväxling och genom att sänka arbetstiden och därmed fördela jobben. 3. Den statliga inkomstskatten ökas genom en progressiv skatteskala, som medför att den del av inkomsten som överskrider 250.000 kronor beskattas med 30%. För att ge nödvändiga skatteintäkter måste en låg statlig skatt förmodligen införas redan för den del av inkomsten som ligger över 150.000 kronor. 4. Kapitalbeskattningen bör återgå till tidigare nivå - 30%. 5. Socialförsäkringssystemen ändras så att en fast brytpunkt införs. Under brytpunkten (som bör ligga kring 150 - 175.000 kronor) ges högre ersättning (80-90%). För den del av inkomsten som ligger mellan brytpunkten och taket ges lägre ersättning (vårt mål: 40%). 6. ATP-systemet växlas ut genom införande av en grundpension som är lika för alla. 7. Bostadssubventionerna är på väg ner. Vi kan tänka oss ytterligare neddragningar i de generella subventionerna om detta kompletteras med ökade bostadsbidrag för de som verkligen behöver stöd. 8. Försäkringssystem införs för marknadens stora aktörer så att dessa tvingas ta ett större ekonomiskt ansvar för externa effekter som idag bekostas av det offentliga. Bl a bör utredas möjligheter att låta trafikförsäkringen betala sjukvårdskostnader som följer av trafikolyckor. För att ge marknaden större ansvar bör även ett införande av en arbetsmiljöskatt för företag med många arbetsrelaterade skador utredas, liksom avgifter för att finansiera följdkostnader för bl a kemikalier, tobak och alkohol. 9. Det militära försvaret bantas kraftigt och dess resurser samutnyttjas bättre med det -civila samhället. Ja till miljön och Jobben - Ne| till EU! En röst på Miljöpartiet de Gröna är en röst för en radikal miljöpolitik och en rättvis ekonomisk politik. En röst på miljöpartiet är också en röst för ett starkt och klart EU-motstånd i Sveriges riksdag. Förutom en ansvarsfull budgetpolitik vill vi se följande punkter förverkligat s en regeringsförklaring efter valet. Europeiska Unionen Riksdagsbeslut skall omedelbart efter den nya riksdagens inträde slå fast: att blankrösterna i folkomröstningen om EU inte skall räknas in i resultatet och att den av ja- respektive nej-linjerna som får flest röster skall betraktas som segrare alt nej-sidan skall tilldelas ytterligare 15 miljoner kronor i syfte att uppväga den penningövervikt som ja-sidan har genom bidrag från näringslivet att inga nya förhandlingskontakter eller medlemskapsinititativ tas under mandatperioden efter en nej-seger att, vid ett nej i folkomröstningen, utvärdera EES-avtalet och eventuellt ta initiativ till omförhandling om avtalet hämmat bl a miljö - och hälsopolitik att grundlagsändring, som kan överföra makten från det svenska folket till Bryssel, inte genomförs efter ett nej i folkomröstningen. Internationell miljöpolitik Sverige skall aktivt och pådrivande arbeta internationellt för införande av en miljödomstol under FN samt för att påverka Världsbanken så att dess projekt ges en ekologisk inriktning. Internationella valutamarknaden Sverige skall aktivt och pådrivande arbeta internationellt för att öka trögheten på valutamarknaden oavsett EU:s uppfattning. Sälj Inte ut svenska naturresurser Förbud införs mot försäljning av vattenkraftverk, kärnkraftverk, mineraltillgångar och naturresurser som skog och jord till utländska företag inom eller utom EU. Skatteväxling Första stegen i en långtgående skatteväxling genomförs omedelbart genom att arbetsgivaravgifterna sänks och skatterna på energi (fossila bränslen och uran), utsläpp och råvaror ökas. Totalt bör 100 miljarder kronor (av totalt ca 400 miljarder) överföras från skatt på arbete till energi, råvaror och utsläpp under en tioårsperiod. Hushållen kompenseras inom skatteväxlingssystemet genom sänkt moms på basmat, kollektivtrafik och miljömärkta produkter. Energipolitiken Omedelbart beslut om att nytt drifttillstånd för Ringhals 2 inte ges efter 1995. En avvecklingsplan för kärnkraften upprättas, fyra ytterligare reaktorer tas ur drift under mandatperioden (däribland Oskarshamn l samt minst en reaktor i Barsebäck). Lagstiftning fastställer slutdatum för svensk kärnkraft som komplement till att kämkraftbolagens försäkringsansvar för yttre skada marknadsanpassas och ökas från 1,2 miljarder kronor till 1000 miljarder kronor. Överföringskapaciteten för elkraft från Norrland och Norge förstärks. Naturvården De orörda älvarna grundlagsskyddas och anslagen för inköp och bevarande av bl a urskog och gammelskog tredubblas till ca 600 miljoner kronor årligen. Medel avsätts för betalning av miljöskulden. Miljöskyddskommittens förslag till miljöbalk ersätter omedelbart nuvarande regerings förslag. Jordbruk och djur Miljöavgifter på 300 procent införs på konstkväve och bekämpningsmedel; medlen återförs till jordbruket vilket ger ekologisk odling konkurrensfördelar jämfört med idag. Kadmium förbjuds i konstgödsel. Skärpt uppföljning av djurskyddslagen och en avvecklingsplan för att minimera plågsamma djurförsök. Öresundsbron mm Järnvägstunnel under Öresund utreds som alternativ till bron, motorvägssatsningar i Dennispaket (Stockholm) och Adelsohnpaket (Göteborg) stoppas. Kommuner och landsting Som ett led i att värna vård, omsorg och skola görs inga nya indragningar från kommuner samtidigt som den kommunala skatteutjämningen förstärks. Kommunerna ges utökad beskattningsrätt samtidigt som 'skattestoppet' tas bort. Sverige har råd med vård. Miljö och hälsa Allergisanering genomdrivs genom bl a sanering av skolor och daghem, utrensning av kemiska produkter och byggmaterial samt införande av allergi-ROT. Amalgam erkänns som hälsofara och drabbade ges hjälp. Arbetstidsförkortning Arbetstidsförkortning genomförs på så sätt att normalarbetstiden sänks från 40 timmar i veckan till 35 timmar. Arbetsmarknadens parter tar ansvar för genomförandet som en del av den fria förhandlingsrätten. Förväntande löneökningar, effektiviseringar på grund av den sänkta arbetstiden och skatteväxlingens effekter bör utgöra finansieringsgrund. Jämställdhet Lika lön för lika och likvärdigt arbete. Lagstiftning skall efterlevas av arbetsmarknadens parter och lönestatistik skall, vid behov, lämnas över till Arbetsdomstolen. Kvotering skall tillämpas vid statligt tillsatta utredningar, kommittéer mm Miljöpartiet de Gröna, Box 25014, 100 23 STHLM, 08-695 02 02, fax 08-696 00 11