Intensivt policyarbete pågår kring forskningsdata

Publicerad: 2020-06-13

Arbetet på lärosätena med att skapa policyer för forskningsdata har intensifierats under det senaste året, visar siffror från SUHF:s årliga enkät. Intresset var därför stort när temat togs upp vid SND:s senaste digitala nätverksträff, som lockade närmare 100 deltagare.

Tabell som visar statistik gällande arbetet med policy för forskningsdata
SUHF:s enkät visar att arbetet med policyer för forskningsdata har intensifierats.

Träffen hade initierats av Stockholms och Umeå universitet och leddes av Sabina Anderberg från SU och Thomas Kieselbach från UmU. Inte mindre än 21 lärosäten arbetar aktivt med att skapa policyer för forskningsdata, och vid fyra lärosäten finns redan antagna policyer enligt SUHF:s undersökning.

Vid torsdagens webbinarium berättade representanter från nio lärosäten om sitt arbete och gav inblickar i vad som är bra att tänka på under policyprocessen. En rad erfarenheter var gemensamma för många, och flera av de policyer som antagits och som är under produktion är inspirerade av de rekommendationer för forskningsdatahantering som SUHF antog i december förra året. I rekommendationerna anges bland annat att styrdokumenten ska innehålla lärosätenas ställningstaganden kring att hantera forskningsdata och göra dessa tillgängliga och att dokumenten även ska beskriva hur ansvarsfördelning och stöd ska se ut vid lärosätena när det gäller dessa frågor.

Förankring är viktigt

Flera av deltagarna vid nätverksträffen betonade vikten av att policyn är förankrad både på lednings- och forskarnivå. Detta är nödvändigt för att den dels ska få legitimitet, dels ska fokusera på de behov och lösa de frågor som är centrala för forskarna.

– Det är viktigt med förankring. Visst intresse och viss kunskap finns, men det är stor variation vad forskarna kan om frågorna. Reaktionerna kring förslaget på forskningsdatapolicy är blandade, många är nyfikna, en del är ifrågasättande. Vi har många utmaningar framför oss, bland annat när det gäller lagring av forskningsdata och hur specifik policyn ska vara, berättade Olivia Ekman och Anders Danielsson från Mittuniversitetet.

Liksom flera andra av deltagarna betonade Olivia och Anders att arbetet med att göra forskningsdata mer tillgängliga är en diskussion som berör hela akademin och inte bara biblioteken, där mycket av det lokala stödet kring att hantera forskningsdata nu byggs upp vid lärosätena.

– Vi försöker förmedla till forskare att biblioteken bara är en förmedlande hand. Det här är en mycket stor fråga nationellt och internationellt och inte vårt påhitt så att säga.

Ett helhetsperspektiv behövs

Sabina Anderberg tog upp att arbetet med forskningsdata måste bedrivas utifrån ett helhetsperspektiv:

– Vi måste integrera forskningsdatahanteringen i hela kedjan under forskningsprocessen. Det handlar om att skapa en palett av tjänster som följer forskarens väg. Det är viktigt att knyta ihop de olika verktygen så att de går att använda på rätt sätt under hela forskningsprojektet. Jag skulle vilja se mycket mer samverkan mellan de stora open access-processerna för publikationer och forskningsdata.

Policyarbetet för forskningsdata kommer att följas upp på olika sätt inom ramen för SND:s nätverk. Förhoppningen är att bland annat återkomma till ämnet med en uppföljande diskussion och exempel från ytterligare lärosäten.

Här kan du ta del av alla presentationer från webbinariet.