En studie av centrala förändringar i journalistkåren

(Publicerad 2013-09-30)
Vilka förändringar har ägt rum i den svenska journalistkåren under de senaste 25 åren? Hur ser journalisterna på medieutvecklingen och sin egen yrkesroll? Detta är några av de frågor som journalistundersökningarna ger svar på. Den långa serien är unik internationellt, endast i USA finns en motsvarighet.
 
Sedan 1980-talet har det svenska medielandskapet förändrats i grunden genom att bland annat etermonopolet avskaffats, internet och andra medier tillkommit och ny teknik lett till förändrade journalistiska arbetsmetoder. För att undersöka vad dessa förändringar haft för betydelse för journalisternas yrkesutövning startade institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet journalistundersökningarna. Första studien genomfördes 1989 och 2011 kom den sjätte i ordningen.
 
Resultaten från undersökningarna visar på flera viktiga förändringar under den aktuella tidsperioden. En av dem som arbetat med materialet är Ulrika Andersson, postdoktor vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation samt undersökningsledare för Journalist 2005 och 2011.
 
– Om man ser till mitt forskningsområde kan man säga att graden av publikorientering bland journalisterna har ökat. Under senare år säger journalisterna att de blivit mycket mer benägna att lyssna på publiken och anpassa sig till denna, berättar hon.
 
Den ökade publikorienteringen är enligt Ulrika Andersson en del av den kommersialisering och marknadsanpassning som skett bland medierna. Inte minst de redaktionella ledarna (ansvariga utgivare) tänker mycket mer i ekonomiska termer, de är betydligt mer medvetna nu än tidigare om att ekonomin spelar en stor roll för verksamheten.
 
– De här resultaten gäller generellt, oavsett om man ser på till exempel privata medier eller public service. Samtidigt kan man se att idealet att journalisten ska vara den kritiska granskaren också har stärkts. Kanske är det ett tecken på någon form av respons gentemot marknaden, säger Ulrika Andersson.
 
Journalisterna tycker själva att de förlorat mark till följd av utvecklingen mot ökad marknadsanpassning. På denna punkt håller dock inte de redaktionella ledarna med. Dessa har överlag en väldigt stark tilltro till sina journalister och till den journalistiska verksamheten.
 
– Journalisterna anser generellt att det ekonomiska har tagit över och att det har blivit svårare att utöva yrket med de villkor som gäller idag. Man pratar ibland om nyhetsfabriken. De redaktionella cheferna ser däremot en helt annan bild, de upplever till och med att journalisterna har stärkt sin position. De anser att journalisterna har stor makt över både arbete och innehåll, berättar Ulrika Andersson.
 
Hon ser det som en stor utmaning för både journalister och ledare att i framtiden överbrygga dessa skillnader i uppfattning.
 
I journalistundersökningarna finns det fortfarande en hel del material som ännu inte är fullt analyserat och använt. Enligt Ulrika Andersson har inte så många forskare tittat på de yrkesetiska frågeställningar som tas upp i undersökningen. Synen på medias roll i samhället är också ett av de områden där det finns en hel del analyser kvar att göra.

Postenkät till medlemmar i Svenska Journalistförbundet

Journalistundersökningarna bygger på postenkäter som skickas ut till ett obundet slumpmässigt urval bland Svenska Journalistförbundets medlemmar. Urvalet i den senaste studien (2011) bestod av 2 500 yrkesverksamma journalister (ej studerande och pensionärer) och svarsfrekvensen låg på 60 procent. Tidigare undersökningar har genomförts 1989, 1994, 1995, 1999 och 2005. Samtliga studier till och med 2005 förmedlas via SND och under hösten görs även den senaste undersökningen från 2011 tillgänglig.
 
Ansvarig för undersökningarna är professor Kent Asp vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet. Huvudsyftet med undersökningsserien är att ”belysa hur svenska journalister ser på sig själva och samhället, sin yrkesroll, arbetssituation och medieutvecklingen”. Under åren har frågor ställts inom områden som arbete, arbetsmiljö och etik; mediekoncentration och mångfald; politik och samhälle samt medievanor och syn på olika medier och genrer. Bland bakgrundsvariablerna återfinns bland annat kön, ålder, utbildning, politisk ideologi, anställningsförhållanden och typ av arbetsplats.
 
Nästa undersökning i serien planeras till år 2015. En förhoppning som undersökningsledaren Ulrika Andersson har är att enkäten då inte enbart ska skickas ut i pappersform utan att det också ska finnas möjligheter att lämna in sina svar elektroniskt.

Av: HELENA ROHDÉN
031-786 12 01