Nationellt arbete startat för utveckling av datahanteringsplaner

Publicerad: 2019-02-22

Nu har det nationella arbetet med datahanteringsplaner dragit igång på allvar. I Vetenskapsrådets nya arbetsgrupp ska en mall för datahanteringsplaner utvecklas och ett underlag tas fram för vad som behövs för att skapa ett gemensamt digitalt verktyg som stöder öppen tillgång till forskningsdata.

Checklista för datahantering– Det är många behov som ska täckas in, så det känns bra att gruppen representerar så många olika aktörer, säger Elisabeth Strandhagen, biträdande föreståndare vid SND och en av de personer som ska delta i det samordnande arbetet.

I gruppen finns deltagare från flera av forskningsråden, ett antal lärosäten, Riksarkivet, Scilifelab, SNIC, SUHF och Sveriges Unga Akademi. Det första mötet hölls under gårdagen. Gruppen enades då om att en bra utgångspunkt för det fortsatta arbetet med datahanteringsplaner är den rekommendation som SUHF antog i juni förra året och som inom kort ska anpassas till den vägledning som Science Europe har tagit fram (”Core Requirements for Data Management Plans”).

– Det är en bra början att vi är överens om detta, en gemensam syn i gruppen ökar förutsättningarna för att skapa ett nationellt verktyg för datahanteringsplaner, säger Elisabeth Strandhagen.
Syftet med datahanteringsplaner är att etablera och säkerställa en god forskningspraxis för hantering av forskningsdata. I planen beskriver forskaren/forskargruppen hur data som samlas in och/eller skapas, kommer att hanteras och dokumenteras under forskningens gång. Planen ska även beskriva hur dessa data ska tas om hand efteråt och hur de ska göras tillgängliga för andra när det är möjligt.

I relation till övriga nordiska länder har Sverige inte kommit så långt i arbetet med datahanteringsplaner.

– Norge till exempel ligger före oss gällande krav på forskare att presentera datahanteringsplaner för att få finansiering. De har också utvecklat digitala verktyg för att hjälpa forskare att skapa planer. Hur ett liknande verktyg ska fungera i Sverige och vem som ska ansvara för det ska arbetsgruppen jobba vidare med, berättar Elisabeth Strandhagen.

Från och med årets utlysningar har Vetenskapsrådet börjat kräva att den som beviljas bidrag ska ta fram en datahanteringsplan. Forskningsrådet Formas har haft krav på datahanteringsplan i samband med ansökan sedan ett antal år tillbaka.

Men innan arbetsgruppens arbete är klart; vart ska en forskare vända sig som behöver hjälp med att skapa en datahanteringsplan? SND har en checklista som kan underlätta arbetet. Vetenskapsrådet rekommenderar även den ovan nämnda vägledningen (”Core Requirements for Data Management Plans”). VR har gjort en delvis omarbetad version på svenska, som kan fungera som stöd för forskaren.