Stabila attityder i frågor om trafiksäkerhet

Foto: Torbjörn Berglund

(Publicerad 2013-06-28)
Så här års, när vädret är som vackrast och vägarna som torrast och finast, då är trafiken som farligast. Under sommarmånaderna dör och skadas fler människor än under de mörka och snöiga vintermånaderna. Men trafiksäkerhet handlar även om annat än olycksstatistik. I SND:s samlingar finns en unik tidsserie, Trafiksäkerhetsenkäten, som sedan början av 1980-talet mätt befolkningens attityder och beteenden i frågor som rör exempelvis trafiknykterhet, bältesanvändning och hastighetsgränser.   
 
Sedan 1997 är den så kallade Nollvisionen grunden för allt trafiksäkerhetsarbete i Sverige. I denna har riksdagspolitikerna slagit fast att det är oacceptabelt att vägtrafiken kräver människoliv. Och trenden är att antalet döda och svårt skadade i trafiken minskar, vilket bland annat Transportstyrelsens statistik visar. Ännu är dock inte siffrorna nere på tal nära noll. Under 2012 dog 296 personer i polisrapporterade vägtrafikolyckor i Sverige.
 
Flera av de attitydfrågor som ingår i Trafiksäkerhetsenkäten är direkt relaterade till de faktorer som Trafikverket identifierat som viktiga att påverka för att minska antalet döda och allvarligt skadade i trafiken. Det handlar bland annat om att hålla hastighetsbegränsningar, att vara nykter vid bilkörning och att använda bilbälte och cykelhjälm. När det gäller hastighetsgränser anser idag 60 procent av de svarande i enkäten att det är rimligt att sänka dessa för att öka trafiksäkerheten. För tio år sedan ansåg 40 procent av de tillfrågade samma sak. Andelen som önskar hårdare straff vid fortkörning har dock varit relativt stabil sedan frågan började mätas 1990. Här har siffran varierat mellan 36 och 44 procent under åren.
 
– Vi ser i många av våra analyser att trenderna är relativt oförändrade över tid. I allmänhet kan man säga att det tar många år innan några större skillnader i attityder uppstår, säger Carina Teneberg, undersökningsledare på Trafikverket.
 
Användandet av cykelhjälm är en sådan fråga där man ser en stadig, om än långsam, förändring över tid. Från att det under 1980-talet inte ens var en procent av befolkningen som uppgav att de alltid eller nästan alltid använde cykelhjälm så ligger motsvarande andel år 2011 och 2012 på cirka 20 procent.
 
En styrka med Trafiksäkerhetsenkäten är att en stor del av frågorna funnits med sedan länge. I några fall har svarsalternativen förändrats något, men Trafikverket och SCB, som fram till 2012 genomförde enkäten för verkets räkning, har varit noga med att inte förändra frågorna så mycket att jämförbarheten över tid försvinner. Trafikverkets plan är att fortsätta med enkäten även framöver och att dessutom bli bättre på att marknadsföra materialet både inom det egna verket och ut mot forskare och allmänhet.
 
– Vi har precis avslutat 2013 års undersökning. Resultaten från den räknar vi med att kunna presentera till senhösten, säger Carina Teneberg.
 
 
Vill du läsa mer om resultaten från Trafiksäkerhetsenkäten 2012 kan du ta del av Trafikverkets sammanställning här.

Årligen återkommande studie sedan 1981

Trafiksäkerhetsenkäten genomförs av Trafikverket och är en årligen återkommande studie som startade 1981. Enkäten är en av de äldsta löpande undersökningarna inom trafiksäkerhetsområdet och innehåller bland annat frågor om trafikbeteende, trafikvanor, alkohol, barnsäkerhet och inställning till trafikregler. Data till och med 2014 års undersökning finns idag tillgängliga via SND, och under hösten kommer även senare års material att överföras hit.
 
Eftersom flera av frågorna återkommer år från år finns det stora möjligheter att studera trender och utveckling över tid. Hittills har materialet från trafiksäkerhetsenkäten använts i begränsad utsträckning inom forskningen, men en del vetenskapliga studier finns på området, bland annat om skillnader i trafiksäkerhetsbeteende mellan ungdomar boende i större tätorter och i mer glest befolkade områden (se Wall, Erika 2010).
 
Fram till mitten av 1990-talet skickades enkäten till omkring 5 000 slumpvis utvalda personer, därefter har urvalet utökats till att omfatta ungefär 10 000 personer. I samtliga undersökningar sedan 1981 ingår personer mellan 15 och 74 år boende i Sverige. Till och med 1996 var personer i åldersintervallet 75-84 år med i studien med mellan fyra och fem års mellanrum. Sedan 1997 finns även personer från detta åldersintervall med i samtliga undersökningar.

Av: HELENA ROHDÉN
031-786 12 01