Hur arbetar svenska lärosäten med datahantering idag? Och vad är det som krävs för att vi ska lyckas ta oss till en framtid där öppna forskningsdata är norm? Dessa frågor stod i fokus under SND:s senaste nätverksträff som gick av stapeln den 4 december på SLU i Uppsala. Nätverksträffen hade temat ”Att etablera en DAU – utmaningar, lösningar och inspiration” och hade totalt 72 besökare från 28 lärosäten och ytterligare två myndigheter. Under dagens gång fick vi ta del av presentationer från sex olika lärosäten: Sveriges lantbruksuniversitet, Karolinska institutet, Göteborgs universitet, Högskolan i Halmstad, Örebro universitet och Karlstads universitet.
Att landskapet för forskningsdata håller på att förändras gick inte att ta miste på när man tog del av lärosätenas egna erfarenheter av arbetet med datahantering och öppna forskningsdata. Trots att de kommit olika långt i processen, vissa är i startgroparna och i färd med att utbilda sig internt medan andra redan har ett utvecklat stöd till forskare, fanns ändå flera likheter i fråga om vilka behov och utmaningar de identifierat under arbetets gång.
Kommunikation, utbildning och organisation – tre viktiga teman
Ett av de centrala teman som framträdde under presentationerna kretsade kring vikten av kommunikation. Här lyfte man utmaningar relaterade dels till medvetandegörandet av arbetet med öppna forskningsdata och dels till att kommunicera nyttan med detta arbete, både gentemot forskarsamhället och inom den egna organisationen. Den kommunikativa utmaningen handlar med andra ord om att ge tillfredsställande svar på frågorna vad, hur och varför, eller som Leif Hallbäcken från SLU enkelt uttryckte det: ”Kan vi inte ha dialogen så faller genomförandet”. En annan viktig aspekt av kommunikationsarbetet flera presentatörer pekade på handlar om det språk vi använder när vi talar om datahantering och öppna data. Här menade man att det gäller att etablera en vedertagen vokabulär för att tala om datahantering, men också att anpassa vokabulären efter målgrupp för att informationen verkligen ska få fäste.
Samtliga lärosäten pekade dessutom på vikten av utbildning i datahanteringsfrågor. Även här menade man att dessa insatser bör rikta sig både mot forskare och mot den personal som ska ha en stöttande funktion. Flera lärosäten presenterade sina egna lokala behovsinventeringar i form av bland annat intervjuer och enkäter. Sofia Andersson, som redogjorde för resultatet av inventeringen vid Karlstads universitet, menade att det finns ett stort behov av stöd i just datarelaterade frågor.
- Vi behöver undervisa, vi behöver informera, vi behöver genomföra workshops och vi behöver ha information på webben. Vi måste finnas tillgängliga som stöd, för här blir det tydligt att det saknas kunskap om kommande krav från våra finansiärer och tidskrifter.
Det sista gemensamma temat hos lärosätena skulle kunna sammanfattas i ordet organisation. Här lyfte man bland annat fram det ökade behovet av resurser i form av kompetens, tid och finansiering. Samtidigt pekade flera deltagare på behovet av samordning i verksamheterna för att kunna skapa smidiga och användbara tjänster. Detta gällde allt från att försöka samla information på ett och samma ställe till att skapa smidiga och integrerade tekniska lösningar för forskare.
Statusuppdatering från SND
Förutom presentationer från de olika lärosätena gavs en lägesuppdatering från SND. Här fick vi bland annat höra Elisabeth Strandhagen, biträdande föreståndare, berätta om det pågående arbetet med ämnesanpassning av SND:s dataöverlämningsformulär, om den kommande DAU-handboken och lanseringen av SND:s nya grafiska profil. Därefter gav Max Petzold, föreståndare, en kort summering av nationella nyheter på området. Bland annat informerade han om Vetenskapsrådets kommande krav på datahanteringsplaner, något som engagerade och skapade diskussion bland nätverksträffens deltagare.
Vidare berättade SND:s IT-arkitekt Olof Olsson och Johan Fihn Marberg, sektionschef för IT, om SND:s kommande pilotprojekt. Syftet med piloten är att testa en arbetsprocess där man tillsammans med forskare ska tillgängliggöra forskningsdata och få igång lokala lagringslösningar hos några av lärosätena.
Här kan du ta del av presentationerna från nätverksträffen.