Hur når vi ut till forskare i omställningen till öppen tillgång till forskningsdata? Det var temat för SND:s senaste nätverksträff på Karolinska institutet den 20 oktober. Keynote speaker för dagen var Alessandra Soro, Community Manager vid 4TU.ResearchData i Nederländerna, som underströk vikten av gemensamhetsbyggande och samverkan för att lyckas med en långsiktig kulturförändring i synen på öppna data och öppen vetenskap.
Årets sista fysiska nätverksträff samlade cirka 90 deltagare från 30 lärosäten. Dagen inleddes med en kort uppdatering om aktuellt arbete vid Karolinska institutet, där man bland annat upprättat en arbetsgrupp för öppen vetenskap som ska ta fram en handlingspan för ett öppet vetenskapssystem från och med 2026. Därefter följde en rad intressanta presentationer med goda exempel på praktiskt arbete med outreach, både i Sverige och internationellt.
Tekniska verktyg och gemensamhetsbyggande – två av flera viktiga pusselbitar
Malin Sandström, Community Engagement Officer på INCF (International Neuroinformatics Coordinating Facility), var först ut bland dagens inbjudna talare och beskrev framväxten av en internationell mötesplats för delning av data inom neurovetenskaplig forskning, där ny teknik med bildbaserade data drivit på en utveckling av gemensamma metadatastandarder från gräsrotsnivå. Hon betonade vikten av mjukvaruutvecklares roll som möjliggörare för samarbete på vägen mot att införliva FAIR-principerna.
– För att kunna vara FAIR behöver vi ha ett fungerande system för att etablera metadatastandarder och best practice. Här har utvecklare av öppen mjukvara en strategiskt viktig roll, som en länk mellan metadatastandarder och deras tänkta användare. Det är utvecklarna som gör standarderna praktiskt användbara, säger Malin Sandström.
Även dagens keynote speaker Alessandra Soro (via länk) underströk vikten av tekniska verktyg men betonade också värdet av gemensamhetsbyggande. Vid 4TU.ResearchData har Alessandra i sin roll som Community Manager arbetat ihop med ett team för att skapa en plattform för utveckling av nya tekniska verktyg, utbildning och gemensamma riktlinjer, vilket skapar synergieffekter i omställningen till öppen tillgång till forskningsdata.
– Utan gemensamhetsbyggande kan man inte skapa en hållbar infrastruktur. För att lyckas med en kulturförändring vad gäller synen på öppna data och öppen vetenskap behöver man arbeta med alla olika delar. Det är så vi införlivar FAIR-principerna i praktiken, säger Alessandra Rosso.
Flera sätt att arbeta med outreach
Flera DAU:er gav också exempel på hur man i en svensk kontext arbetar aktivt med outreach för att engagera forskare i arbetet med öppna data. Birgitta Edenius och Malin Ekstrand vid Gymnastik- och idrottshögskolan berättade om hur de minskat administrationen för forskare genom att skapa ett kombinerat formulär för datahanteringsplan och GDPR-registrering, vilket i sin tur skapat ett bra samarbete mellan DAU och högskolans dataskyddsgrupp.
Therese Dunberg delade med sig av sina erfarenheter av framtagandet av nya riktlinjer för hantering av forskningsdata vid Blekinge Tekniska högskola – ett arbete som startade i uppförsbacke men som med tiden skapat en ökad förståelse och acceptans mellan forskare och DAU. Hanna Östholm berättade om SLU:s uppsökande verksamhet, där forskare som nyligen tilldelats forskningsanslag bjuds in till en så kallad data-dejt för att ”Prata data” och hur de på ett framgångsrikt sätt har marknadsfört olika utbildningsinsatser för forskare.
Rosa Lönneborg presenterade några av KTH:s senaste pilotprojekt, bland annat arbetet med att ta fram maskinläsbara datahanteringsplaner vilket drastiskt minskat arbetsbördan både för forskare och hennes kollegor i forskningsdatagruppen.
Vikten av att nå ut i rätt kanaler
Helena Eckerbom vid Karolinska institutets universitetsbibliotek avslutade dagen med en presentation om hur coronapandemin påverkat synen på öppna data och sociala mediers ökande betydelse i kommunikationen gentemot forskare men även inom forskarsamhället.
– Under pandemin har vi sett hur forskare använder sociala medier på ett mer aktivt sätt i sin egen kommunikation och som ett verktyg för omvärldsbevakning. För att lyckas nå ut till forskare behöver vi finnas i de kommunikationskanaler som de faktiskt använder. När forskare själva kommunicerar och diskuterar öppen vetenskap får det ännu större genomslag, säger Helena.
Här kan du ta del av det fullständiga programmet och alla presentationer från nätverksträffen.