Viktigt erfarenhetsutbyte vid välbesökt nätverksträff

Nyheter: 2018-03-13


Vid SND:s första nätverksträff för året stod arbetsgången med forskningsdata i fokus. Till träffen i Stockholm hade drygt 80 personer från 28 lärosäten plus Vetenskapsrådet och Sunet anmält sig, vilket gladde Elisabeth Strandhagen, samverkansansvarig på SND.

– Våra träffar är viktiga informations- och diskussionsforum i uppbyggnaden av nya SND. Dessutom får vi möjligheter att lära känna varandra och ta del av hur arbetet fortlöper på lärosätena. Ett levande kunskaps- och erfarenhetsutbyte inom nätverket är en förutsättning för att vi ska få den framtida verksamheten att fungera.

SLU och SU gav praktiska exempel

Ett exempel på kunskapsutbyte stod Hanna Lindroos och Mikaela Asplund från Sveriges lantbruksuniversitet samt Sabina Anderberg, Jeff Love och Joakim Philipson från Stockholms universitet för. De delade med sig av hur deras respektive lärosäten arbetat hittills med forskningsdata. I lantbruksuniversitetets fall har mycket av arbetet gjorts inom ramen för TILDA, lärosätets gemensamma IT-system för arkivering och publicering av data från forskning och miljöanalys. På Stockholms universitet har en rad olika forskningsstödjande tjänster utvecklats för hantering, lagring, publicering och bevarande av forskningsdata. Sedan juni förra året finns också ett samordningsuppdrag från rektor gällande forskningsdata, och inom ramen för detta uppdrag har en forskningsdatapolicy tagits fram som antogs av SU i början av mars.

- Vi är mycket stolta och glada över att Stockholms universitet ställer sig bakom att offentligt finansierad forskning ska vara öppet tillgänglig i så stor utsträckning som möjligt. Policyn innebär bland annat att öppen vetenskap ska uppmuntras som praxis och att handledarna ansvarar för att informera doktorander och studenter om detta, sa Sabina Anderberg.

Samordningsuppdrag och framtida lagring

Även Vetenskapsrådets uppdrag för att samordna det nationella arbetet med att införa öppen tillgång till forskningsdata var ett av ämnena för dagen. Karl Gertow berättade att VR bland annat håller på att skapa en extern referensgrupp kopplad till uppdraget. Ytterligare en aktivitet som ligger inom VR-uppdraget är att ta ställning till frågan om/hur datahanteringsplaner ska tas in, bedömas och följas upp i samband med forskningsansökningar. För att underlätta för forskare behövs en samordning både nationellt och internationellt mellan olika forskningsfinansiärer, och VR deltar därför i de harmoniseringsdiskussioner som förs inom Science Europe.  

En annan viktig fråga som berör stora delar av datahanteringsprocessen är lagringen av forskningsdata. Leif Johansson från Sunet lyfte fram de behov av en nationell plattform för lagring som synliggjorts i de dialoger Sunet fört med forskningsinfrastrukturerna under 2016 och 2017. Diskussionerna har lett fram till ett projekt som ska ta fram en lösning, där Sunet säljer lagring till lärosäten eller till större forskningsgrupper och infrastrukturer.

– Lagringsplattformen kommer att utvecklas under de närmaste månaderna, bland annat inom en referensgrupp och ett antal pilotprojekt. Därefter är det upp till lärosätena att bestämma hur de vill göra och vad de vill ha, sa Leif Johansson.  

Pågående arbete på SND

Under den senaste tiden har ett intensivt arbete pågått även på SND för att börja utveckla tjänster av olika slag som ska underlätta arbetet med hanteringen av forskningsdata på lärosätena. ”Mitt SND” är en av dessa tjänster, en portal för forskare och DAU för att fylla i, hantera, och granska databeskrivningar. Framöver kommer även andra funktioner att ingå i tjänsten, som till exempel att hantera ärenden som rör beställningar av forskningsdata. En första version av ”Mitt SND” testas för närvarande inom nätverket och planen är att portalen ska lanseras i slutet av mars.  

Arbetet har också kommit igång med den handbok, som ska bli ett stöd för DAU-medarbetarna i kvalitetskontrollen av data och metadata som överlämnas av forskare. Vid nätverksträffen presenterades det pågående arbetet av Ilze Lace och Jeremy Azzopardi, som ingår i gruppen som jobbar med handboken. En av de frågor som pekades ut som viktig att ta ställning till framöver är hur ansvarsfördelningen ska se ut mellan forskare, DAU, SND och eventuella andra aktörer.

Nästa nätverksträff kommer att hållas i Göteborg den 11 juni.

– Tanken är att platsen för träffarna ska variera då och då så att alla i nätverket får chans att besöka de sju olika konsortielärosätena och ta del av de erfarenheter som finns där, säger Elisabeth Strandhagen.

Ta del av presentationerna från nätverksträffen här.