Mediebarometern 2002

SND-ID: snd0804-1. Version: 1.0. DOI: https://doi.org/10.5878/000867

Ingår i samling hos SND: Mediebarometern

Citering

Skapare/primärforskare

Göteborgs universitet, Nordicom - Nordiskt informationscenter för medie- och kommunikationsforskning

Forskningshuvudman

Göteborgs universitet - Nordicom - Nordiskt informationscenter för medie- och kommunikationsforskning rorId

Beskrivning

Mediebarometern genomfördes första gången 1979 och har sedan dess genomförts varje år. Undersökningen avser att belysa hur stor andel av den svenska befolkningen som en genomsnittlig dag tagit del av ett antal enskilda medier. Syftet är att beskriva tendenser och förändringar i människors utnyttjande av massmedier.
I Mediebarometern 2002 tillfrågades respondenterna om hur man dagen innan intervjun tagit del av radio, TV, text-TV, video, bio, ljudkassett, CD, morgontidning, kvällstidning, vecko-/månadstidning, tidskrift, bok, reklam och ny medieteknik. De personer som angav att de använt något av dessa medier tillfrågades om hur mycket tid man lagt ned på respektive massmedium. De personer som angivit att man inte läst eller tittat i en veckotidning eller tidskrift föregående dag tillfrågades om man i så fall gjort detta under någon av de föregående sex dagarna.
TV-tittarna tillfrågades vilka kanaler de tittat på och videoanvändarna fick ange om de tittat på ett inspelat program, en hyrd film eller en film man köpt. Samtliga respondenter tillfrågades om man föregående dag läst: morgontidning,

... Visa mer..
Mediebarometern genomfördes första gången 1979 och har sedan dess genomförts varje år. Undersökningen avser att belysa hur stor andel av den svenska befolkningen som en genomsnittlig dag tagit del av ett antal enskilda medier. Syftet är att beskriva tendenser och förändringar i människors utnyttjande av massmedier.
I Mediebarometern 2002 tillfrågades respondenterna om hur man dagen innan intervjun tagit del av radio, TV, text-TV, video, bio, ljudkassett, CD, morgontidning, kvällstidning, vecko-/månadstidning, tidskrift, bok, reklam och ny medieteknik. De personer som angav att de använt något av dessa medier tillfrågades om hur mycket tid man lagt ned på respektive massmedium. De personer som angivit att man inte läst eller tittat i en veckotidning eller tidskrift föregående dag tillfrågades om man i så fall gjort detta under någon av de föregående sex dagarna.
TV-tittarna tillfrågades vilka kanaler de tittat på och videoanvändarna fick ange om de tittat på ett inspelat program, en hyrd film eller en film man köpt. Samtliga respondenter tillfrågades om man föregående dag läst: morgontidning, kvällstidning, veckotidning, månadstidning, annan tidskrift eller bok. Om man läst något föregående dag fick man följdfrågor om hur många man läst och hur mycket tid man spenderat på läsandet. Morgon- och kvällstidningsläsare fick även besvara om man läst tidningen i tryckt version eller på Internet. Bokläsare tillfrågades vilken typ av litteratur man läst och tidskriftsläsare vilken typ av tidskrift man läst. Respondenter som svarat att man inte läst någon tidning, tidskrift eller bok dagen innan tillfrågades när man senast gjort detta.
Undersökningen innehåller även detaljerad information om vilken tid på dagen som respondenterna ägnar sig åt att läsa morgon- resp. kvällstidning, radiolyssnande och TV-tittande. Det finns även information om vilken typ av nyhetsprogram man tittat på samt vilken typ av reklam man tagit del av under föregående dag. Ett stort antal frågor behandlar användningen av persondatorer och Internet hemma och på arbetet. Bakgrundsfrågorna omfattar ålder, kön, utbildning, arbetsmarknadsgrupp, facklig huvudorganisation samt hushållets sammansättning.

Syfte:

Beskriva tendenser och förändringar i människors nyttjande av massmedier. Visa mindre..

Data innefattar personuppgifter

Nej

Språk

Metod och utfall

Analysenhet

Population

Personer i åldrarna 9-79 år

Urvalsmetod

Sannolikhetsurval: obundet slumpmässigt urval
2002 års undersökning har bestått av två delurval. Urvalet av svarspersoner för första halvåret har varit baserat på ett obundet slumpmässigt urval av personer mantalskrivna i Sverige. Urvalet har telefonnummersatts. Totalt kunde närmare 70 procent av urvalet telefonnummersättas. Några större avvikelser i fråga om kön och bostadsort kunde inte noteras. Av det telefonnummersatta urvalet erhölls svar från 75 procent (1 688 personer). För andra halvåret användes ett telefonnummerbaserat slumpmässigt urval (random digit dialing) riktat till den i hushållet som senast fyllde år.

Tidsperiod(er) som undersökts

2002-02-03 – 2002-12-12

Variabler

637

Antal individer/objekt

3370

Dataformat / datastruktur

Datainsamling
  • Insamlingsmetod: Telefonintervju
  • Tidsperiod(er) för datainsamling: 2002-02-03 – 2002-12-12
  • Datainsamlare: Svenska Gallupinstitutet AB
  • Datakälla: Befolkningsgrupp
Geografisk täckning

Geografisk utbredning

Geografisk plats: Sverige

Högsta geografiska enhet

Land

Administrativ information

Ansvarig institution/enhet

Nordicom - Nordiskt informationscenter för medie- och kommunikationsforskning

Ämnesområde och nyckelord
Publikationer

Nordicom (2003) Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2002. MedieNotiser, No. 1, 2003. Göteborg: Nordicom.

Om du publicerat något baserat på det här datamaterialet, meddela gärna SND en referens till din(a) publikation(er). Är du ansvarig för katalogposten kan du själv uppdatera metadata/databeskrivningen via DORIS.

Publicerad: 2004-10-25
Senast uppdaterad: 2019-02-06