DEFRAM - Databas för Effektivare FRAMtagning av energikartläggningar

DEFRAM är ett projekt finansierat av Energimyndigheten. Projektet startade den 10:e december 2012 och avslutades den 10:e maj 2013. Projektet drevs vid Linköpings universitet och involverar forskare från avdelningen för Energisystem (Patrik Thollander) och institutionen för datavetenskap (Eva Blomqvist), samt genomfördes i nära samarbete med Energimyndigheten. Projektledare är Eva Blomqvist, Linköpings universitet.

Projektet har utgått från (1) IAC: s (Industrial Assessment Center) databas med 160 000 åtgärder, (2) PFEs åtgärder från första programperioden, samt (3) resultatet från Energimyndighetens energikartläggningsstöd, de s.k. energikartläggningcheckerna (EKC), under 2011-2012. För att demonstrera användarnyttan och användbarheten i att länka samman dessa datakällor har en OWL-vokabulär, d v s en ny gemensam datamodell, byggts upp för att representera dataelementen, och större delen av dessa data har sedan överförts till formatet RDF, strukturerat enligt den nya vokabulären.

För att kunna länka samman de olika datakällorna har ett antal manuella mappningar fått genomföras. Bland

... Visa mer..

DEFRAM är ett projekt finansierat av Energimyndigheten. Projektet startade den 10:e december 2012 och avslutades den 10:e maj 2013. Projektet drevs vid Linköpings universitet och involverar forskare från avdelningen för Energisystem (Patrik Thollander) och institutionen för datavetenskap (Eva Blomqvist), samt genomfördes i nära samarbete med Energimyndigheten. Projektledare är Eva Blomqvist, Linköpings universitet.

Projektet har utgått från (1) IAC: s (Industrial Assessment Center) databas med 160 000 åtgärder, (2) PFEs åtgärder från första programperioden, samt (3) resultatet från Energimyndighetens energikartläggningsstöd, de s.k. energikartläggningcheckerna (EKC), under 2011-2012. För att demonstrera användarnyttan och användbarheten i att länka samman dessa datakällor har en OWL-vokabulär, d v s en ny gemensam datamodell, byggts upp för att representera dataelementen, och större delen av dessa data har sedan överförts till formatet RDF, strukturerat enligt den nya vokabulären.

För att kunna länka samman de olika datakällorna har ett antal manuella mappningar fått genomföras. Bland annat har åtgärderna, så långt det varit rimligt, omklassificerats enligt en taxonomi för åtgärdstyper. För att integrera IAC-data med svenska data har en mappning gjorts både mellan IAC:s ARC-koder (åtgärdstyper) och taxonomin, samt mellan industriklassificeringen SIC (använd av IAC) och svenska SNI-2007.

Resultatet av detta arbete publiceras genom en s.k. SPARQL endpoint, som ger direkt tillgång till de länkade data som finns lagrade i ett underliggande "triple store". I dagsläget finns ca 2 200 svenska åtgärder publicerade, samt ca 120 000 åtgärder från IAC. För åtkomst till dessa data finns ett gränssnitt för att skriva egna SPARQL-frågor (https://www.ida.liu.se/projects/semtech/energy/snorql/), samt ett demonstrationsgränssnitt för slutanvändare där frågor kan formuleras genom olika menyval (https://www.ida.liu.se/projects/semtech/energy/demo/). Hela datamängden kan även laddas ner som en RDF-dump (https://www.ida.liu.se/projects/semtech/energy/Energy_201309.zip).

Syfte:

Projektets långsiktiga vision är att göra data om energikartläggningar mer tillgängliga, både för applikationsutvecklare och för slutanvändare, såsom energikartläggare. Målet med detta projekt är att tillgängliggöra ett antal datamängder innehållande tekniska energieffektiviseringsåtgärder som länkade data på webben (för mer information om vad länkade data innebär se den svenska portalen för länkade data: www.linked-data.se). Visa mindre..