Omfattande kartläggning av de svenska hushållens villkor

(Publicerad 2013-03-29)
I början av 1980-talet drog en unik datainsamling igång i Sverige. Inspiration till studien kom från världens äldsta longitudinella studie gällande hushållens ekonomi, The Panel Study of Income Dynamics, som genomförts i USA sedan 1968.
– Vår undersökning var mycket bred. Den berörde inte bara ekonomi utan också frågor om familjesituation och hur människor använde sin tid, berättar Lennart Flood, professor i ekonometri vid Handelshögskolan i Göteborg.

Studien Hushållens ekonomiska levnadsförhållanden (HUS) bedrevs i Sverige mellan 1984 och 1998. Det rika datamaterialet har använts i stor utsträckning inom både vetenskap och samhällsdebatt, bland annat i kvinnomaktutredningen från slutet av 1990-talet.

– Eftersom vi har paneldata för båda personer i hushåll med två vuxna kan vi följa utvecklingen när det gäller till exempel inkomster och hushållsarbete. Vi har också möjlighet att undersöka vad som händer de olika individerna vid en familjesplittring till exempel, säger Lennart Flood.  

Initiativ till HUS togs av Anders Klevmarken vid institutionen för nationalekonomi och statistik på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och Gunnar Eliasson vid Industriens Utredningsinstitut (nuvarande Institutet för näringslivsforskning). Dessa båda forskare hade konstaterat att det fanns en stor mängd data över företagens ekonomiska villkor, men väldigt lite data som berörde ekonomin för hushåll och privatpersoner.

– HUS blev ett sätt att komma tillrätta med denna brist. Idag är det istället det motsatta som gäller. Nu har vi mycket god tillgång till data om hushåll och privatpersoner medan det är stor brist på data om företag.

HUS hade en genomtänkt design med sitt panelupplägg, vilket ger en fördel i förhållande till andra jämförbara studier, som SCB:s tidsanvändningsundersökning, som är en tvärsnittsstudie. Samtidigt gör den longitudinella designen att HUS-materialet blir mer komplicerat att arbeta med, vilket enligt Lennart Flood kan skrämma bort vissa forskare.

– Eftersom vi hade ambitionen att följa utvecklingen i familjerna i detalj blir det väldigt komplext, om vi till exempel har ett bortfall inom en familj, säger Lennart Flood.

Samtidigt lyfter han fram att man kan använda studien på samma sätt som vilken tvärsnittsstudie som helst där olika individers villkor undersöks. HUS går till exempel att länka till SCB:s tidsanvändningsundersökning för att se förändringar över tid i olika grupper när det gäller ansvar och utförande av omsorgs- och hushållsarbete. Med en kombination av de båda studierna kan man följa utvecklingen på området från tidigt 1980-tal till dagens 2010-tal.

Andra tänkbara infallsvinkar för framtida forskning på materialet berör villkoren på arbetsmarknaden.

– Man kan undersöka hur tillfredsställda olika grupper har varit med sina arbetsförhållanden till exempel. Jag tror också det skulle vara intressant att göra en jämförelse av levnadsvillkoren för arbetslösa då och nu, säger Lennart Flood.

Panelstudie med intervju- och tidsanvändningsdata

Studien Hushållens ekonomiska levnadsförhållanden är ett samarbetsprojekt som startades 1980 av Göteborgs universitet och Industriens Utredningsinstitut. Den första undersökningen gjordes 1984 och därefter har uppföljande undersökningar genomförts 1986, 1988, 1991, 1993, 1996 och 1998.

HUS är en panelstudie som följer ett representativt urval av hushåll under den aktuella tidsperioden. I hushåll med två makar/motsvarande har båda makarna intervjuats om hushållets ekonomiska levnadsförhållanden. Förutom intervjudata ingår även registerdata samt dagböcker med tidsanvändningsdata.

HUS-databasen innehåller variabler inom en rad olika områden som inkomster, egendom och sparande; familjeliv och äktenskap; konsumtion; arbete och sysselsättning samt bostäder. Hela forskningsmaterialet är fritt tillgängligt via beställning från SND.

Av: HELENA ROHDÉN
031-786 12 01